Den mest angelägna varning som någonsin ljudit

 1. Hur handlar vi då vi blir varnade för överhängande plötslig död?

HUR intresserad du än är av det som du håller på med att göra, hur nöjd du än må vara med din situation och vilka planer du än må ha, så lämnar du omedelbart allt detta och rusar i väg till en trygg och säker plats, ifall du är övertygad om att en bråd död är hotande nära.

 2. Nämn fyra orsaker till att den varning som vi här avser är den mest angelägna som någonsin ljudit.

² Om varningen för något sådant skall vara tillräckligt kraftig för att få dig att fly, måste den komma från en pålitlig källa och måste kunna styrkas av andra förhållanden som övertygar dig om att varningen verkligen är berättigad. Så förhåller det sig sannerligen med den varning vi talar om här, och det finns fullgoda skäl för påståendet att detta är den mest angelägna varning som någonsin ljudit. För det första kommer den från Gud, som har givit pålitliga varningar i det flydda, från honom som i egenskap av människans Skapare hyser verkligt intresse för människors välfärd. Han anser själv att denna varning är den viktigaste som någonsin ljudit. För det andra gäller den inte ett begränsat område eller ens en nation, nej, det är en världsomfattande varning. Det ges ingen annan möjlighet att fly än den som Gud bereder. För det tredje kommer det att ta tid för dig att lösgöra dig och lämna din farofyllda ställning och bege dig till den trygga och säkra platsen, även om du lystrar till varningen omedelbart, och för det fjärde är den fara, som du blir varskodd om, så oändligt nära! Bibelns kronologi och profetior jämte de händelser som kommit slag i slag och som vittnar om hur nära farans stund är — allt detta ger belägg för att varningen måste avges med den största brådska och för att man med största möjliga skyndsamhet bör rätta sig efter den. Katastrofen kommer i den generations tid som redan har upplevt två världskrig, och den ligger bara några korta år framför oss i tiden.

 3. Vilken organisation hör samman med varningen?

³ Varningen finner vi i bibelns sista bok. Aposteln Johannes hade just fått se en syn av en sköka som kallades ”det stora Babylon”. I artiklar som nyligen influtit i denna tidskrift har vi påvisat att denna sköka föreställer en organisation som påstår sig ha gudomligt ursprung och representera den sanna religionen. Det har påvisats att denna sköka föreställer den falska religionens världsvälde, som har prostituerat sig genom sina politiska avsikter och maktsträvanden och som i flera hundra år har blandat sig i världens politik och styrelse. I den syn Johannes fick framställs hon nu under bilden av en stad. Johannes skriver:

Den som svarar för kungörelsen

 4. Hur beskriver ängeln det stora Babylons ödeläggelse?

⁴ ”Därefter såg jag en annan ängel komma ned från himmelen; han hade stor makt, och jorden upplystes av hans härlighet. Och han ropade med stark röst och sade: ’Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar. Ty av hennes otukts vredesvin hava alla folk druckit; konungarna på jorden hava bedrivit otukt med henne, och köpmännen på jorden hava skaffat sig rikedom genom hennes omåttliga vällust.’” — Upp. 18:1—3.

 5. a) Hur framhävs det att varningen är verkligt angelägen? b) Hur framställdes för länge sedan en bild av Jesu Kristi nuvarande ställning? c) Hur blir jorden nu upplyst av hans härlighet?

