Att hålla ut med glädje trots förföljelse
”Låt oss också jubla under vedermödor, eftersom vi vet att vedermödan frambringar uthållighet; uthålligheten i sin tur ett beprövat tillstånd; det beprövade tillståndet i sin tur hopp, och hoppet medför ingen besvikelse.” — Romarna 5:3—5.
1. Vad framkommer tydligt som ett resultat av den förföljelse som de kristna i dessa ”yttersta dagar” utsätts för?
DET som Jehovas folk fått uppleva i dessa ”yttersta dagar” har sannerligen bevisat att Jesu ord är sanna: ”Lyckliga är ni närhelst människorna hatar er och närhelst de stänger er ute och smädar er och kastar bort ert namn såsom något ont för Människosonens skull. Gläd er på den dagen, ja ta glädjesprång, ty se, er lön är stor i himmelen; just dessa ting brukade nämligen deras förfäder göra mot profeterna.” (Lukas 6:22, 23; 2 Timoteus 3:1) Ja, Guds tjänare kan troget hålla ut i alla slag av förföljelse, och göra det med glädje.
2. a) Får de som i högre grad utsätts för förföljelse en större belöning? b) Nämn några av de gagneliga verkningar som blir resultatet av att man framgångsrikt håller ut under förföljelse.
2 Det är inte så att vi tycker om att bli förföljda, för förföljelse är någonting otrevligt och i allmänhet förbunden med smärta. Det är inte själva förföljelsen, utan slutresultatet av den, som ger oss orsak till att vara glada. (Jakob 1:2, 3) De kristna har ingen önskan att bli förföljda. De försöker inte vara martyrer, i det att de tänker att ju fler förföljelser de håller ut i, desto bättre meriterade kommer de att bli i sin himmelske Faders ögon. De som i högre grad utsätts för förföljelse får inte en större belöning, och de är inte heller med nödvändighet mera trogna än de som i mindre utsträckning utsätts för förföljelse. Men lägg märke till den kedjereaktion som äger rum när en kristen framgångsrikt håller ut i vedermöda: ”Vedermödan frambringar uthållighet; uthålligheten i sin tur ett beprövat tillstånd; det beprövade tillståndet i sin tur hopp, och hoppet medför ingen besvikelse.” — Romarna 5:3—5.
3. a) Hur kan vedermöda frambringa uthållighet, enligt Romarna 5:3? b) Hur kan detta leda till att vår tro blir starkare? (Hebréerna 10:38, 39)
3 När vi läser om den förföljelse som våra medkristna utsätts för på en del platser, undrar vi kanske: ”Skulle jag kunna uthärda någonting sådant?” Men när sedan motstånd och prövningar plötsligt kommer i vår väg och vi inte ger upp eller drar oss tillbaka från att tjäna Gud, utan i stället vänder oss till honom och ber om hjälp, finner vi att han besvarar våra böner, och vi får dessutom erfara att vedermöda frambringar uthållighet. Då behöver vi inte längre fundera på om vi skall kunna uthärda den; vi vet att vi kan det, i Jehovas styrka. Den första provsättningen var kanske inte så svår, men vår tro blev i alla fall prövad och blev därigenom starkare. Nästa prövning blir kanske svårare, men vår tro har nu blivit så mycket starkare på grund av att vi inte drog oss undan i samband med den förra prövningen. Således kan vi i Jehovas styrka i verkligheten möta vilken som helst provsättning av vår tro och samtidigt veta att han inte kommer att låta oss bli frestade utöver vad vi kan tåla och inte heller kommer att lämna oss ”i sticket”. — 1 Korintierna 10:13; 2 Korintierna 4:8—10.
4. Vilka verkliga orsaker till glädje har vi sedan vi framgångsrikt uthärdat frestelse eller förföljelse?
4 Om vi håller ut i vedermödan, har vi sannerligen orsak att jubla. Vi kan känna glädje över att vi inte gav efter för frestelsen, utan höll fast vid det som är rätt. Vi vet att Gud godkänner ett sådant handlingssätt och att vi på grund av att vi framgångsrikt hållit ut blir förda närmare honom, vilket är ytterligare en orsak till glädje, alldeles som det så klart framhålls i Jakob 1:12.
