Den Heliga skrift fyller andliga behov

”Av Jehová bero mannens steg.” — Ords. 20:24. Åk.

 1. Hur har Jehova upphöjt sig som den store livsmedelsförsörjaren?

MAT, husrum, kläder — tre saker som hör till livets nödtorft. Människans Skapare, Jehova Gud, är klart medveten om detta och har vidtagit åtgärder för att fylla dessa behov. Han gav det första människoparet, Adam och Eva, gröna örter och frukt till mat. (1 Mos. 1:29) Längre fram, på Noas tid efter den världsomfattande vattenfloden, utökade Gud människornas kost med djurkött, men han förbjöd dem att äta blod. (1 Mos. 9:3, 4) Ännu i dag låter Jehova ”sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga”. (Matt. 5:45) Jordens olika kretslopp fortsätter alltså, växt- och djurlivet överflödar, och Jehova blir upphöjd som den store livsmedelsförsörjaren.

 2. Vilken uppgift har atmosfären i fråga om att bevara människolivet på jorden, och hur har man kunnat ordna med bostäder, vilket är väsentligt för att livet skall kunna bevaras?

² Gud hade skapat jorden till att vara människans hem, en skyddad och passande plats i det ofantliga universum. En mängd faktorer gör den till den enda planet människan i dag känner där mänskligt liv kan vidmakthållas. Enbart om en av dessa faktorer har det sagts: ”Till de många uppgifter, som atmosfären har, hör också att vidmakthålla temperaturen inom betryggande gränser för livet; och [den] för det livsbefrämjande förrådet av vattenånga långt in över land från oceanerna för att genom regn bevattna jorden, som i annat fall skulle bli en livlös öken.”a Vi kan glädjas åt att Jehova, ”som har gjort himmel och jord”, har gett den här planeten ”åt människors barn”. (Ps. 115:15, 16) Men Jehova har också gett människan förnuft. Tack vare det och de råmaterial, som finns i överflöd på jorden, kan människor uppföra passande bostäder och på så sätt få det skydd som är så väsentligt för att livet skall kunna bevaras.

 3. Hur har Jehova sörjt för de kläder människan behöver?

³ Lämpliga kläder är en annan sak som människan behöver. Efter det att Adam och Eva hade syndat, blev de skamsna och sökte skyla sig. I sin barmhärtighet gjorde Jehova Gud ”åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem”. (1 Mos. 3:6, 7, 21) Genom de anordningar Gud har gjort finns dessutom de nödvändiga materialen på jorden för att människan, som av sin Skapare utrustats med förnuft, skall kunna tillverka de kläder hon behöver.

 4. Vad bör vi vara på det klara med beträffande varifrån mat, husrum, kläder och alla andra goda gåvor kommer?

⁴ Jehova är alltså den store försörjaren, som ger oss mat, tak över huvudet och kläder. Ja, ”idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader”. (Jak. 1:17) Den till åren komne konung David och hans samtida bland israeliterna bidrog med material till det tempel som Salomo skulle uppföra, men David måste medge: Jehova, ”vår Gud, alla dessa håvor, som vi hava anskaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn — från din hand hava de kommit, och ditt är alltsammans”. (1 Krön. 29:16) Hur tacksamma bör vi inte vara över att Jehova, som äger ”boskapen på de tusende bergen” och ”jordens krets med allt vad därpå är”, barmhärtigt har fyllt mänsklighetens lekamliga behov! — Ps. 50:10—12.

