Ungdomar frågar:
Mina föräldrar arbetar – Vad kan jag göra ensam i ett tomt hus?
”DET kan bli lite långtråkigt.” Femtonårige Gary beskriver med dessa ord hur det känns att komma hem till ett tomt hus. ”Jag kommer hem omkring klockan tre. Jag äter ett mellanmål, tittar kanske lite på TV eller spelar på min stereo.” Hans far, som är ensamstående förälder, arbetar hela dagen.
Miljoner ungdomar — barn till både ensamstående och dubbelarbetande föräldrar — har det ungefär likadant. Och de kan av egen erfarenhet försäkra att det inte alltid är så lätt att ha förvärvsarbetande föräldrar. Precis som Gary kan de få tillbringa en stor del av dagen ensamma.
Det är emellertid intressant att ta del av en undersökning som nyligen refererades i tidskriften Psychology Today. Experter på barnomsorgsfrågor befarade att ungdomar som lämnades ensamma skulle utveckla allvarliga beteendestörningar. Man jämförde emellertid 48 nyckelbarn med 48 ungdomar som blev omhändertagna av vuxna efter skolan.a Vad blev resultatet? ”I motsats till vad man kunde förvänta fann forskarna mycket små skillnader mellan de två grupperna. Lärare ansåg att nyckelbarnen var lika välanpassade i socialt avseende som de andra barnen. Nyckelbarnen tycktes dessutom ha lika stor självaktning och trygghet i tillvaron som de som hade vuxentillsyn efter skoldagens slut.”
Vad tyder detta på? Det visar att även om det inte är någon idealisk situation att vara ensam hemma efter skolan, så behöver det inte få ödesdigra konsekvenser. Det som betyder något är hur man tar itu med denna situation.
Ensamheten — dess risker
”Förr oroade sig föräldrarna över vad deras barn gjorde när de var ute på kvällarna”, säger skribenten Vance Packard. ”Nu, i den händelse båda föräldrarna arbetar, oroar de sig förmodligen mer över vad ungdomarna hittar på sent på eftermiddagarna, då många hem är i avsaknad av vuxna.” Enligt Packard är ett tomt hus ofta skådeplatsen för sexuell omoraliskhet.
Att ungdomar har hemmet för sig själva kan också vara inkörsporten till andra former av otillbörligt uppförande. Gary berättar: ”Efter mina föräldrars skilsmässa bodde jag en tid hos min mamma [som inte är kristen]. Hon lämnade mig ensam ganska mycket. En gång, när hon var borta, tog jag av hennes cigarretter.” Lyckligtvis blev detta inte början till en livslång ovana. ”Jag rökte bara en eller två”, säger Gary.
Bibeln fördömer naturligtvis både fria sexuella förbindelser och sådana orena vanor som rökning. (1 Korintierna 6:9; 2 Korintierna 7:1) Alla barn till förvärvsarbetande föräldrar sysslar naturligtvis inte med otillbörliga ting, men många finner det oerhört långtråkigt att vara ensamma. Författarna till boken Being Adolescent (Att vara ung) fann att ungdomar ofta blir passiva, slöa, uttråkade och utan motivation då de tvingas vara ensamma. Att se på TV eller ”stå och hänga” i shoppingcentra och andra tillgängliga lokaler blir deras främsta sysselsättning. ”Vad finns det att göra hemma?” frågar de.
Ensamheten — dess fördelar
Boken Being Adolescent påpekar: ”Stora konstverk eller vetenskapliga upptäckter utförs ofta av personer som kämpar på i sin ensamhet. Den personliga insikt som ger livet mening blommar ofta ut i ensamheten. Ändå är de flesta människor livrädda för ensamheten och gör vad som helst för att slippa vara ensamma. Ett av de bästa sätten att växa till under ungdomsåren är att lära sig att betrakta ensamheten som ett medel att nå sina mål, och inte som något som till varje pris måste undvikas.”
Jesus Kristus gjorde gott bruk av ensamheten. Innan han började sin tjänst, gick han ut i öknen och tillbringade där 40 dagar och 40 nätter alldeles ensam. (Matteus 4:1, 2) Utan tvivel utnyttjade han denna tid till att be och att meditera över det storslagna arbete som låg framför honom. Även därefter sökte Jesus regelbundet stunder av ensamhet. (Lukas 5:16; Markus 1:35) Därmed inte sagt att Jesus var en eremit. I ordspråket sägs det varnande: ”Den som isolerar sig söker sin egen själviska lystnad.” (Ordspråksboken 18:1, NW) Han varvade därför på ett balanserat sätt stunder av ensamhet med umgänge med andra människor.