Förföljelse i många olika former
5. Hur är situationen just nu för våra bröder i många länder, när det gäller förföljelse och andra trakasserier? Varför förhåller det sig så? (Amos 7:10—17)
5 Just nu är Jehovas vittnens verksamhet satt under restriktioner i mer än 40 länder, och i många av dessa har Guds tjänare tvingats hålla ut i svåra prövningar och förföljelser av det enkla skälet att de fast beslutat sig för att tjäna sin Gud, Jehova, troget. I många fall ligger det religiösa prästerskapet bakom förbuden. Det har nämligen ställt vårt avståndstagande när det gäller politiska frågor i en oriktig dager och gjort det i syfte att få vår predikoverksamhet stoppad. Välunderrättade myndighetspersoner vet att Jehovas vittnen inte är samhällsomstörtande eller farliga för staten på något sätt. Upplysta regeringsmedlemmar vet att Jehovas vittnen är samvetsgranna, hederliga och laglydiga invånare som gör sitt bästa för att upprätthålla och lyda landets lagar. Men i Jehovas vittnens fall går lydnaden för Gud före lydnaden för världsliga myndigheter. Av denna anledning tar de inte del i politik i något land. Om de hamnar i en sådan situation att de måste ta ställning för eller emot Guds lagar, kommer de därför att handla i likhet med apostlarna och ”lyda Gud såsom härskare mer än människor”. — Apostlagärningarna 5:29.
6. a) Nämn några exempel på förföljelse som Jehovas vittnen varit tvungna att uthärda. b) Kan du nämna några liknande situationer som råder just nu?
6 Laglösa pöbelhopar, som ibland letts av religiösa präster eller politiska fanatiker, har på många platser behandlat Jehovas folk mycket illa. Många av våra andliga bröder har varit tvungna att lämna sina hem och ägodelar och fly för sitt liv, något som hänt under senare år i Malawi och i Etiopien. Några har avskedats från sina arbeten eller drivits bort från sina arbetsplatser, medan andra har fått sina firmor stängda enbart av den anledningen att de är Jehovas vittnen. (Uppenbarelseboken 13:16, 17) Deras kristna möten, vid vilka de studerar bibeln, har störts och avbrutits; deras hem har genomsökts, och biblar och biblisk litteratur har konfiskerats. Man har använt skrämseltaktik och hotelser för att försöka skrämma dem, och många har arresterats och satts i fängelse, och en del har rentav dödats. Under världskrigen var förföljelsen särskilt svår, men även nu pågår det förföljelse i många länder.
7. Vad måste många bland Guds folk uthärda även i sådana länder där det inte råder någon regelrätt förföljelse från myndigheternas sida?
7 Dessutom måste tusentals av våra bröder och systrar över hela jorden dagligen uthärda motstånd och förföljelse från sina familjer och släktingar på grund av att de önskar tjäna Jehova som lärjungar till Jesus Kristus. Det är som Jesus förutsade: ”En människas fiender kommer att vara sådana som tillhör hennes eget hushåll.” — Matteus 10:35, 36.
Syftet med förföljelsen
8. Blir Jehovas vittnen förföljda därför att de är ogärningsmän eller lagbrytare?
8 Vad hoppas de som förföljer Guds folk att de skall uppnå? Förföljer de hans vittnen därför att dessa är ogärningsmän eller förbrytare? Nej, Jehovas vittnen är kända över hela världen som laglydiga människor med god moralisk status. De är goda arbetare, trevliga, vänliga, hjälpsamma, omtänksamma och resonliga och uppför sig inte som religiösa fanatiker. I själva verket är de bra människor att ha som grannar. (Titus 2:6—10; Galaterna 6:9, 10) De kommer med ett fridsamt budskap, som ger tröst åt dem som lider och sörjer. De predikar de ”goda nyheterna” om att Guds rike inom kort skall avlägsna förtryckare och leda människor in i en ny, rättfärdig tingens ordning. — Matteus 6:10; Psalm 37:10, 11.