Jehova fyller ett större behov

 5. Med vilken längtan har människan skapats vad gudsdyrkan beträffar? Kan den bli tillfredsställd?

⁵ Men ett större mänskligt behov måste också fyllas. Mänskligheten skapades med en stark längtan att tillbedja Gud. I sin bok Man, God and Magic (Människan, Gud och magin) framhåller Ivar Lissner: ”Man måste helt enkelt förundra sig över den ihärdighet, med vilken människan under hela sin historia har strävat efter att nå utanför sig själv. Hennes energi har aldrig uteslutande inriktats på livets nödtorft. Hon har alltid hållit på att söka, att treva sig fram, vidare och vidare, i en strävan efter det ouppnåeliga. Denna egendomliga, nedärvda längtan hos människan är hennes andlighet. Den leder henne ständigt framåt mot ett mål som ligger strax utom räckhåll för henne. Och detta mål är Gud.” (Sidorna 11, 12) Ja, en stor mängd människor har trevat efter Gud, och många har också funnit honom. Aposteln Paulus sade en gång till dem som lyssnade till honom på Areopagen i det forntida Aten: ”Den Gud, som har gjort världen och allt vad däri är ... som själv åt alla giver liv, anda och allt ... han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser, inom vilka de skola bo — detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.” (Apg. 17:24—27) Den allsmäktige Guden, som står över alla och är utan like, ”nedlåter sig till att betrakta himmelen och jorden”, och vidare heter det om honom: ”HERREN [Jehova] är nära alla dem som åkalla honom, alla dem som åkalla honom uppriktigt.” (Ps. 113:5, 6, NW; 145:18) Men hur kan de som uppriktigt trevar efter Gud finna honom?

 6. På vilket annat sätt har Jehova framträtt såsom en försörjare, förutom att han har sörjt för materiella ting till gagn och nytta för människan?

⁶ Jehova har inte endast tillgodosett människans behov av materiella ting. Han har också gjort sig känd som bibelns, sitt eget ords, författare och bevarare. Mänskligheten är i behov av denna underbara andliga gåva, såsom Jesus Kristus sade, i det att han citerade Mose: ”Människan skall leva inte endast av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.” (Matt. 4:4, NW; 5 Mos. 8:3; 2 Tim. 3:16, 17) Den ofullkomliga människan är oförmögen att med enbart mänsklig vishet styra sina steg framgångsrikt. Hur sanna är inte de här orden i Ordspråksboken 20:24: ”Av Jehová bero mannens steg; och människan, huru skulle hon förstå sin väg?” (Åk) Guds ynnest vilar över dem som erkänner sitt beroende av honom, och han vägleder dem genom att tillgodose deras andliga behov, alldeles som psalmisten David framhöll: ”Då Jehovah får styra en mans steg, så har han behag till hans väg.” — Ps. 37:23, My.

 7. Ge exempel på att människor i olika levnadsställningar har visat stor vördnad för bibeln.

⁷ Människor i många olika levnadsställningar har visat stor vördnad för bibeln. Hör här vad några har sagt om den: ”Bibeln är Guds kommunikationsmedel, Guds brev, till människan.” (Matematikern och astronomen Merlin Grant Smith) ”Det finns en särskild gudomlig uppenbarelse. Ett annat namn för denna är bibeln.” (Fysikern och kemisten Oscar Leo Brauer) ”Jag tror att bibeln är den bästa gåva Gud har gett människan.” (Abraham Lincoln, president i Förenta staterna) ”Bibeln bär spår av att ha ett säreget ursprung, och ett oändligt svalg skiljer den från alla medtävlare.” (Den engelske statsmannen W. E. Gladstone)b Sådana här uttalanden är karakteristiska för många tänkande människor.

8, 9. Vilken inställning hade de första kristna till bibeln? Ge skäl för svaret.

⁸ Jehovas tjänare har värderat den Heliga skrifts böcker mycket högt. Därför ville de första kristna till exempel ha dessa skrifter i den mest användbara formen. I en framställning över ämnet ”De första kristna böckerna” har C. C. McCown sagt: ”Den tidiga kristendomens enkla, praktiska, illitterata prägel har framhävts genom det som sentida upptäckter har bevisat beträffande hur de kristna använde kodexen. De kristnas religiösa böcker, Gamla testamentet såväl som de nya skrifterna, som man började betrakta som heliga, var inte avsedda att vara nöjesläsning för de välbärgade. Strävsamt affärsfolk ville tränga in så mycket som möjligt i en bok. De och de uppriktiga kristna missionärerna önskade snabbt kunna hänvisa till en eller annan text såsom bevis, utan att behöva rulla upp många fot papyrus. De hade inga snobbaktiga litterära pretentioner. I likhet med böckernas innehåll var det utseende de hade en produkt av den livsbefrämjande moraliska och religiösa ande som efter något mer än två hundra år besegrade det romerska väldet.” — The Biblical Archaeologist Reader, sidan 261.

