Att sätta sig i skuld — ett levnadssätt numera

HAR du någonsin satt dig i skuld? Har du någonsin lånat pengar eller köpt något på kredit och lovat att betala det senare?

Om så är fallet, är du inte ensam om det i dessa dagar. Aldrig tidigare i hela världshistorien har så många människor satt sig i skuld.

Detsamma gäller företag, städer och hela nationer. Alla är mer skuldsatta än någonsin tidigare. Följden har blivit att världens skulder av alla slag för närvarande uppgår till, inte bara milliarder kronor, utan billioner kronor!

Ett annorlunda sätt

Att sätta sig i skuld har således blivit ett accepterat, ”normalt” levnadssätt. Och allt fler millioner människor skuldsätter sig. Men denna nutida inställning till skulder står i skarp kontrast till den inställning som tidigare generationer hade.

Förr i tiden ansåg de flesta familjer att det var nästan skamligt att sätta sig i skuld, något som måste undvikas om det alls var möjligt. Människor avstod vanligtvis från många ting hellre än att skuldsätta sig.

Levnadssättet i gångna tider var naturligtvis inte så komplicerat som det är i dag. Och för de flesta människorna världen utöver var jordbrukarlivet förhärskande.

Bostäderna var till exempel mycket enklare på den tiden. I många länder fanns det gott om skog; trähus kunde därför byggas till ganska låga kostnader. I vissa länder blandade man jord eller lera med halm och använde detta till att bygga enkla bostäder. I länder i tropikerna fick palmblad och halm göra samma tjänst. Inga stora kostnader var förenade med sådana bostäder.

När det gällde transporter räckte det ofta med att man gick till fots. Om man önskade ett snabbare transportsätt, kunde man använda häst eller åsna eller kanske kamel. Tunga bördor drogs på vagn av en oxe, mulåsna eller häst. Få familjer behövde låna någon större penningsumma för att skaffa sig sådant.

Dramatiska förändringar

I våra dagar har allt detta genomgått en dramatisk förändring i industrisamhällena och även i städerna i jordbruksländerna. Att följa det tidigare enkla, billiga levnadssättet är nästan omöjligt nu.

På sådana platser är bostäderna i våra dagar mycket mer komplicerade och dyra. Transporter sker med kostsamma bilar, tåg eller flygplan. Lastbilar och järnvägsvagnar forslar tungt gods, men de kostar mycket. Detsamma gäller kontorsbyggnader, maskiner och annan utrustning som används av affärsföretagen.

Nationerna rustar sig med oerhört raffinerade vapen för modern krigföring. Ja, en ny ubåtstyp kan nu kosta omkring en milliard dollar! Och statsmakterna ombesörjer många tjänster för sina undersåtar: polisstyrkor, brandväsen, sopstationer, reningsverk, underhåll av gator och vägar, vattenförsörjning, socialvård, socialförsäkringar och mycket annat. Allt detta slukar stora penningsummor i ett modernt samhälle.

Få människor, få företag, få städer eller länder kan spara pengar i förväg för att betala allt detta. Därför lånar de och sätter sig alltså i skuld.

En annan orsak

När det gäller privata skulder kan förlusten av arbete eller andra ekonomiska motgångar medföra att en person måste sätta sig i skuld. Det är också förståeligt att de flesta inte kan betala stora inköp — till exempel av hus eller bilar — kontant.

Men ett stort och ständigt växande antal människor sätter sig i skuld för att skaffa sig saker som inte är nödvändiga. För bara några decennier sedan fanns det till exempel inte televisionsapparater, dyrbar radioutrustning, en mängd olika hushållsapparater och andra produkter. Men nu betraktas sådant nästan som nödvändigheter.

För att få dessa saker genast är allt fler människor villiga att sätta sig i skuld i hopp om att kunna betala dem senare. Den människa som först spar pengar för att kunna betala kontant håller på att bli en sällsynthet.

Men kan det fria spenderandet och omåttliga lånandet i världen fortsätta? Kan skuld staplas på skuld utan att det en dag får ödesdigra konsekvenser? Har skuldbördan i världen i själva verket blivit så stor att man redan nått riskpunkten?