9. Vilken av våra verksamhetsgrenar vill motståndarna stoppa, och varför det?
9 Predikandet av dessa ”goda nyheter” medför emellertid att det blir uppenbart att de religiösa ledarna i kristenheten inte har något budskap som ger människor ett hopp. Därför försöker de att tysta ner dem som predikar detta! Även vissa styresmän sätter sig emot att Jehovas folk predikar för andra, även om de är villiga att låta vittnena tro vad de vill. I likhet med de judiska religiösa ledarna som konfronterades med de första kristnas nitiska verksamhet säger de i praktiken: ”Låt oss under hotelser säga till dem att inte mer tala på grundval av det namnet [Jesu namn] till någon människa alls.” (Apostlagärningarna 4:17, 18) Ja, det är vårt predikande de vill stoppa. — Se även Apostlagärningarna 5:28, 40.
10. a) Vad vill Satan åstadkomma mer än att försöka stoppa vår predikoverksamhet? b) Hur framkommer detta av det slags förbud som ofta utfärdas mot vår verksamhet?
10 Kom också ihåg att den verklige anstiftaren till förföljelsen är Satan, djävulen. (1 Petrus 5:8) Han vill inte bara stoppa vårt predikande, utan han vill också försvaga vår tro och få oss att bryta vår ostrafflighet mot Gud, så att vi därigenom förlorar möjligheten till evigt liv. Ett annat syfte med förföljelsen är att vi skall avskäras från möjligheten att inta andlig föda och umgås med våra bröder vid våra möten. När det utfärdas förbud mot oss, är det därför i allmänhet vår prediko- och mötesverksamhet som blir förbjuden. Vi får ofta höra: ”Ni kan vara Jehovas vittnen, men ni kan inte få predika eller hålla några möten.” Men om vi inte predikade eller höll möten, skulle vi inte vara vittnen för Jehova Gud och Kristus Jesus, eftersom ett vittne som inte säger någonting i själva verket inte är något vittne alls. (Jesaja 43:10, 12; Apostlagärningarna 1:8) Och vad skulle hända med vår tro, om vi inte längre lydde Guds bud att komma tillsammans? — Hebréerna 10:24, 25.
Att uthärda under förföljelse
11. Hur har de trogna kristna reagerat inför den förföljelse de utsatts för?
11 Hur har Guds tjänare i vår tid reagerat inför den förföljelse de utsatts för? De har reagerat på samma sätt som de första kristna. De har inte blivit rädda, utan de har frimodigt fortsatt att predika trots förbud och hotelser. De har, i likhet med Paulus, anledning att vara ”glada”. Deras fasta ståndpunktstagande på Jehovas sida i stridsfrågan bevisar att djävulen är en lögnare. Vilket privilegium att få möjlighet att ta del i att förkunna Jehovas namns storhet! — Filipperna 2:17, 18; 2 Tessalonikerna 1:4.
12. Har vi någon orsak att känna fruktan, vad än de som förföljer oss hotar att göra?
12 Vi har sannerligen ingen anledning att frukta dem som förföljer oss. Paulus skrev till filipperna: ”Uppför er nu endast på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna ... och [låt] inte i något som helst avseende ... skrämma er av era motståndare. Just detta [att ni inte fruktar dem] är ett bevis på tillintetgörelse för dem, men på frälsning för er; och detta vittnesbörd är från Gud.” — Filipperna 1:27, 28.
13, 14. a) Vad gjorde myndigheterna i ett land för att motstå Jehovas vittnen och försöka få dem att känna fruktan? b) Vad visar dessa erfarenheter i själva verket?
13 För en tid sedan blev en broder i ett europeiskt land, där Jehovas vittnens verksamhet inte är lagligen erkänd, arresterad för att han höll ett kort, trösterikt tal från bibeln vid en begravning. Brodern som frambar bön blev också arresterad. De lokala myndigheterna sade att endast personer som bemyndigats av staten har tillåtelse att tala vid begravningar och att det är förbjudet att frambära bön, ”eftersom bön kan användas i undervisningssyfte”. En annan broder i samma trakt blev arresterad därför att han läste bibeln för sin egen familj. Inga åtal väcktes mot dessa bröder. De hölls fängslade en kort tid och släpptes sedan. Syftet var uppenbarligen att få dem att känna fruktan och upphöra med sin verksamhet.
