Frågor från läsekretsen
● Innebar de profetiska orden i Jeremia 22:30 att konung Jojakin, Konja, inte hade några barn? — J. L., Förenta staterna.
Nej, Jojakin var inte barnlös. Lägg noga märke till profetians ordalydelse: ”Tecknen upp denne man såsom barnlös, såsom en man, som ingen lycka har haft i sina livsdagar. Ty ingen av hans avkomlingar skall vara så lyckosam, att han får sitta på Davids tron och i framtiden råda över Juda.” Även om det heter att Jojakin skulle tecknas upp såsom ”barnlös”, anger senare delen av versen att denne man, som också kallas Konja och Jekonja, skulle ha avkomlingar. Sju av hans barn räknas också upp i 1 Krönikeboken 3:17, 18. Det förefaller alltså som om texten här skall förstås med hänsyn tagen till Davids tron i Jerusalem.
När Jojakins far dog, då sonen var aderton år gammal och kanske barnlös, blev Jojakin konung. (2 Kon. 24:8) Sedan Jojakin regerat i bara tre månader, förde Nebukadnessar honom som fånge till Babylon och uppsatte Sidkia på tronen. I det trettiosjunde året av sin fångenskap blev Jojakin upphöjd till en ärofull ställning i Babylon, men varken han själv eller hans söner härskade åter på Davids tron i Jerusalem. (2 Kon. 25:27—30) Efter det att judarna återvänt från Babylon, hade de en ståthållare, men inte någon konung. Alldeles som Jeremia profeterade var Jojakin ”såsom barnlös” i den bemärkelsen att han inte hade någon efterträdare, eftersom han inte hade någon avkomling som härskade såsom konung på Davids tron i Juda land.
● På religiösa målningar som föreställer Jesu död finns det ofta ett anslag över Jesu huvud med vissa bokstäver på. Vad betyder dessa bokstäver? — A. D., Förenta staterna.
De vanligaste bokstäverna på sådana tavlor är I. N. R. I. Detta är en förkortning av de latinska orden Iesus Nazarenus, Rex Iudæorum, som betyder Jesus från Nasaret, judarnas konung. Ibland förekommer de snarlika I. N. R. J., Iesus Nazarenus, Rex Judæorum (Jesus från Nasaret, judarnas konung). Denna förkortning grundar sig på det som aposteln Johannes säger stod på den överskrift som sattes upp på tortyrpålen: ”Jesus, nasarén, judarnas konung.” — Joh. 19:19, Åk; NW.
● Hur kom det sig att judarna använde namnet på den hedniske guden Tammus såsom benämning på en av sina månader? — R. M., Honduras.
Tammus var namnet på en babylonisk gudomlighet. (Hes. 8:14) Och även om detta namn inte förekommer såsom månadsnamn i bibeln, används det som namn på den fjärde judiska månmånaden i det heliga året, den tionde i det borgerliga året, i sådana verk från tiden efter fångenskapen som den judiska Talmud. (Hes. 1:1) Denna månad svarade alltså mot slutet av juni och början av juli.
Att det hedniska namnet Tammus kom att användas om den fjärde månaden i det heliga året kan ha berott på ren bekvämlighet bland judarna. Vi bör komma ihåg att de vid denna tid var ett underkuvat folk, tvingade att ha att göra med de främmande makter som behärskade dem och som de måste avlägga rapport för. Det är därför begripligt att de kan ha använt de månadsnamn som dessa främmande makter använde. Som en jämförelse kan det påpekas att det i den gregorianska kalendern, som används nu för tiden, finns månader som är uppkallade efter gudarna Janus, Mars och Juno, såväl som efter Julius Caesar och kejsar Augustus. Likväl används denna kalender av de kristna, som är underställda ”överheten” eller de ”överordnade myndigheterna” (NW). — Rom. 13:1.
● I Ordspråksboken 25:11 och andra verser i de hebreiska skrifterna talas det om ”äpplen”. Men många auktoriteter förfäktar att det måste vara någon annan frukt som avses. Odlade man äpplen i Palestina då de hebreiska skrifterna kom till?
Det har förekommit en hel del gissningar om vad det var för ett träd och en frukt som det hebreiska ordet tappuach syftade på, vilket förekommer i Ordspråksboken 25:11, där ord som talas i rätt tid liknas vid ”gyllene äpplen i silverskålar”. Det är framför allt i Höga Visan som det talas om äppelträd. De kärleksbetygelser som flickan från Sulem får från sin vän, den unge herden, liknas där vid ett äppelträds behagliga skugga och vid sötman hos dess frukt. (Höga V. 2:3, 5) Han i sin tur jämförde hennes andedräkt med äpplens doft. (Höga V. 7:8) Det hebreiska ord som återges med ”äpple” syftar på något som kan särskiljas genom sin vällukt eller doft.
Flera olika frukter har blivit föreslagna i stället för äpplet, bland dem apelsinen, citronen, kvitten och aprikosen, och den främsta invändningen man då har gjort mot äpplet är att det heta, torra klimatet i större delen av Palestina inte lämpar sig för äppelodling. Men det besläktade arabiska ordet tuffak betyder i första hand ”äpple”, och det är värt att notera att de hebreiska ortnamnen Tappua och Bet-Tappua (förmodligen kallade så därför att det fanns gott om denna frukt i trakten) har blivit bevarade i de arabiska motsvarigheterna genom att detta ord används. — Jos. 12:17; 15:34; 16:8; 17:8.
De här platserna låg inte på slätten utan uppe i bergen, där det vanligen är lagom varmt. Dessutom kan man inte helt bortse ifrån att det i gångna tider kan ha skett en viss klimatförändring, såsom Dennis Baly framhåller i sin bok The Geography of the Bible (sidorna 72, 74). Det växer verkligen äppelträd i Palestina nu för tiden, och äppelträdet tycks alltså väl kunna passa in i den bibliska skildringen. Doktor Thomson, som tillbringade fyrtiofem år i Syrien och Palestina under förra århundradet, meddelade att han hade träffat på fruktträdgårdar med äppelträd i närheten av Askelon på den filisteiska slätten.