⁵ Hur angelägen varningen är framhävs av det förhållandet att ängeln som kungör Babylons fall och tillintetgörelse har stor makt och myndighet och fungerar som den främste utroparen av detta varningsbudskap. Om vi önskar identifiera honom, finner vi att han är Jehovas ärkeängel, den förhärligade Herren Jesus Kristus. Han intar en ställning som visades i bild genom perserkonungen Cyrus, som erövrade det forntida Babylon år 539 f.v.t., varefter staden etappvis förföll, till dess den blev fullständigt förstörd och ödelagd. I omkring fyrtionio år, alltsedan år 1919 v.t., har människor nu flytt bort från den babyloniska falska religionen, eftersom det stora Babylon vid den tiden förlorade makten över dem som befann sig i det och var bedragna och hölls i ett slaviskt tillstånd på grund av dess falska läror. Liksom Cyrus erövrade Babylon och vållade att det så småningom föll i ruiner, skall den större Cyrus se till att det stora Babylon blir fullständigt tillintetgjort. Såsom Guds ärkeängel bär han i himmelen namnet Mikael, som betyder ”Vem är lik Gud?” Detta vittnar om att han är den som hävdar och förhärligar Guds namn, den som tar bort all smälek som detta stora falska religiösa välde har dragit över Gud och över den sanna gudsdyrkan och dem som utövar sann gudsdyrkan. ”Jorden upplystes av hans härlighet.” (Upp. 18:1) Det stora Babylons tillintetgörelse skall i omätlig grad lysa upp den situation som Jehovas folk, hans kristna vittnen, befinner sig i här på jorden, eftersom de har blivit ställda i en oriktig dager, har blivit förtalade och förföljda av den babyloniska religionens världsvälde. — Dan. 10:21; 12:1; Upp. 12:7; 1 Tess. 4:16, 17.

Du kan hotas av fara

 6. Varför bör ingen, i synnerhet ingen som påstår sig vara kristen, drista sig att ta lätt på varningen?

⁶ Om du är ansluten till ett av kristenhetens religiösa system, skulle du uppsåtligt förneka dina anspråk på att omfatta kristendomen, ifall du ignorerade varningen och underlät att begrunda budskapet om den världsliga religionens förödelse som Jehovas främste ängel redogör för här. Det är inte något som man lättvindigt kan skjuta åt sidan. Jehova menar allvar och ämnar göra vad han säger att han skall göra och ger oss välvilligt möjlighet att fly undan det som denna världens stora religiösa organisation nu går till mötes. Han talar om att det stora Babylon kommer att bli likt en ruinstad utan mänskliga invånare eller husdjur, med idel spökruiner, bland vilka endast vilda djur, som kan påminna om demoner, har sitt tillhåll. Han lät ju den forntida staden Babylon drabbas av sådan förnedring. Hur nära ansluter sig inte språket i Uppenbarelseboken till det som Jehova sade om det forntida Babylon, vilket bokstavligen uppfylldes på det:

 7. Jämför det som sägs om det forntida Babylons tillintetgörelse med vad som sägs om det stora Babylons tillintetgörelse.

⁷ ”Och det skall gå med Babel [Babylon], rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra. Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord. Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där. Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.” — Jes. 13:19—22.

Orsaken till katastrofen för den falska religionen

 8. Vad har det stora Babylon gjort för att förtjäna en sådan grundlig förintelse genom Jehovas ingripande?

⁸ Hur kommer det sig att Gud så fullständigt ödelägger världens religiösa system? Han svarar: ”Ty av hennes otukts vredesvin hava alla folk druckit.” Ingen kan bestrida att denna sköka har ”skaffat sig rikedom” genom sin ”omåttliga vällust”, och därigenom har hon ingivit respekt och fruktan hos folket. Vällustigt umgås hon förtroligt med styresmännen för att tillskansa sig politisk makt och penningvinst, samtidigt som hon håller folk i okunnighet. Betrakta de påkostade kyrkobyggnaderna, som är prydda med det utsöktaste material och en mängd kostbara ting, medan människorna runt många av dem lever i eländig fattigdom och varken kan läsa eller skriva. Det stora Babylons präster har spelat herrar över sina församlingsbor såsom vore de hjordens ägare. De har begärt att bli kallade hans högvördighet, fader, helige fader och hans helighet. När katolska och protestantiska samfund har börjat verka på orter där människorna förut utövat någon hednisk form av babylonisk religion, har dessa s. k. kristna organisationer villigt låtit folk behålla många av sina hedniska sedvänjor, ceremonier och moralnormer för att få dem att bli medlemmar i deras kyrkor. Ja, det stora Babylon har bedrivit religiös humbug och har förvirrat ärliga människor, och härigenom har det tagit på sig en stor del av ansvaret för krigen, eländet och lidandet bland människorna på jorden.