14 Men vilka är det som i verkligheten är rädda? Om de lokala myndigheterna känner sig hotade av en man som läser bibeln för sin familj eller av en broder som håller ett tal eller frambär en bön vid en begravning, måste de verkligen vara synnerligen rädda för bibelns budskap och dem som predikar det! Varför skulle vi då frukta dem? Att vi står eniga och är modiga är, som Paulus angav, ”ett bevis på tillintetgörelse för dem, men på frälsning för er”. — Filipperna 1:28.
15. Hur kan vår reaktion på hotelser ha inverkan på hur fortsättningen på förföljelsen blir?
15 På vissa platser blir förkunnarna av de ”goda nyheterna” kallade till polisstationen var och varannan vecka för att ”läxas upp”, och de hotas ofta med stränga straff, om de inte slutar upp med att tala om Guds rike. Men när bröderna och systrarna ignorerar hotelserna och oförfärat fortsätter med sin verksamhet, ger myndigheterna i allmänhet upp och lämnar dem i fred. Men om de ser något tecken på att förkunnarna av Riket vacklar, kommer de att fortsätta att försöka skrämma dem.
De fortsätter trots förbud
16, 17. a) Vilka ansträngningar har gjorts för att få fram den andliga maten till bröder som lever i länder där verket är förbjudet eller som sitter i fängelse? b) Varför är detta så viktigt?
16 De vittnen som lever i länder där verket är förbjudet, liksom spridandet av deras litteratur, inser hur viktigt det är att de regelbundet får den andliga maten. Eftersom Vakttornet och annan litteratur som utges av Jehovas vittnen inte på laglig väg kan publiceras och sändas ut med posten i vissa länder, har andra anordningar gjorts för att den andliga maten skall nå alla. Under den tid då Hitler förföljde vittnena i Tyskland mimeograferades eller stencilerades studieartiklarna, eller också skrevs de av på maskin eller för hand i vissa fall. Så får man ännu i denna dag göra på många platser. Om man inte kan göra så många kopior att alla får var sitt exemplar, låter man de kopior man har gå runt till alla, så att var och en får möjlighet att läsa stoffet. Det viktiga är att man intar andlig mat regelbundet. — Matteus 4:4.
17 Erfarenheten har visat att Jehova alltid styr förhållandena så att den andliga födan kommer fram, hur svåra omständigheterna än kan vara. Olika medel har använts för att smuggla in den i fängelser och i koncentrationsläger. Och vilken styrka detta har visat sig ge dem som suttit inspärrade där!
18. Varför är det så viktigt att regelbundet inta och begrunda andlig föda tillsammans med andra, och hur kan man göra det även under svåra förhållanden?
18 Om det finns minsta möjlighet, intar Guds trogna tjänare regelbundet andlig mat tillsammans — även då mötesverksamheten är förbjuden och även då de sitter i fängelse. Att de tillsammans med andra begrundar en text från bibeln varje dag, om detta är möjligt, tjänar till att inrikta sinnet på andliga ting. Även ett kort samtal varje dag ger i hög grad andlig styrka. — Psalm 1:2; Apostlagärningarna 17:11.
Vikten av möten
19. a) Vad råkade många av våra bröder i Liberia helt oväntat ut för? b) Vad var det enligt Årsboken för 1977 som hjälpte de trogna att hålla ut?
19 I mars 1963 inringades omkring 400 personer som var närvarande vid en områdessammankomst som Jehovas vittnen anordnat i Gbarnga i Liberia och hölls fångna i en militär inhägnad i fyra dagar utan mat. I syfte att försöka tvinga dessa Jehovas vittnen att kompromissa i sin tro och hälsa den liberianska flaggan misshandlade man dem och plundrade dem på deras tillhörigheter. Även om det i detta fall var flertalet som föll till föga och kompromissade, var det ändå en ganska stor grupp som bevarade sin ostrafflighet. Lägg märke till det uttalande som gjordes på sidan 176 i Jehovas vittnens årsbok för 1977: ”De kom från alla samhällsklasser, från analfabeter till högutbildade. De som befann sig i den lojala gruppen hade varit trogna mötesbesökare.”