⁹ I likhet med Jehovas vittnen i våra dagar var de första kristna tacksamma för Guds ord. Eftersom de kristna i Tessalonika visade så stor uppskattning, kunde aposteln Paulus skriva till dem: ”Detta är skälet till att vi alltid tackar Gud för er: när vi förkunnade Guds ord för er, tog ni inte emot det som människoord, utan som Guds eget ord, vilket det verkligen är, ett ord som också verkar i er, som tror.” — 1 Tess. 2:13, Hd.

Gudagiven vägledning i fråga om tillbedjan

10, 11. a) Hur fyller den Heliga skrift ett väsentligt andligt behov i samband med Guds namn? b) Genom vilket medel skall Jehovas namn helgas, och vilket mänskligt behov kommer på så sätt att fyllas?

¹⁰ Den materiella skapelsen själv bär tyst vittnesbörd om Guds existens. Himlarna förkunnar till exempel Guds ära. (Ps. 19:2) Men sådana livlösa ting kan inte uppenbara namnet på universums suveräne härskare eller delge oss hans uppsåt. Den Heliga skrift däremot, som är Guds ord, är lik en lykta som lyser upp en människas omgivning och skingrar mörkret. (Ps. 119:105, 130) Den uppenbarar det största av alla namn, då den säger att den Högste är den ”vars namn är Jehova”. (Ps. 83:19, NW) Att Gud ämnar helga sitt åminnelsenamn klargörs också i bibeln, ty i den förklarar Jehova: ”Jag skall förvisso helga mitt stora namn, som vanhelgades bland nationerna, vilket ni [Israel] vanhelgade ibland dem; och nationerna skall få lära känna att jag är Jehova.” (Hes. 36:22, 23, NW) Jesus Kristus lärde sina efterföljare att bedja: ”Fader, helgat varde ditt namn.” (Luk. 11:2) För att vinna Guds godkännande och livet måste en människa känna Guds namn, vara angelägen om att det skall bli helgat och åkalla det, eftersom ”var och en som åkallar Jehovas namn skall bli frälst”. (Rom. 10:13, NW; Joel 2:32) Den Heliga skrift fyller alltså ett väsentligt andligt behov genom att ge oss upplysningar om Guds namn.

¹¹ Bibeln vittnar också om att Jehovas namn skall bli helgat och högt upphöjt genom Guds rike med Jesus Kristus vid styret. (Ps. 45:2—8; 110:1, 2; Jes. 9:6, 7; Dan. 2:44; 7:13, 14; Upp. 11:15—17; 12:5, 10; 19:11—16) Under dess styrelse kommer mänskligheten att få sina andliga och materiella behov fullkomligt tillfredsställda. (Jes. 11:9; 65:20—25; Ps. 67:7; 72:16) Människorna kommer då att bli skyddade för krigets härjningar, eftersom svärden och spjuten skall göras om till redskap som skall tjäna fridfulla och konstruktiva syften. (Mik. 4:3, 4) Om Jehovas fredsbefrämjande ingripanden i den nära framtiden heter det i Psalm 46:10: ”Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.” På så sätt skall sannerligen människans naturliga längtan efter och behov av trygghet och fred tillfredsställas helt och fullt. Det finns verkligen orsak att ge uttryck åt tacksamhet mot Gud för bibeln, som innehåller de föreskrifter vi behöver för att vinna evigt liv under sådana välsignade förhållanden. — Joh. 17:3.

12. Vad uppenbarar bibeln i förbindelse med Guds kärlek till människan, vilket ger oss en grundval för ett verkligt hopp?

¹² Bibeln tillkännager också att Jehova är en kärlekens Gud och att ”Guds, vår Frälsares, ... kärlek till människorna uppenbarades” genom Jesus Kristus. Av bibeln har de kristna lärt att Gud har sänt honom ”till försoning för våra synder”. (Tit. 3:4—7; 1 Joh. 4:8—10) Ja, Guds ord anger klart och tydligt vad Jehovas uppsåt är i förbindelse med Kristi lösenoffer, och följaktligen ger det oss en grundval för ett verkligt hopp. — Joh. 3:16, 36; 1 Tim. 2:5, 6.

13, 14. a) Ge exempel på religiösa sedvänjor bland de hedniska nationer som omgav Israel. b) Hur har Jehova gett vägledning som gör det möjligt för människor att ta avstånd från falsk gudsdyrkan?

