Håller skulderna på att nå riskpunkten?

VAD händer när en person lånar för mycket pengar och sedan inte kan betala tillbaka? Han går i konkurs. Hans ägodelar kan tas ifrån honom av dem som han är skyldig pengarna — hans fordringsägare.

När ett företag inte kan betala sina skulder och går i konkurs, upphör det vanligtvis att existera. Dess tillgångar kanske säljs för att gottgöra fordringsägarna, och företagets anställda ställs utan arbete.

Något liknande kan också hända ett helt land. Under den stora depressionen på 1930-talet sänktes levnadsstandarden i hela länder drastiskt. Tiotals millioner människor tvingades till fattigdom, eftersom arbetslösheten ökade enormt.

Kan detta återigen hända hela nationer? Har skuldbördan nått en sådan riskpunkt?

Statsskulder

Det kanske farligaste slaget av skulder, som kan påverka det största antalet människor, är skulder som staten skaffar sig. Om ett land går i konkurs, blir många av dess undersåtar lidande.

Hur sköter sig regeringarna i världen när det gäller skulder? Svaret är: mycket dåligt. Nationerna är djupt skuldsatta, och de redan stora skulderna ökar snabbt.

Statsskulder är av två slag: 1) skulder som en nation skaffar sig i transaktioner med andra länder och 2) skulder som en nation skaffar sig inom det egna landet.

Hur sätter sig en nation i skuld hos ett annat land? Till stor del på samma sätt som du själv kan sätta dig i skuld: genom att göra av med mer pengar än som flyter in.

Frankrike måste till exempel importera det mesta av sin olja. Oljan är dyr. Frankrike betalar därför en hel del pengar till de oljeexporterande länderna. Frankrike köper också andra produkter från olika länder. Nu har Frankrike på senaste tiden köpt mer från andra länder än det sålt till dem. Detta har resulterat i ett underskott, en skuld till dessa andra länder. För att betala denna skuld måste Frankrike låna pengar från andra nationer eller från olika banker.

Många andra länder befinner sig i samma situation. De ger ut mer pengar till andra länder än de får in. Och en av orsakerna till deras växande internationella skulder är, liksom i Frankrikes fall, importen av olja. De producerar inte tillräckligt med olja eller ingen olja alls och måste därför importera den. De relativt få länder som har överskott på olja blir rika, medan flertalet andra nationer sätter sig mer och mer i skuld.

Andra faktorer än oljan är naturligtvis inbegripna när det gäller att skapa skulder utomlands. Nationer importerar också maskiner, färdigvaror, livsmedel, militär utrustning och ett stort antal andra produkter. Och när man inte exporterar tillräckligt, blir resultatet skulder.

Alarmerande skulder

Mot slutet av år 1976 innehöll New York Times en artikel med rubriken: ”Problemet med den enorma ökningen av internationella skulder”. I artikeln sades följande:

”Det största enskilda orosmomentet på finansmarknaden i dessa dagar gäller den enorma ökningen av internationella skulder — i stor utsträckning till privata affärsbanker. Det finns inget sätt att hemlighålla faran att några stora utländska låntagare kanske inte kan fullgöra sina åtaganden.”

Överst på ”listan” över länder med skulder utomlands står Storbritannien. Dess skulder utomlands uppgår till omkring 45 milliarder dollar, en häpnadsväckande siffra för en nation med begränsade naturtillgångar. Brasilien och Mexico har vardera över 20 milliarder dollar i skulder utomlands. Finland och Indonesien har nära 10 milliarder vardera. Sovjetunionen och dess östeuropeiska allierade har tillsammans omkring 40 milliarder dollar.

Frankrikes skulder utomlands uppgår till omkring 10 milliarder dollar, och dessa skulder växer. En rubrik i en paristidning löd: ”Våldsam förlust för den franska ekonomin”. I publikationen hänvisades till arbetslösheten — mer än en million arbetslösa, en tredubbling sedan början på 1970-talet —, till inflationen, som räknades i tvåsiffriga tal, och till ett underskott på omkring 1 milliard dollar i den utländska handelsbalansen under en månad nyligen, en tredubbling av siffran för ett år sedan.