20. Hur har många energiskt ansträngt sig för att inte underlåta att församlas, och vilka faror har de trotsat?
20 Guds inspirerade ord ger oss rådet att inte underlåta att församlas. (Hebréerna 10:24, 25) Vikten av detta blir inte mindre i tider av förföljelse. Man kan då vara tvungen att hålla möten i mindre grupper i privata hem; man kan vara tvungen att variera tid och plats, vilket kanske inte alltid är så bekvämt, eftersom vissa möten kan behöva hållas sent på natten. Men ändå trotsar våra trogna bröder och systrar faran och gör allt de kan för att vara närvarande vid varje möte. Och bröder är villiga att upplåta sina hem för sådana möten, trots att de kan förlora sin frihet om detta upptäcks.
21. a) Vilka möjligheter har man att helt och fullt dra nytta av den andliga födan under sådana omständigheter? b) Vilka skriftställen visar vikten av att närvara vid och delta i sådana möten?
21 Genom att man håller mötena i mindre grupper får kanske inte alla möjlighet att dra nytta av de bästa undervisarna i församlingen, men det medför att alla får större möjlighet att medverka, något som gör att de får ut mycket av mötena. Ibland kan större grupper samlas i samband med en picknick, en resa eller en utflykt eller någon gång då och då i samband med en privat bjudning. Att de regelbundet är med vid alla möten är en viktig faktor i deras strävan att intill slutet stadigt hålla fast vid den tillförsikt de hade i början, så att de kan bevara sin ostrafflighet och få se uppfyllelsen av löftena, något som är möjligt om de inte ger upp. — Hebréerna 3:14; 10:36; Galaterna 6:9.
De predikar trots förbud
22. a) Varför kan Guds folk i våra dagar inte sluta upp med att tala om de ting de har sett och hört? b) Hur har man kunnat genomföra det på vissa platser?
22 I likhet med apostlarna kan Jehovas nutida folk inte sluta upp med att tala om de ting de har sett och hört. (Apostlagärningarna 4:20) Jesus sade att ”de goda nyheterna måste ... predikas i alla nationerna”, och det finns ingen människa eller demon som har makt att förhindra detta. (Markus 13:10) På vissa platser, där Jehovas vittnens verksamhet är förbjuden, är det trots detta möjligt att som privatperson gå från hus till hus och använda enbart bibeln.
23, 24. a) Hur har man gått till väga för att predika på platser där det inte varit tillrådligt att gå från hus till hus? b) Kan du berätta några erfarenheter som visar att man uppnått goda resultat på detta sätt?
23 Där det inte är tillrådligt att gå från hus till hus kan de ”goda nyheterna” predikas på andra sätt. Ett besök här och ett besök där kan kanske göras på olika delar av distriktet, men det gäller att inte gå igenom byggnad efter byggnad och besöka dem som bor där i tur och ordning. Men vi behöver inte vänta tills människor befinner sig bakom en dörr. Våra bröder har i många länder haft en underbar framgång i att tala med människor varhelst de träffat dem — på gator, på kyrkogårdar, i parker eller när de varit ute på resa. Några har rentav rest som turister till platser där det inte finns några vittnen, och där har de börjat tala med människor så snart de fått möjlighet till detta. Så länge vi kan andas och så länge det finns människor med vilka vi kan tala, finns det absolut inget sätt varpå fienden kan hindra oss från att tala på dessa olika sätt.
24 Genom övning har Jehovas tjänare blivit skickliga i att få i gång vänskapliga samtal, samtal som gällt många olika ämnen, men som sedan smidigt förts in på bibliska frågor. I ett land gick ett vittne fram till ett par i en park, två ungdomar som drack vatten ur en bäck. Vittnet frågade dem om de inte skulle vilja veta var det fanns bättre vatten. Därefter började han tala med dem om livgivande vatten i det kommande paradiset och fick i gång ett samtal som varade i tre timmar. Detta ledde till ett bibelstudium, och efter tre månader började paret ta del i tjänsten på fältet. Ett år senare blev de båda döpta, och längre fram fick mannen börja tjäna som biträdande tjänare i församlingen. — Jämför Johannes 4:7—15.
