Jeremia

32 Detta ord kom till Jeremia från Jehova under Sidkias, Judas kungs, 10:e regeringsår, det vill säga Nebukadnẹssars 18:e regeringsår.+ 2 Vid den tiden var Jerusalem belägrat av Babylons kungs armé, och profeten Jeremia satt inspärrad i Vaktgården+ i Judas kungs palats. 3 Sidkia, Judas kung, hade nämligen spärrat in honom+ och sagt: ”Hur vågar du profetera på det här viset? Du säger: ’Så här säger Jehova: ”Jag överlämnar denna stad åt Babylons kung, och han ska inta den.+ 4 Och Sidkia, Judas kung, ska inte slippa undan kaldéerna, för han ska överlämnas åt Babylons kung, och han ska tala med honom ansikte mot ansikte och möta honom öga mot öga.”+ 5 ”Han ska föra Sidkia till Babylon, och där ska han bli kvar tills jag tar hand om honom”, säger Jehova. ”Även om ni fortsätter att strida mot kaldéerna ska ni inte ha framgång.”’”+

6 Jeremia sa: ”Jehovas ord har kommit till mig, och det lyder: 7 ’Hạnamel, din farbror Sallums son, ska komma till dig och säga: ”Köp min åker i Ạnatot,+ för du står först i tur att köpa tillbaka den.”’”+

8 Hạnamel, min farbrors son, kom till mig i Vaktgården, precis som Jehova hade sagt, och sa till mig: ”Köp min åker i Ạnatot i Benjamins land, för du har rätt att förvärva den och köpa tillbaka den. Köp den åt dig själv.” Då visste jag att det som skedde var enligt Jehovas ord.

9 Jag köpte åkern i Ạnatot av Hạnamel, min farbrors son, och vägde upp pengarna+ åt honom, sju siklar* och tio silverstycken. 10 Jag skrev ett kontrakt,+ förseglade det, tillkallade vittnen+ och vägde pengarna på en våg. 11 Jag tog köpekontraktet, både det exemplar som hade förseglats enligt budet och de juridiska kraven och det exemplar som hade lämnats öppet, 12 och gav det till Baruk,+ son till Nerịa,+ son till Mahsẹja, i närvaro av Hạnamel, min farbrors son, och i närvaro av vittnena som hade skrivit under köpekontraktet och alla judar som satt i Vaktgården.+

13 I deras närvaro befallde jag Baruk: 14 ”Så här säger arméernas Jehova, Israels Gud: ’Ta kontrakten, detta köpekontrakt, ja både det förseglade och det öppna, och lägg dem i ett lerkärl, så att de kan bevaras under lång tid.’ 15 För så här säger arméernas Jehova, Israels Gud: ’Återigen ska hus och åkrar och vingårdar köpas i detta land.’”+

16 Efter att jag hade gett köpekontraktet till Baruk, Nerịas son, bad jag till Jehova och sa: 17 ”Suveräne Herre Jehova! Du har gjort himmel och jord med din stora kraft+ och din uträckta arm. Ingenting är omöjligt för dig. 18 Du visar lojal kärlek mot tusen och åter tusen, men du låter sönerna bära följderna av fädernas synd.+ Du är den sanne Guden, den store och mäktige, du som bär namnet arméernas Jehova. 19 Dina avsikter är storslagna och dina gärningar mäktiga.*+ Du håller blicken riktad mot människors alla vägar+ och lönar var och en efter hans vägar och efter vad hans handlingar förtjänar.+ 20 I Egypten utförde du tecken och under, som är omtalade fram till denna dag, och i Israel och bland människor gjorde du ditt namn ryktbart,+ som det är än i dag. 21 Och du förde ditt folk Israel ut ur Egypten med tecken och under, med stark hand och uträckt arm och med skräckinjagande kraftprov.+

22 Med tiden gav du dem detta land, som du hade lovat deras förfäder,+ ett land som flödar av mjölk och honung.+ 23 Och de drog in och tog det i besittning, men de lyssnade inte till dig och följde inte din lag. De gjorde ingenting av allt som du hade befallt dem att göra, och därför sände du all denna olycka över dem.+ 24 Kaldéerna har kommit och byggt en ramp för att inta staden,+ och till följd av svärd,+ svält och pest*+ ska staden bli given åt dem som belägrar den. Det du har sagt har också skett, som du nu ser. 25 Ändå har du sagt till mig, suveräne Herre Jehova: ’Köp åkern för pengar och tillkalla vittnen’, trots att staden ska bli given åt kaldéerna.”