Skuldsituationen i Italien är ännu sämre; skulderna uppgår till omkring 20 milliarder dollar. Den pensionerade direktören för Banca d’Italia sade där: ”Underskotten i Italien har nu växt så att ekonomin inte har kapacitet att absorbera dem.”

Svårigheter för fattiga nationer

Nästan alla u-länder brottas med ett berg av skulder, i synnerhet de som importerar olja. Deras skulder utomlands uppgår nu till omkring 170 milliarder dollar och växer snabbt. De är skyldiga dubbelt så mycket som de var för bara ett par år sedan.

I Business Week framhölls det att dessa nationers skulder ”vida överstiger deras kapacitet att enligt normala normer återbetala dem”. Angående deras belägenhet rapporterar Baxter, ett ekonomiskt rådgivningsorgan: ”De har redan pressat sin förmåga att finansiera skulder, men måste skaffa fram nya enorma summor detta år och varje år hädanefter. Varifrån skall pengarna komma? Deras uppgift verkar hopplös.”

Graden av deras svårigheter kan man förstå av Baxters vidare kommentar: ”De pengar de nu lånar används inte till ytterst nödvändiga kapitalförbättringar, utan till att avbetala löpande, förfallande skulder. De europeiska bankirerna spelar detta spel och fortsätter att utöka lånen. Men en dag kommer någon att råka i knipa och göra det ordentligt. Det är bara en tidsfråga.”

Världens penningsystem är tätt sammanflätade. Somliga ekonomer fruktar sålunda att om bara några få länder skulle bli bankrutt, skulle hela systemet kunna gå under.

Inga förbättringar förutses

Mot slutet av år 1976 meddelade den avgående amerikanske finansministern, William E. Simon, mer än ett hundra oljeimporterande nationer att de stod ansikte mot ansikte med ytterligare ett stort underskott för år 1977. Han beräknade att de dåvarande kolossala underskotten skulle öka med ytterligare 50 milliarder dollar.

Simon varnade också för att situationen hade förändrats till det sämre sedan år 1973, då priset på olja steg kraftigt. Vid den tidpunkten hade somliga av nationerna ett penningöverskott och kunde betala de höjda oljepriserna. Men få har överskott i dag.

I New York Times sades följande som en sammanfattning av den ekonomiska situationen i världen: ”I affärs- och finanscentra i Europa sprider sig en dyster stämning när det gäller världsekonomins framtidsutsikter och dess kapacitet att angripa de växande problemen med skuldförvaltning, långsam tillväxt och ökande arbetslöshet. Storbritanniens och Italiens svårigheter, som fått stor publicitet, har vänt uppmärksamheten bort från det faktum att åtminstone en tredjedel av industriländerna befinner sig i någon form av ekonomiska svårigheter. ... De fattiga nationerna i u-världen har det ännu sämre ställt och kämpar under ett berg av ... skulder.”

Till alla dessa skulder utomlands kommer de skulder inom landet som en stat har. Dessa skulder uppstår när utgifterna överstiger inkomsterna inom den egna nationen. Och ofta är dessa skulder inom landet mycket större än skulderna till utlandet.

Eftersom många nationer sätter sig alltmer i skuld uppstår frågan: Vem skall rädda dem? Ett land som man ofta vänt sig till för att få hjälp är Förenta staterna. Men hur är det med dess finanser?

[Diagram på sidan 5]

(För formaterad text, se publikationen)

Internationell skuldlista

Totala skulder utomlands, offentliga och privata

Milliarder dollar

45

40

35

30

25

20

15

10

5

Jugoslavien

Spanien

Indonesien

Finland

Frankrike

Italien

Mexico

Brasilien

Östeuropaa

England

[Fotnoter]