Kroppens mikroskopiska transportörer

FÖR fem dagar sedan var den en cell med en kärna. Men efter en intensiv period av mognad, delningar och kraftiga sammandragningar har den stött bort sin kärna. Nu är den en retikulocyt, dvs. en omogen eller nybildad röd blodkropp, redo att ge sig ut i ditt blodomlopp. Om två till fyra dagar är den en fullt mogen röd blodkropp.

Den här lilla cellen påminner mycket om en lastbil. Dess ”lastutrymme” är hemoglobin, ett protein som binder och transporterar syre. Man har räknat ut att den här ”lastbilen” kommer att färdas omkring 25 mil i din kropp under sitt fyra månader långa liv. I din kropp finns cirka tio miljarder kapillärer (de allra finaste blodkärlen), som i sin sammanlagda längd skulle räcka två varv runt jorden. Flera biljoner erytrocyter (röda blodkroppar) behövs för att syresätta hela din kropp.

Den här mikroskopiska ”lastbilen” står nästan aldrig still. Den håller olika hastighet beroende på omständigheterna. På blodets ”motorväg” från hjärtat – aortan – kommer den upp i topphastigheten, 120 centimeter per sekund. När den viker av på ”småvägarna”, saktar den gradvis ner tills den når en medelhastighet av 0,3 millimeter per sekund i kapillärerna.

Här bildas de röda blodkropparna

Hos friska vuxna produceras de flesta blodkropparna i benmärgen. För varje dag och för varje kilo av din kropp producerar din benmärg 2,5 miljarder röda blodkroppar, 1 miljard vita blodkroppar och 2,5 miljarder blodplättar. Detta kompenserar den motsvarande dagliga förlusten av blodkroppar. I en frisk vuxen förstörs och ersätts flera miljoner röda blodkroppar varje sekund.

Låt oss återvända till vår nybildade blodkropp. För att komma ut från benmärgen och in i blodomloppet närmar den sig den yttre väggen på ett av de fina tunnväggiga blodkärlen (sinusoiderna) i benmärgen, klämmer sig igenom en liten öppning och ger sig ut i blodet. Den kommer att fortsätta att bilda hemoglobin i ytterligare cirka tre dagar. Därefter, när den är en mogen röd blodkropp, eller erytrocyt, upphör den med det.

Stora och lilla kretsloppet

På 1600-talet fastslog läkare att det finns två typer av cirkulationssystem för blodet. I stora kretsloppet färdas din kropps mikroskopiska ”lastbilar”, de röda blodkropparna, från hjärtats vänstra halva till kroppens vävnader. Där lämnar de sin last av syre och tar i gengäld med sig koldioxid, en process som kallas inre andning. De röda blodkropparna återvänder sedan till hjärtat, nu till högra hjärthalvan. I lilla kretsloppet färdas ”lastbilarna” från hjärtats högra halva till lungorna. Där ”lossar” de koldioxiden och ”lastar” syre. Lilla kretsloppet är alltså avgörande för att din kropp skall kunna andas.

För få röda blodkroppar

Om man har för få röda blodkroppar, uppstår ett tillstånd som läkarna kallar anemi. Detta tillstånd kan ha olika orsaker: 1) ett fel i produktionen eller mognaden av röda blodkroppar, 2) en ökad nedbrytning av dessa eller 3) en omfattande blodförlust. Anemi kan också bero på kronisk inflammation eller tumörer.

För lite eller för mycket järn i blodet kan också orsaka problem. För lite järn gör att de röda blodkropparna inte kan mogna normalt, och därför blir de mindre och blekare än vanligt. I många fall avhjälps detta om man får behandling med järntillskott. Hos en del kan det däremot finnas för mycket järn i blodet. Detta kan inträffa när skadade röda blodkroppar går sönder, och därigenom släpper ut järn i blodomloppet. Undan för undan förgiftas kroppens alla organ, även hjärtat, vilket är särskilt allvarligt. Personer med järnförgiftning drabbas nästan alltid av kronisk hjärtsvikt.

Det skulle krävas många böcker för att förklara allt det arbete som blodkropparna i vår kropp utför, men det är tydligt att deras fantastiska komplexitet, som bara helt kort har beskrivits här, prisar den store och intelligente Skaparen av livet. Så här sade en av hans tillbedjare om honom: ”Genom honom har vi liv och rör oss och är till.” (Apostlagärningarna 17:28)