Varför de börjar med narkotika

DET finns inga enkla svar på varför människor börjar med narkotika. Det finns experter som menar att det finns lika många orsaker till att man missbrukar narkotika som det finns narkotikamissbrukare. Men det finns ändå en grundläggande orsak till detta problem.

Det är att det är så lätt att få tag i narkotika. I Förenta staterna producerar man till exempel varje år mer än 525 ton enbart av barbiturater. Den amerikanska allmänheten konsumerar största delen av dessa barbiturater på ordination av läkare. Doktor Mitchell S. Rosenthal sade att läkarna under 1971 skrev ut tillräckligt stora mängder av läkemedel som påverkar sinnesstämningen ”för att hålla varenda man och kvinna och vartenda barn i [Förenta staterna] antingen ’uppe’, ’nere’ eller ’borta’ under en hel månads tid”.

Men är dessa ”legitima” droger, som läkarna skriver ut, farliga? Utgör de en betydelsefull faktor för den nuvarande narkotikakrisen?

Droger som används som läkemedel

Barbiturater är lugnande medel, som läkarna ofta skriver ut för att hjälpa patienterna att somna. Det finns omkring tjugosex olika typer av barbiturater. Praktiskt taget alla barbiturater produceras av lagligen inregistrerade farmaceutiska industrier, men en stor del av barbituraterna leds in på olagliga kanaler. På gatorna kallas pillren ”neråt-tjack” eller ”reds”. Problemet med dessa piller har blivit så stort att myndigheterna har kallat 1972 ”neråt-tjackets år”.

Beroende kan ibland uppstå, när man regelbundet använder dessa droger för att somna. Många andra missbrukar dem helt enkelt för att få ”kickar” och blir på så sätt beroende av dem. Omkring en million människor i Förenta staterna är beroende av barbiturater. Att vara beroende av en drog innebär att man måste ta den för att inte få smärtsamma avvänjningssymptom. Om en person som är beroende av barbiturater plötsligt upphör att tillföra kroppen detta, kan det göra honom så sjuk att han dör. Det är också varje år mer än 3.000 personer i Förenta staterna som dör till följd av överdosering av barbiturater!

Det har vidare kommit en störtflod av stimulerande medel, som vanligen kallas uppiggande piller eller ”uppåt-tjack”. Det är i huvudsak fråga om amfetaminer. Läkare i många länder skriver ofta ut dessa medel för att undertrycka aptiten, minska trötthet eller motverka depression. Det beräknas emellertid att hälften av de legalt framställda amfetaminerna förs in på illegala kanaler. Även dessa droger är farliga och har antingen lett till döden eller fördärvat livet för många människor.

”Legitima” droger som skrivs ut av läkare är alltså en betydande faktor i den rådande narkotikakrisen. Men de droger som oftast figurerar i tidningsrubrikerna utgör förmodligen ett ännu större problem.

Droger utan godtagen medicinsk användning

Heroin är den farligaste av dessa. Det uppges att tio till tolv ton heroin smugglas in i Förenta staterna varje år. Omkring 560.000 amerikaner är beroende av heroin, vilket är omkring tio gånger så många som var beroende av denna drog i början av 1960-talet. Heroinet utgör sannerligen en dödlig hemsökelse!

Enbart i New York dör omkring fyra personer varje dag av dess verkningar! En heroinslav betalar i genomsnitt mellan 40 och 50 dollar om dagen för sin last. För att få ihop pengarna stjäl dessa narkomaner enbart i New York föremål till ett värde av i genomsnitt 3.000.000 dollar varje dag! Det är inte att undra på att det hette i Newsweek: ”New York ... håller på att dödas av heroin.”

LSD (lysergsyredietylamid) är den starkaste av de många hallucinogena drogerna. På senare år har många underjordiska laboratorier börjat framställa denna drog. Trots den starka efterfrågan har därför priset på en LSD-tablett fallit till omkring en tiondel av vad det var för några år sedan. Även om LSD inte är fysiskt beroendeframkallande, vilket heroin och barbituraterna är, framkallar det kusliga verkningar hos dem som använder det.

Denna drog orsakar huvudsakligen att sinnesintrycken förändras. Särskilt synintrycken påverkas. Illusioner och hallucinationer kan uppträda flera månader efter det att man tagit sista dosen. Vid ”snedtändning” kan de syner man får vara skräckinjagande. Den som tagit LSD blir också mycket mottaglig för förslag eller påverkan från andra och från omgivningen. Det talas därför ofta om hemska händelser i nyhetsmeddelandena. I London Daily Mail för 26 april 1973 berättades det till exempel hur en skollärare under inflytande av LSD försökte gå på Themsens vatten och försvann under ytan utan att göra motstånd.