Du kan också lära dig att utnyttja ensamheten på ett produktivt sätt. Att genast ta itu med läxorna är ett bra sätt. En ung person som är förbunden med en församling av Jehovas vittnen säger: ”Jag använder också tiden till att läsa [de på bibeln grundade] tidskrifterna Vakttornet och Vakna! Det är också en utmärkt tidpunkt att förbereda våra [kristna] möten.” Vid sådana möten får han det uppbyggande umgänge han behöver som en motvikt till de stunder då han är ensam.
Att göra din del i hemmet
En tonårsflicka som heter Lecille säger: ”Jag passar min lillasyster och hjälper mamma att hålla snyggt hemma. På det sättet får mamma inte så mycket att göra på helgerna.” Det kan hända att du inte tycker det är så trevligt att behöva arbeta, när du hellre vill roa dig. Men så här säger psykologen David Elkind om att hjälpa till med enkla hushållsgöromål: ”Nog är detta rimliga krav att ställa på barn. ... Man kan till och med säga att många barn i fullständiga familjer där bara den ena föräldern arbetar skulle må väl av att behöva göra mer själva.” Att hjälpa till hemma är således ett sätt att bekämpa långtråkigheten — och utveckla ansvarskänsla.
Gary berättar: ”Ända sedan jag var liten har jag varit tvungen att göra saker och ting hemma, till exempel att bädda och gå ut med soporna.” Han medger emellertid: ”Men jag har aldrig behövt laga mat, även om jag naturligtvis kan rosta lite bröd eller göra en smörgås!” Att hjälpa till hemma har inte skadat honom; det har snarare bidragit till hans känslomässiga mognad.
Så varför inte försöka bära din egen ansvarsbörda när det gäller arbetet där hemma? (Jämför Galaterna 6:5.) Det händer naturligtvis, som dr Elkind framhåller, att föräldrarnas ”krav och förväntningar kan gå till överdrift”. Så om du tycker att man kräver för mycket av dig, följ då förslaget i tidskriften ’Teen: ”Sätt dig ner med dina föräldrar och gör tillsammans upp ett schema som ger dig en del ledig tid för dina vänner och läxor ... och samtidigt gör det lite lättare för din redan strängt upptagna mamma och pappa.”
”Jag känner mig försummad”
En tonårsflicka vid namn Melissa säger klagande: ”Jag känner mig försummad ibland. Pappa kommer inte hem förrän omkring klockan sju. Och det enda han sedan vill göra är att äta och sova. Det är samma sak med mamma. Hon kommer hem och börjar laga mat. Vi får aldrig en chans att tala.” En annan tonåring säger: ”När jag var yngre och bara en av mina föräldrar arbetade, hade vi större sammanhållning i familjen. Nu, när båda arbetar, är sammanhållningen inte så stark som den var förr.”
Du kanske därför inte har något annat val än att köpa den lägliga tiden till att vara tillsammans med dina föräldrar. (Jämför Efesierna 5:16.) Detta innebär att göra det bästa av den tid ni verkligen har tillsammans. Du kan till exempel erbjuda dig att utföra något hushållsarbete tillsammans med dina föräldrar. En förvärvsarbetande mamma säger: ”Man dras närmare varandra när man arbetar tillsammans.” Gary och hans pappa har funnit en annan läglig tid att umgås med varandra: ”Vi går alltid och handlar tillsammans.”
Att äta tillsammans är ett annat sätt att främja goda relationer med sina föräldrar. Undvik att plundra kylskåpet så fort du kommer hem; försök i stället vänta tills ni kan äta tillsammans som familj. Du kanske till och med kan lära dig laga mat, så att du ibland kan överraska din mamma eller pappa med ett mål mat! (Ordspråksboken 15:17) Sådana gemytliga stunder vid middagsbordet kan uppväga de få timmar ni varit skilda åt.
Slutligen, om dina föräldrar är kristna, försök då att regelbundet få ”ett utbyte av uppmuntran” tillsammans med dem. (Romarna 1:12) Gary säger: ”Min pappa och jag studerar bibeln tillsammans en eller två timmar varje torsdagskväll.” Skulle inte du kunna be dina föräldrar om en liknande anordning? Det gemensamma intresset för andliga ting har hjälpt Gary och hans pappa att komma varandra närmare.
Om båda dina föräldrar arbetar, är de förmodligen inte hemma när du kommer hem på dagarna. Men var inte ledsen för det. Och bli inte en enstöring. Använd din tid på ett förståndigt och produktivt sätt. Då kommer du inte bara att lära dig att klara av din situation, utan du kan rentav lära dig att tycka om dina korta stunder av ensamhet.
[Fotnot]
a ”Nyckelbarn” är en term som myntats för att beskriva barn som måste klara sig själva efter skolan medan deras föräldrar arbetar. Se artikeln ”Varför är mamma inte hemma när jag kommer från skolan?” i Vakna! för 22 juni 1986.
[Bilder på sidan 15]
Många kreativa sysselsättningar kräver sådan koncentration som man bara kan få när man är ensam