Maskarnas fascinerande värld

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

DROTTNING KLEOPATRA i Egypten förklarade dem heliga. Aristoteles kallade dem jordens inälvor. Charles Darwin ansåg att de spelat en viktig roll i världshistorien. Vilket djur vann de här berömda personernas beundran? Den oansenliga daggmasken.

Som du kommer att se förtjänar maskar att bli beundrade. Det är sant att de är slemmiga och slingrar sig. Men också de egenskaperna, som vi kanske tycker är allt annat än tilltalande, kan fylla oss med vördnad bara vi lär känna masken lite bättre. Allt du behöver göra för att träda in i maskarnas fascinerande värld är att böja dig ner och vända på en jordkoka eller röra om bland multnande löv.

Enkel hjärna, men häpnadsväckande förmågor

Om du tittar lite närmare på en daggmask, ser du att kroppen består av ringformade segment som ser ut som en rad tätt sammanpackade små skivor. Varje segment styrs av två muskelgrupper. Den ena gruppen sitter alldeles under huden och gör segmentet ringformat. Innanför det skiktet sitter den andra gruppen som sträcker sig längs masken. Masken rör sig genom att sträcka ut och dra ihop dessa muskelgrupper så att segment efter segment längs kroppen förlängs eller förkortas i en rytmisk våg genom kroppen.

Om du håller en daggmask i handen kommer den utan tvivel att vrida och slingra sig. Masken reagerar på det sättet därför att dess kropp är täckt av sinnesorgan – så många som 1 900 på bara ett segment. Dessa receptorer gör att masken har känsel och smaksinne och kan reagera på ljus.

Masken tar tag i jorden med hjälp av små, hårlika utskott som kallas borst. Varje segment på masken har grupper av borst som fungerar ungefär som årorna på en roddbåt. Masken trycker fast dem i jorden, drar sig framåt och drar sedan in borsten. Masken kan ”ro” åt båda hållen genom att använda en uppsättning av borst åt gången, eller också kan den, om den blir skrämd, förankra ena änden av kroppen och snabbt dra tillbaka den andra. Den atletiska förmåga som kan ses i tajmingen av dessa ”årtag” skulle göra ett olympiskt roddarlag grönt av avund.

För en del arter gäller att om en fågel knipsar av några av de sista segmenten, så växer de ut igen – men aldrig fler segment än masken blivit av med. Det verkar som om varje segment alstrar en liten elektrisk laddning och att det växer ut segment tills den förinställda maximala laddningen återställts.

De tusentals sinnesorganen och det invecklade muskelsystemet är kopplade till det nervcentrum som är beläget i den del av masken där munnen sitter. Experiment har visat att maskar, utöver sina fysiska förmågor, också har ett begränsat minne och till och med kan lära sig att undvika faror.

Varför så slemmiga?

Den slemmiga ytan på en mask, som många finner motbjudande, gör i själva verket att den lilla masken kan andas. Maskens hud är full av porer, och det finns blodkärl nära huden som tar upp syre från luften eller från syresatt vatten och avger koldioxid. Men detta utbyte av gaser kan bara äga rum om huden är fuktig. Om en mask torkar ut kommer den att långsamt kvävas till döds.

Om en mask å andra sidan skulle fångas i sin håla under ett regnoväder, kommer syreinnehållet i vattnet snart att vara förbrukat. Det är en orsak till att maskar kommer upp till ytan efter ett störtregn. Om de inte kommer upp kvävs de.

En planet som myllrar av produktiva jordförbättrare

Det finns över 1 800 arter av daggmaskar på vår planet. De finns överallt på jorden utom i de torraste och kallaste delarna. Under savannerna i Sydafrika kanske det inte finns mer än 70 maskar per kvadratmeter jord, men i marken i en skog i Canada kan det finnas över 700 maskar per kvadratmeter.

På Nya Zeeland är daggmaskar indelade i tre grundläggande slag. Det första innefattar maskar som förökar sig snabbt, rör sig snabbt och lever bland förmultnande organiskt material ovan jord. Det andra och mest spridda slaget består av maskar som gräver sig fram horisontellt i de översta jordlagren. Maskar av det tredje slaget borrar sig rakt ner i marken och kan tillbringa flera år – hela livet – i samma hål. Det här är atleterna i maskarnas värld. De har starka muskler runt huvudet som gör att de kan pressa och tugga sig ner i jorden. En av de största maskarna i världen finns i södra Australien. Den här jätten kan bli närmare en och en halv meter lång och väga ett halvt kilo.

När maskarna slingrar sig fram genom ytliga jordlager fungerar de som små jordförbättrare. När de tuggar sig fram genom gödsel, jord och multnande växtdelar, producerar de enorma mängder exkrementer. Det har beräknats att maskar som finns under de gröna fälten i England lämnar ifrån sig ungefär 20 ton exkrementer per hektar och år. Ännu mer imponerande är de maskar som finns i Nildalen. De kan göra sig av med uppemot 2 500 ton exkrementer per hektar och år. När maskar bearbetar jorden blir den bättre genomluftad, kan suga upp mer vatten och blir bördigare.

Forskare har upptäckt att maskens matsmältningsapparat omvandlar näringsämnen så att de får en sådan beskaffenhet att växter kan tillgodogöra sig dem, och därför är maskexkrementer fulla av växtnäring. Dessutom förstörs många skadliga mikroorganismer som finns i förmultnande gödsel och vegetation, när de passerar en masks tarmkanal. På det sättet renar maskarna jorden när de äter. Som en idealisk återvinningsmaskin frodas de i avfall och tillverkar näringsrik mat.

Man drar nytta av maskarnas förmåga

Inom avfallshanteringsindustrin har man dragit nytta av maskarnas imponerande återvinningsförmåga. Ett företag i Australien använder totalt 500 miljoner maskar i flera återvinningsanläggningar. Maskarna huserar i specialdesignade bäddar och serveras endera gödsel eller människoavföring blandad med strimlat returpapper och annat organiskt material. De här maskarna konsumerar motsvarande mellan 50 och 100 procent av sin kroppsvikt varje dag och producerar en näringsrik växtnäring som marknadsförs vida omkring.

Undersökningar har visat ett annat möjligt användningsområde för maskar – som mat. Maskar innehåller samma nyttiga aminosyror som nötkött. Av deras torrvikt är 60 procent protein och 10 procent fett, förutom kalcium och fosfor. I en del länder äter man redan daggmaskpajer. I andra delar av världen steker man daggmaskar eller äter dem till och med råa.

Även om masken kanske aldrig blir det populäraste djuret i världen, skulle världen se mycket annorlunda ut utan den. Så nästa gång du beundrar ett fridfullt landskap, skänk då en tanke åt armén av daggmaskar under dina fötter, en armé som är upptagen med att plöja, gödsla och underhålla den vackra synen.

[Diagram/Bilder på sidan 22]

(För formaterad text, se publikationen)

Daggmaskens anatomi

Epidermis

Ringmuskel

Utsöndringsorgan

Tarm

Borst

Borstmuskel

Längsgående muskel

Nervstam

[Bildkällor]

Lydekker

J. Soucie © BIODIDAC

[Bild på sidan 20]

Maskar ”ror” genom jorden med hjälp av sina borst

[Bild på sidan 21]

Maskar bearbetar jorden så att den blir bördigare

[Bild på sidan 21]

Den australiska jättedaggmasken, en utrotningshotad art, kan bli närmare en och en halv meter lång

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från dr A. L. Yen

[Bild på sidan 22]

Maskar omvandlar avfall till näringsrik växtnäring