Behöver man verkligen motionera?

”Motionera två gånger i veckan för att hålla formen. Träna en halvtimme om dagen. Undvik alkohol för att minska risken för cancer. Drick alkohol för att minska risken för hjärtsjukdom. Känns det ibland som om du håller på att drunkna i goda råd? Den ena veckan står det en sak på löpsedlarna och nästa vecka något helt annat. ... Varför kan inte vetenskapsmännen komma överens? Varför är det farligt att dricka kaffe den ena veckan och ofarligt veckan därpå?” – Barbara A. Brehm, filosofie doktor i pedagogik, professor i idrottsfysiologi.

HÄLSOEXPERTER är ofta oense när det gäller frågor om kost och motion, och många tycker att den strida strömmen av information om vad som är bra och dåligt för hälsan är förvirrande. Men när det gäller vårt behov av måttlig fysisk aktivitet verkar vetenskapsmännen vara fullständigt eniga – om du vill må bättre måste du motionera regelbundet!

Människor rör på sig allt mindre i dag, och det har blivit ett allvarligt problem, speciellt i industriländerna. Förr i tiden hade många i de här länderna hårt kroppsarbete, till exempel inom jordbruk, jakt eller byggverksamhet. Det är sant att det hårda och mödosamma arbete som våra förfäder tvingades utföra bara för att uppehålla livet ofta var mycket påfrestande, och det gjorde också att de inte levde så länge. ”I det forntida Grekland och Rom var medellivslängden 28 år eller däromkring”, sägs det i ett uppslagsverk. (Encyclopædia Britannica) Vid slutet av 1900-talet var däremot medellivslängden i industriländerna runt 75 år. Varför denna förändring?

Tekniken – en välsignelse eller förbannelse?

Jämfört med dem som levde för hundratals år sedan är människor i dag i allmänhet friskare, och de lever längre. Det beror delvis på den tekniska revolutionen. Moderna uppfinningar har förändrat vårt sätt att göra saker och ting, och många fysiskt tunga arbeten har blivit lättare att utföra. På medicinens område har man gjort stora framsteg i fråga om att bekämpa sjukdomar, vilket har lett till att folkhälsan förbättrats. Men det har också skapat en paradox.

Den moderna tekniken har främjat bättre hälsa men har med tiden också gjort att många blivit alltmer stillasittande. I en nyligen publicerad rapport förklarar American Heart Association att ”ekonomiska förändringar, urbanisering, industrialisering och globalisering leder till förändrade livsstilar som ökar risken för hjärtsjukdomar”. (International Cardiovascular Disease Statistics) I rapporten nämns ”fysisk inaktivitet och ohälsosam kost” bland de främsta riskfaktorerna.

För bara 50 år sedan fick män i många länder slita hårt ute på fälten bakom häst och plog, cykla till byn när de skulle göra bankärenden och utföra reparationer i hemmet på kvällen. Deras barnbarn lever däremot ett helt annat liv. De kanske sitter och arbetar framför en dator större delen av dagen, åker bil nästan vart de än skall och tillbringar kvällen framför TV-n.

Svenska skogsarbetare, som enligt en studie förr i tiden förbrände upp till 7 000 kilokalorier om dagen på att fälla träd och flytta timmer, kan i dag låta avancerade maskiner utföra det mesta av det tunga arbetet. Många av världens vägar byggdes och reparerades en gång i tiden av män utrustade med hackor och spadar. Men i dag utförs mycket av det hårda arbetet med hjälp av bulldozrar och annan tung utrustning, till och med i utvecklingsländerna.

I vissa delar av Kina är mopeden på god väg att ersätta cykeln som det mest omtyckta transportmedlet. I USA, där 25 procent av alla resor är kortare än en kilometer, görs upp till 75 procent av de här korta resorna med bil.

Den moderna tekniken har också gett upphov till en generation av stillasittande barn. I takt med att videospelen blir ”roligare och mer realistiska ... sitter barnen allt längre vid sina spelkonsoler”, sades det i en undersökning. Man har dragit liknande slutsatser när det gäller TV-tittande och andra former av stillasittande underhållning för barn.