 9. Vad är det som bevisar att den ödeläggelse som beskrivs i Uppenbarelseboken 18 gäller den religiösa världsorganisationen?

⁹ Som bevis för att denna syn av förödelse verkligen gäller världens falska religiösa organisation talar ängeln direkt om konungarna på jorden och köpmännen på jorden, som Babylon har bedrivit otukt med och som har skaffat sig rikedom genom henne. Men lägg märke till att det inte talas om några präster, eftersom det stora Babylon självt representerar den falska religionens världsvälde med dess präster av olika slag, munkar, nunnor, astrologer, spiritister och trollkarlar. Det är dessa som har prisgett sina organisationer åt konungarna och köpmännen på jorden. Det är de som har talat till förmån för en förening mellan religion och stat och som har uppmuntrat folk att ge sitt stöd åt det scharlakansröda vilddjuret, den av människor frambragta organisationen för fred och säkerhet, vars horn kommer att vända sig emot denna sköka och göra henne utblottad och naken. — Upp. 17:3—5, 16.

Det förnuftiga handlingssättet

10. Bör en religiös människa bli gudlös, när hon lär känna att det religiösa väldet skall förintas, eller vad bör hon göra?

¹⁰ Om du är ansluten till denna världens religiösa organisationer och inser att det verkligen förhåller sig så här, vad kan du då göra? Måste du överge allt vad religion heter och bli gudlös? Nej, visst inte. Men om du förstår att man i ditt religionssamfund gör sådant som beskrivs i Uppenbarelseboken, handla då enligt dessa varningens ord:

11. Hur underrättar ängeln oss om hur allvarlig det stora Babylons dom är och om hur plötsligt den kommer?

¹¹ ”Och jag hörde en annan röst från himmelen säga: ’Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor. Ty hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar. Vedergällen henne, vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt åt henne i den kalk, vari hon har iskänkt. Så mycken ära och vällust, som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne. Eftersom hon säger i sitt hjärta: ”Jag tronar såsom drottning och sitter icke såsom änka, och aldrig skall jag veta av någon sorg”, därför skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud [Jehova Gud, NW], han som har dömt henne.”’” — Upp. 18:4—8.

12. Hur kunde israeliterna genom att dra ut från Babylon utgöra en bild för oss i denna tid?

¹² Du kan handla alldeles som israeliterna gjorde vid tiden för det forntida Babylons fall, då de hade fått denna uppmaning: ”Flyn ut ur Babel [till Sions berg i Judeen], dragen bort ifrån kaldéernas land och bliven lika bockar, som hasta framför hjorden. Ty se, jag skall uppväcka från nordlandet en hop av stora folk och föra dem upp mot Babel, och de skola rusta sig till strid mot det; från det hållet skall det bliva intaget. Deras pilar skola vara såsom en lyckosam hjältes, som icke vänder tillbaka utan seger.” (Jer. 50:8, 9) Ja, Guds folk i det forntida Babylon hade uppmanats att inte längtansfullt tänka tillbaka på någon enda av de fördelar som Babylon erbjudit dem eller att låta någon kärlek till dess handlingssätt hålla dem tillbaka, och inte heller skulle de sätta sin förtröstan till Babylons skenbara kraft och styrka. Somliga judar tyckte så mycket om det materiella goda i Babylon att de inte ville lämna staden. Men att stanna kvar i staden medförde fara. Till vilket gagn kunde väl materiell vinning vara med tanke på denna profetia, som visade sig vara sann: ”Flyn ut ur Babel; må var och en söka rädda sitt liv, så att I icke förgåns genom dess missgärning. Ty detta är för HERREN en hämndens tid, då han vill vedergälla det, vad det har gjort.” — Jer. 51:6.