¹³ Tänk på israeliterna. De var omgivna av hedniska nationer, som dyrkade många falska gudar. Israels feniciska och kananeiska grannar, för att ta ett exempel, dyrkade gudinnan Astarte, om vilken det heter: ”I Babylonien motsvarades Venus av Isjtar, vars namn är besläktat med Astarte (Aschtart). Hon var den sinnliga kärlekens, moderskapets och fruktbarhetens gudinna. På vitt skilda håll har det bekräftats att man bedrev prostitution såsom en religiös rit i samband med dyrkan av denna gudinna under olika namn.” (The Westminster Dictionary of the Bible, sidan 46) Ammoniterna tillbad Molok, en dyrkan vars riter inbegrep offer av barn. — 1 Kon. 11:7; 2 Kon. 23:10.

¹⁴ Men Jehova hade försett israeliterna med vad nationen behövde andligen för att kunna avhålla sig från sådana sedvänjor, präglade av falsk religion. Han hade gett dem sitt ord, i vilket de uppmanades att ta avstånd från äktenskapsförbindelser med hedningar, förbindelser som var religiöst skadliga. (5 Mos. 7:3, 4) Han hade också befallt dem: ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig.” (2 Mos. 20:3) I de tio budorden fick Israel dessutom föreskrifter att ägna Jehova odelad hängivenhet och uppmanades avhålla sig från omoraliskhet, som naturligtvis inbegrep ”prostitution såsom en religiös rit”. (2 Mos. 20:4—6, 14) Genom profeten Jeremia fördömde Jehova också det slag av oren gudsdyrkan som bestod i att man offrade barn i eld till en falsk gud sådan som Molok. Jehova hade aldrig befallt dem att göra detta eller ens tänkt sig något sådant. (Jer. 32:35) Nu rättade sig förstås Israel inte alltid efter Guds krav. Men det fanns lojala tillbedjare av Jehova i nationen, och Guds ord skyddade dem för oren religion. Bibeln gör detsamma för rättsinnade människor i våra dagar, vilket sätter dem i stånd att tillbedja Jehova Gud med ”ande och sanning”. — Joh. 4:23, 24.

Vägledning i att leva rätt

15. Nämn några olika sätt på vilka bibeln fyller andliga behov genom att ge en människa rätt vägledning i livet.

¹⁵ Den Heliga skrift fyller också andliga behov genom att ge en människa rätt vägledning i livet. Den talar till exempel om vilka köttets gärningar är och varnar för dem genom att framhålla vilken kontrast de är till andens frukt och påpeka att ”de som tillhör Kristus Jesus har fastnaglat köttet — tillika med dess passioner och begärelser — vid pålen”. (Gal. 5:19—24, NW) Om en person följer bibeln, kommer han inte att ge fritt lopp åt sådana skadliga känslor som vrede eller avund, ty den manar: ”Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa.” ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne [avundsjuka, Åk] är röta i benen.” (Ps. 37:8; Ords. 14:30) Om en människa håller sig till Guds ord och söker tillämpa det, kan hon också avhålla sig från att handla omoraliskt. (Ps. 119:9—16) En sådan människa inser att de som önskar behaga Jehova och hoppas vinna evigt liv inte kan föra ett omoraliskt liv. (1 Kor. 6:9, 10) Av innehållet i Ordspråksboken, kapitel 7, kan hon lära hur hon skall kunna skydda sig för en prostituerads förrädiska lockelser, och kapitlet slutar med förmaningen: ”Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal. Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar och förvilla dig ej in på hennes stigar. Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt. Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar.” — Ords. 7:24—27.

16. Vilken djupare liggande orsak har Jehovas tjänare till att följa Skriften?

¹⁶ För många hundra år sedan uppmanades Israel: ”Söken, vad gott är, och icke, vad ont är, på det att I mån leva. Då skall HERREN, härskarornas Gud, vara med eder, såsom I menen honom vara. Haten, vad ont är, och älsken, vad gott är, och hållen rätten vid makt i porten; kanhända skall då HERREN, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva.” (Am. 5:14, 15) Det finns en djupare liggande orsak till att Jehovas tjänare följer bibeln än att de bara vill undvika bekymmer, nöd eller trångmål. De har verkligen kommit att hata ”vad ont är” och älska ”vad gott är”. Vidare önskar de behaga Jehova och glädja hans hjärta. — Ords. 27:11.