Riskerna med ett stillasittande liv

Detta att många rör på sig alldeles för lite har fört med sig många fysiska, mentala och känslomässiga hälsoproblem. Ett organ för hälsoupplysning i Storbritannien rapporterade nyligen: ”Inaktiva barn riskerar att få sämre självaktning, att bli oroligare och att bli mer stressade. Det är också mer sannolikt att inaktiva barn börjar röka och använda droger än att aktiva barn gör det. Personer som har ett stillasittande arbete har fler frånvarodagar än de som rör på sig i sitt arbete. Senare i livet förlorar inaktiva människor den grundläggande styrka och flexibilitet som behövs för de dagliga aktiviteterna. Som ett resultat förlorar många sin självständighet och får sämre mental hälsa.”

Enligt Cora Craig, ordförande för Canadian Fitness and Lifestyle Research Institute, är ”kanadensarna ... mycket mindre fysiskt aktiva på sitt arbete än tidigare. ... Den allmänna trenden är att man rör sig allt mindre.” Den kanadensiska tidningen The Globe and Mail rapporterar: ”Ungefär 48 procent av kanadensarna är överviktiga, varav 15 procent är kraftigt överviktiga.” Tidningen tillägger att 59 procent av den vuxna befolkningen i Canada är stillasittande. Doktor Matti Uusitupa vid Kuopio universitet i Finland säger varnande att ”förekomsten av typ 2-diabetes snabbt ökar världen över på grund av att allt fler blir kraftigt överviktiga och lever ett stillasittande liv”.

Enligt en nyligen gjord undersökning i Hongkong kunde 20 procent av alla dödsfall bland personer i åldrarna 35 år och äldre sättas i samband med brist på fysisk aktivitet. Undersökningen, som leddes av professor Tai-Hing Lam vid universitetet i Hongkong och publicerades 2004 i tidskriften Annals of Epidemiology, konstaterade att ”riskerna med fysisk inaktivitet överstiger riskerna med tobaksrökning” bland den kinesiska befolkningen i Hongkong. Forskare förutspår att resten av Kina ”kommer att få se liknande förhöjda dödlighetssiffror”.

Är den här oron berättigad? Är det så farligt att inte röra på sig? Kan det till och med vara skadligare än att röka? Det är allmänt känt att inaktiva personer ofta har högre blodtryck än aktiva personer. De löper större risk att bli överviktiga, drabbas av stroke, hjärtinfarkt och benskörhet, och risken är också större att de utvecklar vissa typer av cancer.a

The Wall Street Journal rapporterar: ”På alla kontinenter på jorden, också i regioner där många är undernärda, ökar antalet överviktiga eller kraftigt överviktiga i en alarmerande takt. Vad är boven i dramat? Samma kombination av kaloririk kost och stillasittande beteende som har orsakat en fetmaepidemi i USA.” Doktor Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska Institutet i Stockholm, instämmer och säger: ”Det finns inget land i världen, där inte fetman ökar.”

Ett globalt problem

Regelbunden, måttlig fysisk aktivitet är alltså avgörande för hälsan. Men trots att riskerna med fysisk inaktivitet är så väldokumenterade, fortsätter stora delar av världens befolkning att vara så gott som helt inaktiva. World Heart Federation uppger att mellan 60 och 85 procent av jordens invånare ”inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att det skall ha någon positiv inverkan på hälsan, och detta gäller i synnerhet flickor och kvinnor. Närmare två tredjedelar av alla barn är också för inaktiva för att det skall vara bra för deras hälsa.” I USA är ungefär 40 procent av de vuxna stillasittande, och ungefär hälften av alla ungdomar mellan 12 och 21 år tar inte regelbundet del i någon form av ansträngande fysisk aktivitet.