13. Varför och när har tusentals människor kunnat dra sig undan det stora Babylons klor?

¹³ Tusentals människor lyder nu uppmaningen att fly ut ur det stora Babylon. Många av Jehovas vittnen var förut medlemmar av dessa organisationer. I synnerhet sedan år 1919 har de sett domen drabba Babylon och har lytt den gudomliga befallningen att dra ut ur det. Orsaken härtill är att Jesus Kristus är osynligen närvarande och regerar från sin tron i himmelen. Genom den upplysning som han har gett, i det att han har förmedlat insikt och kunskap i bibeln, och genom änglars verksamhet har han tvingat det stora Babylons portar att öppna sig och släppa ut dem som har önskat dra ut därifrån.

14. Hur har den smorda kvarlevan sedan det stora Babylons fall år 1919 bevarat sin frihet och hållit sig borta från Babylon?

¹⁴ Det stora Babylon föll med andra ord år 1919, vilket framgår av att det inte längre kunde behålla sina fångar. Dess orena läror och ondskefulla förehavanden blir avslöjade, så att det inte kan fortsätta med att kvarhålla några ärliga medlemmar. Sedan den tiden har Kristi smorda efterföljare på jorden, vilka i bibeln kallas för kvarlevan (de som finns kvar här på jorden) av de 144.000 arvingarna till Guds rike, med stor kraft fullgjort befallningen att överallt predika de goda nyheterna om Guds segrande rike. (Matt. 24:14) De är ett fritt folk och har fortsatt med att bevara denna yttrandefrihet trots det motstånd som de har fått röna i alla länder. (Joh. 8:31, 32) De har sett att Gud nu låter jorden drabbas av de symboliska sju sista plågorna som det redogörs för i Uppenbarelseboken 15:1—16:21, vilket sker innan de bokstavliga förödande plågorna eller slagen blir kännbara, och de önskar inte få någon del av dessa plågor genom att stanna i det stora Babylon och bli delaktiga i dess synder, eftersom dessa plågor skall kulminera i Babylons fullständiga förintelse.

15. Varför måste Gud utkräva hämnd av det stora Babylon?

¹⁵ Gud säger att Babylons synder har hopat sig, så att de räcker ända upp till himmelen. Dessa synder har begåtts i religionens namn, vilket gör dem så mycket värre, eftersom det är mot Jehova Gud som Babylon har hopat detta syndens berg, och han kan inte se genom fingrarna med det. (Jer. 50:14; 51:9) Såsom rättvisans Gud kan han inte låta Babylons orättvisa fortsätta eller förbli ostraffad. En av de största orättvisor som det har begått är dess förföljelse av Guds folk som har utgjort hans andliga tempel och hans andliga Sion alltifrån apostlarnas dagar och ända fram till närvarande tid. Alldeles som Gud i forna tider utkrävde hämnd på Babylon för sitt tempel i Jerusalem och hämnd för sin stad, Sion, så ämnar han göra detta i våra dagar. — Jer. 50:28; 51:11, 35, 36.

Dubbel vedergällning

16. Varför befaller Gud att hon skall få dubbelt igen för det som hon har gjort?

¹⁶ Eftersom Babylon under lång tid har lagt den ena brottsliga handlingen till den andra, utfärdar ängeln denna befallning: ”Vedergällen henne, vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt åt henne i den kalk, vari hon har iskänkt.” (Upp. 18:6) Han vedergäller henne vid den tid som han har bestämt, under den korta period som i det här sammanhanget kallas ”en och samma dag”, för alla hennes synder mot honom och hans vittnen under en fyra tusen år lång tidsperiod. När han vedergäller henne, måste hans angrepp därför vara mycket intensivt. Detta förklarar varför han befaller sina styrkor, som verkställer vedergällningen, att ge henne dubbelt så mycket som hon har skänkt i åt hans folk och tvinga henne dricka en kalk som är dubbelt berusande, full med förvirrande, bedövande olyckor, sorger, lidanden, plågor och förolämpningar, och verkningarna blir sådana att hon aldrig återvinner medvetandet.