Behovet av tillförlitliga profetior blir också fyllt

17, 18. Hur tillfredsställer den Heliga skrift människans längtan efter kunskap beträffande framtiden? Ge ett exempel.

¹⁷ Många människor i våra dagar hyser stor fruktan och oro för framtiden. Därför söker somliga, i likhet med konung Saul, få veta något om framtiden genom att vända sig till andemedier, ett handlingssätt som Gud fördömer. (1 Sam., kap. 28; 5 Mos. 18:10—12) Men det är verkligen tillfredsställande att få lära känna vad morgondagen kommer att föra med sig. Också på denna punkt fyller bibeln ett väsentligt behov. Den innehåller pålitliga profetior, vilket det finns en mängd exempel på. Men bara några få exempel kan vara trosstärkande.

¹⁸ Jehova inspirerade profeten Hosea att skriva: ”Samarien skall lida, vad det har förskyllt genom sin gensträvighet mot sin Gud. Inbyggarna skola falla för svärd, deras späda barn skola bliva krossade, och deras havande kvinnor skall man upprista.” (Hos. 14:1) Trots Samarias fasta murar, som måste ha förefallit obetvingliga, föll denna stad för assyrierna år 740 f.v.t., varigenom denna profetia uppfylldes.

19, 20. a) Redogör för Daniels syn av en vädur och en bock. b) Hur förklarade Gabriel denna syn? Var hans förklaring riktig?

¹⁹ Profeten Daniel fick i en syn se en tvåhornad vädur och därefter en bock med ett ansenligt horn i pannan. Bocken anföll väduren och slog ned den, varvid dess båda horn krossades. Längre fram brast bockens stora horn sönder, och fyra horn sköt upp i dess ställe. (Dan. 8:1—8) Vad betydde allt detta? Ängeln Gabriel förklarade: ”Väduren, som du såg, han med de två hornen, betyder Mediens och Persiens konungar. Men bocken är Javans [Greklands] konung, och det stora hornet i hans panna är den förste konungen. Men att det brast sönder och att fyra andra uppstodo i dess ställe, det betyder, att fyra riken skola uppstå av hans folk, dock icke jämlika med honom i kraft.” — Dan. 8:20—22.

²⁰ Hade Gabriel rätt? Ja visst; det har världshistorien bevisat. Väduren med de ”två hornen”, det medo-persiska väldet, gick under. Hur då? Den symboliske bocken, ”Javans [Greklands] konung”, med det ansenliga hornet, Alexander den store, omstörtade det medo-persiska världsväldet. I överensstämmelse med profetian finner vi vidare att sedan Alexander hade dött, kom hans fyra härförare, de ”fyra andra” hornen, att efterträda honom, ”det stora hornet”, genom att grunda egna välden.c

21. Ge exempel som visar att de som skrev ned de kristna grekiska skrifterna tillämpade profetior om Messias, som finns i de hebreiska skrifterna, på Jesus Kristus.