I en studie angående den fysiska inaktiviteten i 15 länder i Europa, fann man att andelen inaktiva människor varierade från 43 procent i Sverige till 87 procent i Portugal. I São Paulo i Brasilien är omkring 70 procent av befolkningen stillasittande. Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterar att de ”uppgifter som har sammanställts från hälsoundersökningar över hela världen är påfallande samstämmiga”. Det bör därför inte förvåna oss att det varje år uppskattningsvis dör två miljoner människor av orsaker relaterade till fysisk inaktivitet.

Hälsoexperter över hela världen anser att den här trenden är alarmerande. Därför har statliga organ i flera länder satt i gång olika program för att undervisa allmänheten om nyttan av måttlig fysisk aktivitet. I Australien, Japan och USA hoppas man att man fram till 2010 har uppnått en 10-procentig ökning av den fysiska aktiviteten bland befolkningen, och i Skottland är målet att 50 procent av den vuxna befolkningen skall vara regelbundet fysiskt aktiv 2020. ”Andra länder som har gjort nationella satsningar för att öka den fysiska aktiviteten är Mexico, Brasilien, Jamaica, Nya Zeeland, Finland, Ryssland, Marocko, Vietnam, Sydafrika och Slovenien”, enligt en rapport från WHO.

Men oavsett vilka satsningar som görs av regeringar och hälsoorganisationer vilar ändå det yttersta ansvaret på oss som individer att ta vård om vår egen hälsa. Fråga dig själv: ”Rör jag på mig tillräckligt mycket? Får jag tillräckligt med motion? Om inte, vad kan jag göra för att bryta mig loss från min stillasittande livsstil?” Nästa artikel kommer att visa hur du kan öka din fysiska aktivitetsnivå.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 4]

Vad inaktiviteten kostar

Många regeringar och hälsoorganisationer är allvarligt oroade över den ekonomiska börda som vilar på samhället på grund av fysisk inaktivitet.

● Australien – Sjukvårdskostnader kopplade till fysisk inaktivitet uppgår varje år till mer än 2,5 miljarder kronor.

● Canada – Under ett enda år uppgick sjukvårdskostnaderna ”relaterade till fysisk inaktivitet” till närmare 15 miljarder kronor, enligt World Heart Federation.

● USA – År 2000 fick man lägga ut den astronomiska summan 500 miljarder kronor på läkemedel och läkarvård som var direkt förknippade med fysisk inaktivitet.

[Ruta/Bilder på sidan 5]

Barn behöver röra på sig

Nyligen genomförda studier har visat att allt färre barn regelbundet ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet. Flickor rör sig i allmänhet mindre än pojkar, och det verkar som om barnen rör sig allt mindre ju äldre de blir. Här följer några av de många positiva effekter som regelbunden fysisk aktivitet har på barn:

● Ökar ben- och muskelstyrkan och hållfastheten i lederna

● Motverkar övervikt och fetma

● Förebygger eller fördröjer problem med högt blodtryck

● Förebygger typ 2-diabetes

● Ökar självaktningen och motverkar oro och stress

● Hjälper barnen att utveckla en aktiv livsstil som kan förhindra att de blir stillasittande som vuxna

[Ruta/Bild på sidan 6]

Bättre hälsa för de äldre

Det har sagts att ju äldre vi blir, desto mer nytta har vi av ett måttligt motionsprogram. Ändå drar sig många äldre för att motionera regelbundet, eftersom de är rädda för att skada sig eller bli sjuka. Visserligen gör äldre personer väl i att rådfråga en läkare innan de påbörjar ett fysiskt ansträngande motionsprogram, men experter menar att de äldres livskvalitet dramatiskt kan förbättras av fysisk aktivitet. Här följer några områden där äldre personer sannolikt kommer att uppleva förbättringar genom regelbunden motion:

● Mental vakenhet

● Balans och flexibilitet

● Emotionell hälsa

● Snabbare tillfrisknande vid sjukdom eller skada

● Tarm- och leverfunktioner

● Ämnesomsättning

● Immunsystem

● Bentäthet

● Energinivå