Narkotikakrisens dimensioner växer i och med marijuana. Trots att marijuana är olagligt har uppskattningsvis tjugofyra millioner amerikaner använt det, och kanske åtta millioner använder det regelbundet. Marijuanans verkningar är mildare än verkningarna av LSD, men också marijuana förvränger sinnesintrycken. När man röker marijuana kan fem minuter verka som en timme. Ljud och färger kan verka intensivare. De som använder drogen regelbundet har också drabbats av allvarliga verkningar: stapplande gång, darrande händer, tankeoreda och störd uppfattningsförmåga.

Skadas kroppen av att man andas in röken? I ett brev som nyligen skrivits av läkare vid medicinska och kirurgiska fakulteten vid Columbia University i New York hette det: ”Marijuanarök framkallar cancer i vävnadskulturer från lunga av människa.” Doktor Morton A. Stenchever, som var ledare för en forskningsgrupp vid University of Utah, drog slutsatsen: Marijuana ”kan vara en mycket farligare drog än vi insett”.

Men trots den skada som vållas av narkotika fortsätter folk att tillföra kroppen sådant. Varför? Varför börjar varje år ytterligare millioner människor använda narkotika?

Drogerna har blivit en tvångstanke

Många experter lägger skulden på att drogerna har blivit en tvångstanke i dagens samhälle. En läkare förklarade: ”Alla som lyssnar till reklam eller läser läkemedelsannonser vet att han kan lugna ner sig, bli uppiggad, somna, gå ner i vikt och lindra ett otal smärtor och obehag genom att ta ett eller annat piller.” Läkemedel skrivs ofta ut för nästan vilket symptom som helst.

Doktor Matthew Dumont, som är chef för avdelningen för narkotikaavvänjning vid Massachusetts hälsovårdsdepartement, förklarade: ”Om det finns någon enskild källa till narkotikahotet i Amerika i dag så är det mina kolleger — läkarna. ... Läkare skriver ut recept på 13 milliarder amfetamin- och barbiturattabletter varje år.” Representanthusets särskilda utskott för brottslighetens bekämpande hade samma uppfattning: ”Det är i huvudsak våra farmaceutiska industrier, droghandlare, återförsäljare och läkare som bär skulden [för narkotikahotet].”

Men det är inte bara dessa som bär skulden. De vuxna konsumenterna gör det också. De borde inse att läkemedel eller droger är gifter och därför använda dem endast när deras gagneliga verkningar är större än den skada de vållar.a Men om nu vuxna tar läkemedel eller droger för varje problem de får eller till och med för njutningens skull, varför skulle då ungdomarna undvika att ta droger? Är det förvånande att ungdomarna resonerar: ”Om de vuxna brukar tobak, dricker sig druckna och tar piller, varför skulle då inte jag få njuta av att röka marijuana eller ta ’neråt-tjack’?”

Att föräldrarnas bruk av droger är av betydelse för att barnen börjar med narkotika har dokumenterats genom olika undersökningar. En omfattande kanadensisk undersökning kallar till exempel narkotikamissbruk för ett ”inlärt beteende”. ”Ungdomarna har efterhärmat föräldrarnas bruk av droger”, förklarade psykiatriker vid Torontos stiftelse för narkotikaforskning. Om du inte vill att dina barn skall missbruka droger, bör du sannerligen inte röka, missbruka alkohol eller ta piller i onödan.

Men det behövs mer än ett rätt exempel från föräldrarnas sida. Rätt umgänge utanför hemmet är också mycket viktigt. Vid en undersökning som utfördes av Psykiatriska forskningens vänner fann man att åttiofyra av hundra narkomaner kom i kontakt med narkotika genom sina ”vänner”. Många ungdomar tar narkotika av nyfikenhet, när de blir erbjudna detta. De kan till en början finna verkningarna angenäma. Men sedan blir de ”fast”, och snart befinner de sig i stora svårigheter.

Men det finns också andra skäl till att människor börjar med narkotika. Det beror inte bara på att det är så lätt att få tag i sådana droger eller på att vi lever i ett samhälle som är inriktat på droger. Vilka andra orsaker finns det då?

Ett liv fyllt av besvikelse och missräkningar

Doktor James E. Anderson, som är expert på narkotikaproblem, pekade på en grundläggande orsak, när han förklarade: ”Narkotikamissbruk är i själva verket ett tecken på att det funnits ett tomrum i en människas liv.” En liknande tanke framhölls av dr Matthew Dumont, som sade: ”Vi måste ta reda på vad som fattas i de unga människors liv som använder narkotika.”