25. Vad bör vi försöka undvika, i synnerhet där vår predikoverksamhet är förbjuden?
25 I all denna verksamhet är det förståndigt att undvika direkt konfrontation med motståndarna. Vi behöver också vara försiktiga, så att vi inte lämnar ut upplysningar till fienden, då denne försöker vinna oss över på sin sida genom vänligt tal och smicker. Vi önskar hålla Jesu råd i minnet: ”Se, jag sänder ut er såsom får mitt ibland vargar; visa er därför vara försiktiga som ormar och ändå oskyldiga som duvor.” (Matteus 10:16) Paulus ger oss också följande råd: ”Om möjligt, så långt det beror på er, håll frid med alla människor.” — Romarna 12:18.
De fina resultat man uppnått genom att bevara sin ostrafflighet
26. Nämn några av de goda resultat som blivit följden av att man bevarar sin ostrafflighet trots intensiv förföljelse.
26 Vilket enastående vittnesbörd har inte under årens lopp avgetts av dem som hållit fast vid sin ostrafflighet trots intensiv förföljelse! Alla de ansträngningar som djävulen och hans anhängare gjort för att förhindra att ett vittnesbörd avgetts har enbart resulterat i ett större vittnesbörd till ära för Jehovas namn. Och tänk på vilket underbart sätt alla dessa tusentals, ja, milliontals vittnen, som bevarat (och fortsätter att bevara) sin ostrafflighet trots förföljelse, tagit del i detta vittnande och på så sätt uppenbarat att djävulen är en lögnare och bevisat att de har en orubblig tro på Jehova Gud och att de hyser kärlek till honom!
27. Vilken personlig nytta har vi av att troget hålla ut, då vi utsätts för prövningar och förföljelse?
27 När vi troget håller ut, kan vi ha ett gott samvete, eftersom vi då vet att vi har gjort det som är rätt och att vi har Jehovas godkännande. Detta befäster vårt hopp, vilket i sin tur gör att vår glädje ökar. Vår tro sattes på prov, och eftersom vi inte drog oss undan eller flydde ifrån förföljelsen, hjälpte Jehova oss att uthärda den. Som ett resultat har vår tro nu blivit starkare än den var tidigare. Denna prövade äkthet hos vår tro gör oss bättre rustade att klara framtida prövningar. — 1 Petrus 1:6, 7.
28. a) Vilka orsaker till glädje har nu den finska syster som vi omnämnt tidigare fått? b) Vad kan hon fortsätta att hoppas på?
28 Den syster som omtalades i början av föregående artikel fann att det förhåller sig så. Hon bor nu åter i sin hemstad, där hon har tjänat som reguljär pionjär (heltidsförkunnare av Guds rike) under någon tid. Fastän hon inte har vårdnaden om sina tre små barn, får hon träffa dem tre gånger i månaden, och hon har kunnat dela med sig av de ”goda nyheterna” åt dem, och de har reagerat ganska positivt, vilket varit till uppmuntran för henne. Och vem vet hur det kommer att gå till slut? Det finns många, många exempel som visar att våldsamma motståndare och förföljare blivit så imponerade av den trogna ståndpunkt våra bröder och systrar intagit att de känt sig manade att själva undersöka bibeln, och några har till sist blivit tillbedjare av Jehova.
29. Vad är det mera som sporrar oss alla till att förbli trogna och känna glädje trots förföljelse?
29 Jakob skrev: ”Bröder, ta profeterna, som talade i Jehovas namn, såsom mönster i att lida ont och öva tålamod. Se! Vi prisar dem lyckliga som har hållit ut.” (Jakob 5:10, 11) Och när vi ser på alla de andra fina exempel vi har på kristna, de som levde under det första århundradet och de som lever i vår tid, känner vi oss alla storligen sporrade till att känna glädje trots förföljelse.
[Bild på sidan 18]
Jesus sade: ”En människas fiender kommer att vara sådana som tillhör hennes eget hushåll”
[Bild på sidan 20]
Inte ens då verket är förbjudet upphör Jehovas vittnen med att predika