17. Varför är det oriktigt att säga att Jehovas vittnen är hårda eller att de hatar människorna, då de kungör denna varning?

¹⁷ Det kanske förefaller några som om Jehovas vittnen är otillbörligt hårda, när de kungör detta, men de har lidit mycket genom Babylons förvållande. Och vad mera är, de har fått en gudomlig befallning att på förhand kungöra Jehovas kommande vedergällning över Babylon och att hjälpa många att undfly tillintetgörelse tillsammans med det, i annat fall skulle de dra blodskuld över sig. Alltså måste de fullgöra sin uppgift att varna trots alla Babylons protester, invändningar och försök till motstånd mot att de kungör hämndens dag från Gud. — Hes. 33:2—6; Jes. 61:1, 2.

18. Varför bör vi inte hysa någon sympati för världens religiösa organisation?

¹⁸ Vi bör inte mena att Jehovas hämnd är orättfärdig eller för mycket för det stora Babylon, och inte bör vi heller bli förvånade över det som Gud gör med det eller hysa någon sympati för detta hjärtlösa världsvälde av babylonisk religion. Tänk på att om Babylon finge råda, skulle hon för alltid trona såsom drottning och fortsätta med att förtrycka folket. Men Gud, som är stark, har dömt henne. Hon har föraktat och trotsat Jehovas vittnens Gud, och därvid har hon särskilt menat att något sådant inte skulle komma över henne från Gud. Därför ger Gud denna befallning:

19. Vilken befallning ger Gud själv beträffande Babylon?

¹⁹ ”Så mycken ära och vällust, som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne. Eftersom hon säger i sitt hjärta: ’Jag tronar såsom drottning och sitter icke såsom änka, och aldrig skall jag veta av någon sorg’, därför skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud [Jehova Gud], han som har dömt henne.” — Upp. 18:7, 8.

20. Hur skall det stora Babylon bli änka och få känna av hungersnöd?

²⁰ Hon har blivit ärad och tillbedd och har fått sina undersåtar att ödmjukt tjäna sig såsom en drottning eller härskarinna, en kejsarinna över ett religiöst imperium. Men hennes otukt och oanständighet har gjort henne i högsta grad ovärdig en sådan ställning. Hon skall bli änka, berövas sina millioner religiösa undersåtar, i synnerhet sina präster av olika slag och andra religiösa ledare. Alla dessa kan hon ha anledning att sörja. Förutom död och sorg skall hon slutligen själv få känna av hungersnöd, eftersom hon mister alla sina tillgångar, som gjort det möjligt för henne att leva i omåttlig vällust. För att ingenting av henne skall bli kvar skall hon slutligen hel och hållen brännas upp i eld i en allt förtärande tillintetgörelse, ”ty ’vår Gud är en förtärande eld’”. — Hebr. 12:29.

De som sörjer

21. Framgår det av Uppenbarelseboken att några kommer att gråta och jämra sig över det stora Babylons tillintetgörelse? Hur?

²¹ Fastän det stora Babylon har syndat så svårt mot Gud, kommer det att finnas sådana som sörjer henne då hon drabbas av förintelse. Vilka är det? Det är några av dem som hon har bedrivit otukt med och som kunde skaffa sig stor vinning genom henne. Ängeln säger oss vilka de är: ”Och jordens konungar, som hava bedrivit otukt och levat i vällust med henne, skola gråta och jämra sig över henne, när de se röken av hennes brand. De skola stå långt ifrån av förfäran över hennes pina och skola säga: ’Ve, ve dig, Babylon, du stora stad, du starka stad! Plötsligt [På en enda timme, Benelius; NW] har nu din dom kommit.’” — Upp. 18:9, 10.