Mycket ofta finns problemet i familjen. Denna slutsats nåddes av en undersökningsgrupp av lärare, administratörer och rådgivare som samlades i Dade County i Florida. Doktor L. James Grold, biträdande professor i klinisk undervisning vid University of Southern California, framhöll också: ”Jag har nästan utan undantag funnit att det grundläggande problemet finns i hemmet.” Han sade: ”Tonåringen börjar ofta experimentera med droger från familjens medicinskåp som ett medel att komma ifrån de spänningar och den missräkning som är rådande i hemmet.” Men vad är orsakerna till svårigheter i hemmet?

Fäderna är ofta helt upptagna med att slå sig fram i världen. Mödrarna kan känna sig försummade och osäkra på vad som är deras mål eller roll i livet. Man samtalar inte mycket med varandra. Det finns knappast något kamratskap, och man visar inte stor omtanke om varandra. Även om barnen får allt de kan önska sig i materiellt avseende, känner de sig därför besvikna, otillfredsställda eller helt enkelt uttråkade. De börjar med narkotika för att fylla tomrummet — på jakt efter njutning och ”kickar” — eller bara för att lindra sina känslomässiga sår.

Ibland missbrukar ungdomar narkotika för att hämnas på föräldrarna. En son till en känd filmskådespelerska förklarar varför han började använda narkotika: ”Jag ville chocka mamma — slå henne rakt i ansiktet. Jag ville ha hennes uppmärksamhet, även om det gjorde ont. Jag hade ont; jag ville att hon också skulle ha ont.”

Men det är inte bara problem i familjen som får ungdomar att börja med narkotika. Många ungdomar anser att hela samhället i själva verket håller på att falla sönder. De ser krigen, lönnmorden, girigheten, hyckleriet och överallt den desperata jakten efter materiella ting. Detta stöter bort dem. De lämnar därför detta levnadssätt. De har i själva verket ofta inställningen: ”Låt oss äta, dricka och vara glada, för i morgon kanske vi är döda.” De börjar därför ett intensivt liv med narkotika — allt för att få ”kickar” och för att kittla sinnena.

Hur kan man då lösa detta problem?

Kan utbildning lösa problemet?

Undervisningsprogram om narkotika har införts i många skolor, men utan verklig framgång. I själva verket har dessa program ofta skapat nyfikenhet, och till följd av detta har ungdomarna börjat med narkotika för att se vilka verkningar det egentligen har. Doktor Helen Nowlis, som är pionjär på narkotikaupplysningens område, belyste hur dessa program har misslyckats. Medan hon fimpade en cigarrett, sade hon: ”Se på mig, jag är ett exempel på detta. Jag vet vad rökningen kan vålla mig, men ändå röker jag.”

Det behövs alltså något mer än program som bara framhåller vilken skada narkotika kan vålla. Men hur kan ungdomar få tillräckliga skäl till att avhålla sig från att använda narkotika, och hur kan de som redan är narkomaner få tillräckliga skäl till att bryta sig loss ur sitt slaveri?

En ledare i den kanadensiska tidningen The Spectator framhöll ett svar på denna fråga. I tidningen riktades uppmärksamheten på det vittutbredda marijuanabruket, och det hette: ”Människor har alltid haft begär efter stimulans för sinnena. Mot detta hjälper inga lagar; det enda effektiva vapnet heter religion, och det sorgliga tillstånd som religionen i allmänhet befinner sig i i vårt samhälle behöver inte kommenteras.”

Varför har religionen i världen sorgligt kommit till korta med narkotikaproblemet? Ett grundläggande skäl är att den har understött det levnadssätt, den livssyn och de mål som är förhärskande i denna samhällsordning, just det som de unga har förkastat såsom tomt och meningslöst. Men det finns en lösning på narkotikaproblemet! Grundvalen för denna lösning är undervisning som ger människor skäl att ändra sin livssyn helt och hållet och att sträva efter mål som är helt annorlunda än de mål människor i allmänhet strävar efter i våra dagar.

Många unga narkomaner har funnit en lösning och finner nu verklig tillfredsställelse i livet. De har blivit en utmärkt tillgång för det samhälle de lever i och hjälper nu andra att finna ett meningsfyllt liv. Låt en av dem berätta hur han sjönk ner i narkomanins djup men hur han sedan fann ett sätt att framgångsrikt ta itu med narkotikaproblemet.

[Fotnoter]