26 Då kom Jehovas ord till Jeremia: 27 ”Jag är Jehova, alla människors Gud. Finns det någonting som är omöjligt för mig? 28 Därför säger Jehova: ’Jag överlämnar denna stad åt kaldéerna och åt Nebukadnẹssar, Babylons kung, och han ska inta den.+ 29 Och kaldéerna som strider mot denna stad ska komma in och sätta eld på den. De ska bränna ner den+ och alla hus där man har offrat åt Baal uppe på taken och framburit dryckesoffer åt andra gudar för att kränka mig.’+

30 ’För folket i Israel och i Juda har ända från sin ungdom gjort det som är ont i mina ögon.+ Israels folk kränker mig med sina handlingar’, säger Jehova. 31 ’Denna stad har bara varit orsak till vrede och raseri för mig, från den dag den byggdes ända fram tills i dag.+ Jag ska utplåna den ur min åsyn+ 32 på grund av allt det onda som folket i Israel och i Juda har gjort för att kränka mig, de och deras kungar+ och furstar,+ deras präster och profeter,+ männen i Juda och invånarna i Jerusalem. 33 De vände ryggen mot mig, inte ansiktet.+ Trots att jag gång på gång* försökte undervisa dem ville ingen lyssna eller ta emot tillrättavisning.+ 34 De satte upp sina avskyvärda avgudar i huset som bär mitt namn och vanhelgade det.+ 35 Dessutom byggde de offerhöjder åt Baal, de som ligger i Hinnoms sons dal,*+ för att bränna upp sina söner och döttrar i eld åt Molek.+ Något sådant hade jag inte befallt dem.+ Nej, att de skulle göra något så avskyvärt och få Juda att synda, det var fullständigt otänkbart för mig.’

36 Därför säger Jehova, Israels Gud, om denna stad som ni säger ska bli given åt Babylons kung genom svärd, svält och pest: 37 ’Jag ska samla dem från alla de länder som jag har skingrat dem till i min vrede, i mitt raseri och i mitt stora ursinne,+ och jag ska föra dem tillbaka hit och låta dem bo i trygghet.+ 38 Och de ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.+ 39 Jag ska ge dem ett enda hjärta+ och en enda väg så att de alltid respekterar mig, för att det ska gå bra för dem och deras barn.+ 40 Jag ska sluta ett evigt förbund+ med dem om att aldrig upphöra med att göra gott mot dem,+ och jag ska ingjuta djup respekt för mig i deras hjärtan, så att de aldrig vänder sig bort från mig.+ 41 Jag ska jubla över dem och göra gott mot dem,+ och jag ska plantera dem i detta land,+ av hela mitt hjärta och av hela min själ.’”*

42 ”För så här säger Jehova: ’Precis som jag har sänt en stor olycka över detta folk, så ska jag sända allt det goda* som jag har lovat dem.+ 43 Återigen ska man köpa åkrar i detta land,+ trots att ni säger: ”Det är en ödemark, tom på människor och djur, och det har blivit givet åt kaldéerna.”’

44 ’Åkrar ska köpas för pengar, köpekontrakt ska skrivas och förseglas, och vittnen ska tillkallas i Benjamins land,+ i Jerusalems omgivningar och i alla städer som ligger i Juda,+ i bergstrakten, i låglandet+ och i söder, för jag ska föra tillbaka dem som är i fångenskap’,+ säger Jehova.”