22. Vilka är de som gråter och jämrar sig, och varför hjälper de inte det stora Babylon då domen verkställs på henne?

²² Eftersom de ”tio konungar” som är framställda i bild genom de tio hornen på det scharlakansröda vilddjuret vänder sig mot skökan och gör henne utblottad och naken och äter hennes kött och bränner upp henne i eld, kan de konungar som gråter och jämrar sig knappast vara desamma som det scharlakansröda vilddjurets ”tio konungar” (tio horn). Vilka är de då? De är konungar eller politiska styresmän som har bedrivit otukt och levat i vällust med henne under den tid då hon var populär och som har blivit mycket överraskade av den plötsliga vändningen i händelseutvecklingen. De säger ju själva ungefär så här: ”O, Jehovas dom kom över henne med en enda gång!” Tänk så trevligt de har haft med henne, men när domen kommer såsom en tjuv, kan de inte hjälpa eller bevara henne för att få fortsätta med sina orena nöjen. Eftersom de är rädda för att gripa in, står de långt ifrån av fruktan för att få del av hennes glödheta plåga. Den tid de sörjer henne kommer därför att bli mycket kort. Också de är ansvariga för hennes brott; och därför står de näst i tur att oundvikligen lida plåga, när Gud låter sin dom drabba dem.

23. a) Hur låter ärkeängeln Mikael varningen kungöras? b) Vilken målande historisk tavla kan vi betrakta, som visar att vi inte bör vara sömnaktiga eller liknöjda inför varningen?

²³ Ärkeängeln Mikael, den förhärligade Jesus Kristus, svarar för att varningen blir kungjord, och han låter största möjliga publicitet ges budskapet om det stora Babylons stundande förintelse. Det är mer än en million förkunnare här på jorden som basunerar ut detta budskap. Det har förkunnats i 199 länder och på 164 språk. Det har inte skett genom världens nyhetsförmedlande organ utan genom ivriga bibelforskare, Jehovas vittnen, som till sin egen nytta har följt uppmaningen att fly från det stora Babylon. Men endast ett mindretal kommer att lyssna, dvs. höra på med tillräcklig tro för att handla i överensstämmelse med varningen. En liknande situation uppstod på Jesu och apostlarnas tid. De varnade för en fullständig förintelse av Jerusalem, och även om de i detta arbete fick röna motstånd från hela den judiska organisationen, fick folket i alla fall höra och blev förvarnat, och om de ville kunde de dra nytta av denna varning. Men flertalet hånade och begabbade dem som frambar varningen; och när Cestius Gallus och hans romerska soldater upphörde med belägringen av staden år 66 v.t., var det därför bara de kristna där i staden som drog fördel av Jesu varningsord: ”Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta, att dess ödeläggelse är nära. Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån, och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin. Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.” (Luk. 21:20—22) Plötsligt, en kort tid därefter, slöt fältherren Titus’, kejsar Vespasianus’ sons, trupper en ring kring Jerusalem. Jerusalems invånare, som hade menat att stadens murar skulle ge dem säkerhet och trygghet, fick under denna belägring känna av svält och fruktan för att förgöras. På sommaren år 70 v.t. bröt de romerska soldaterna slutligen igenom Jerusalems murar och dödade 1.100.000 personer, sedan de tagit sig in i staden. Ytterligare 97.000 olyckliga fångar fördes bort för att säljas på slavmarknaderna utöver hela det romerska väldet.

24. Bör vi låta en till synes trygg situation eller livets olika angelägenheter förmå oss att inte omedelbart lyssna till varningen eller att vänta en tid med att fly? Ge skäl för svaret.

²⁴ Vad du än håller på med, hur intresserad du än är av att göra det och hur trygg du än kan tycka att din situation är, bör du med tanke på det som här har sagts inte underlåta att ägna uppmärksamhet åt denna världsomfattande varning från universums Skapare. Lyssna till den. Lär känna vilka steg du måste ta för att kunna fly bort från det stora Babylon och handla omedelbart, eftersom dess förintelse är överhängande. Det är inte bara fråga om att fly undan, utan det gäller att bli befriad från religiös träldom och vinna framtida liv i fullkomlighet i en ny tingens ordning under Guds rikes styrelse. Jehovas vittnen vill gärna hjälpa dig att vinna kunskap i bibeln, så att du kan handla snabbt med den vishet som Gud ger.