²¹ Bibeln fyller också ett viktigt behov genom att identifiera Messias. Och vi bör vara på det klara med att det har funnits många falska Messias. Om dessa heter det i MˈClintock och Strongs Cyclopædia: ”Inte mindre än tjugofyra sådana bedragare har uppräknats, i det att de framträtt på skilda platser och vid skilda tider; och därmed är listan inte heller fullständig.” (Band 6, sidan 141) Ett mycket stort antal profetior beträffande Messias, vilka är nedtecknade i de hebreiska skrifterna, skulle kunna citeras och påvisas ha blivit uppfyllda i förbindelse med Jesus Kristus. Men några av dem har under gudomlig inspiration direkt tillämpats på honom av dem som nedtecknade de kristna grekiska skrifterna. Låt oss dröja vid några exempel. Matteus blev av Jehova Gud inspirerad att framhålla att Jesus föddes av en jungfru, såsom det var förutsagt i Jesaja 7:14 (Matt. 1:18—23), att mordet på gossebarnen efter Jesu födelse var en uppfyllelse av Jeremia 31:15 (Matt. 2:16—18), att han blev kallad ut ur Egypten, vilket stämmer med Hosea 11:1 (Matt. 2:14, 15), att han hade en förelöpare enligt Jesaja 40:3 (Matt. 3:1—3) och att Jesus bar våra sjukdomar, såsom det profeterats om i Jesaja 53:4. (Matt. 8:16, 17) Medan aposteln Johannes befann sig under gudomlig inspiration, påvisade han att orden i Sakarja 9:9 blev uppfyllda då Jesus red in i Jerusalem på ett åsneföl (Joh. 12:12—15), att profetian i Psalm 22:19 uppfylldes sedan Jesus blivit upphängd på pålen, varefter soldaterna delade hans kläder mellan sig och kastade lott om hans livklädnad (Joh. 19:23, 24) och att det förhållandet att Jesu ben inte blev sönderslagna och att soldaterna stack upp hans sida med ett spjut också uppfyllde profetior. (Jämför Psalm 34:21 och Sakarja 12:10 med Johannes 19:33—37.) Detta är bara några exempel på profetior om Messias, som finns i de hebreiska skrifterna och som av de inspirerade bibelskribenterna själva har tillämpats på Jesus. Men enbart dessa räcker till för att det skall stå klart för dem som godtar hela bibeln som Guds ord att Jesus Kristus var Messias. Vi kan vara tacksamma mot Jehova för att bibeln ger oss dessa upplysningar.

22. Varför kan man påstå att bibeln inte har kommit till korta när det gäller profetiorna?

²² Profetior som Hosea, Daniel och andra Guds profeter har nedtecknat har verkligen bevisats vara sanna. Därför kan vi sannerligen hysa tillit till de profetior som Guds egen Son, Jesus Kristus, har uttalat. Kristus hänvisade till vår tid och den sista generation av människor som skulle leva under denna tingens ordning och förutsade då bland annat att krigshandlingarna skulle öka och att det skulle uppstå livsmedelsbrist och jordbävningar. Allt detta upplever vi nu, vilket bevisar att Kristi andra närvaro i Rikets makt är en verklighet. (Matt., kap. 24) Vi lägger också märke till de förhållanden som — enligt vad aposteln Paulus förutsade — skulle utgöra säkra tecken på att man nått de ”yttersta dagarna”. (2 Tim. 3:1—5) Dessa profetior, som uppfylls i nutiden, är lika tillförlitliga som de av bibelns profetior som har uppfyllts i det flydda. Bibeln har alltså inte kommit till korta. Den har fyllt det så väsentliga nutida behovet av tillförlitlig upplysning beträffande framtiden. Den uppenbarar vad Guds uppsåt är beträffande vår tid och ger oss inblick i de underbara framtida händelser och välsignelser som Jehova har för avsikt att kärleksfullt låta mänskligheten få uppleva.

23. a) I vilka avseenden fyller alltså den Heliga skrift andliga behov? b) Om en människa tror på Guds ord, vilken välsignelse kan hon då åtnjuta i den nuvarande olyckliga världen?

²³ Den Heliga skrift fyller sannerligen andliga behov. Den är en vägledning i fråga om tillbedjan som Gud har gett oss. Den ger oss vägledning i att leva rätt. Och den fyller behovet av tillförlitliga profetior. Liksom Jehova har bevisat sig vara den store försörjaren, när det gäller de materiella behoven — t. ex. av mat, husrum och kläder — har han alltså upphöjt sig såsom den som drar försorg om högt skattade, väsentliga andliga ting. Hur tacksamma bör inte alla som älskar Gud vara för att han har visat sådan outsäglig godhet mot mänskligheten genom att ge oss den Heliga skrift. Om du tror på Guds ord, kan du också åtnjuta den välsignelse som består i att få tala med andra om Jehovas uppsåt. Om du gör det, kommer du att bli lycklig, eftersom du då i en värld, som är fylld av nöd och sorg, kommer att förkunna ”de härliga goda nyheterna om den lycklige Guden”. (1 Tim. 1:11, NW) Men för att du skall kunna göra detta med glädje, kanske det blir nödvändigt för dig att ta itu med vissa personliga problem i ditt liv. Detta kan du göra genom att hämta vägledning och tröst ur bibeln.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 537]

Bocken angrep väduren och krossade hans båda horn