Evolutionsteorin rannsakas

Övertygade evolutionister kräver nu en genomgripande omprövning av frågan om livets uppkomst

FÖRESTÄLL dig att du är jurist vid en rättegång. Den anklagade bedyrar sin oskuld, och vittnen träder fram för att avlägga vittnesmål till hans fördel. Men när du lyssnar till deras vittnesmål, märker du att de motsäger varandra. Och när de sedan återkallas till vittnesbåset, ändrar de sina berättelser. Skulle du som jurist fästa vikt vid deras vittnesmål? Skulle du vara benägen att frikänna den anklagade? Förmodligen inte, för motsägelser i svarandesidans vittnesberättelser undergräver den anklagades trovärdighet.

Det förhåller sig på samma sätt med evolutionsteorin. En mängd vittnen har trätt upp till evolutionsteorins försvar och gett olika förklaringar till livets uppkomst. Men skulle deras vittnesmål tåla en närmare granskning? Är de som förespråkar evolutionsteorin samstämmiga i sina vittnesmål?

Motstridiga vittnesmål

Hur har livet uppkommit? Det finns knappast någon annan fråga som gett upphov till så många spekulationer och debatter. Men kontroversen gäller inte bara evolution kontra skapelse, utan motsättningarna finns i stor utsträckning hos evolutionisterna själva. Praktiskt taget alla detaljer kring evolutionen — hur den gick till, var den började, vem eller vad som satte i gång den och hur lång tid den tagit — är föremål för intensiv debatt.

Evolutionister har i åratal hävdat att livet uppstod i en varm göl med organisk ”soppa”. Nu tror vissa forskare att skum i havet kan ha frambringat liv. Andra förlägger livets uppkomst till gejsrar under havet. Somliga menar att levande organismer kom hit med meteorer som slagit ner på jordytan. Enligt en annan teori har asteroider kolliderat med jorden och förändrat atmosfären så att liv uppstått. ”Om en stor järnasteroid krockar med jorden, kan intressanta ting inträffa”, säger en forskare.

Omständigheterna kring livets uppkomst omprövas också. ”Livet uppstod inte under lugna och gynnsamma förhållanden, som man en gång trodde”, skriver tidskriften Time, ”utan i det helvetiska klimatet hos en planet skakad av vulkanutbrott och hotad av kometer och asteroider.” För att liv skulle kunna utvecklas under sådana kaotiska förhållanden måste hela processen ha tagit betydligt mindre tid i anspråk än man tidigare trott, säger nu somliga forskare.

Det råder också delade meningar om var Gud — ”om han nu finns” — kommer in i bilden. Somliga menar att livet utvecklades utan något ingripande av en Skapare, medan andra hävdar att Gud satte i gång processen och sedan lät evolutionen ta över.

Hur gick då evolutionen till, sedan livet väl uppkommit? Även härvidlag går meningarna isär. År 1958, omkring hundra år efter det att boken Om arternas uppkomst gavs ut, skrev evolutionisten sir Julian Huxley: ”Darwins största upptäckt, den allmängiltiga principen om det naturliga urvalet, har tveklöst och slutgiltigt bevisats vara den enda kraften bakom stora evolutionära förändringar.” Tjugofyra år senare skrev emellertid evolutionisten Michael Ruse: ”Ett växande antal biologer ... hävdar att evolutionsteorier som grundar sig på darwinistiska principer — i synnerhet sådana som betraktar det naturliga urvalet som den enda förklaringen till evolutionära förändringar — är förrädiskt ofullständiga.”

Tidskriften Time hävdar att evolutionsteorin stöds av ”många välgrundade fakta” men erkänner samtidigt att den är en komplicerad lära med ”många brister och gott om motstridiga teorier om hur man skall fylla i de bitar som fattas”. Några av de mest övertygade evolutionisterna anser ingalunda att fallet är avgjort, utan kräver nu en genomgripande omprövning av frågan om livets uppkomst.

De bevis som framförs för evolutionen — i synnerhet de som har med livets uppkomst att göra — är följaktligen inte samstämmiga. Vetenskapsmannen T. H. Janabi påpekar att evolutionsteorins förespråkare ”har framlagt och övergett många felaktiga teorier under årens lopp och att forskarna hittills inte kunnat enas om någon viss teori”.

Det är intressant att lägga märke till att Charles Darwin förutsåg sådana konflikter. I inledningen till Om arternas uppkomst skrev han: ”Jag är nämligen väl medveten om att det knappast finns en enda detalj i detta arbete där inte ytterligare fakta kan tilläggas, ofta rentav sådana som kan tyckas leda till slutsatser som går stick i stäv mot de jag själv kommit fram till.”

Sådana motstridiga vittnesmål undergräver verkligen evolutionsteorins trovärdighet.

Är evolutionsteorin det intellektuella alternativet?

Boken Milestones of History förklarar att evolutionsteorin redan från början ”tilltalade många människor därför att den verkade mer förenlig med sann vetenskap än teorin om en direkt skapelse”.

De dogmatiska uttalanden som somliga evolutionister gör kan också vara hämmande. Forskaren H. S. Shelton hävdar till exempel att föreställningen om en direkt skapelse är ”alltför dåraktig för att tas på allvar”. Biologen Richard Dawkins säger rakt på sak: ”Om man träffar någon som påstår att han inte tror på evolutionen, så är denne antingen okunnig, enfaldig eller sinnessjuk.” Professor René Dubos säger likaså: ”De flesta upplysta personer godtar nu som ett faktum att allting i kosmos — från himlakroppar till mänskliga varelser — har utvecklats och fortsätter att utvecklas genom evolutionära processer.”

Av dessa uttalanden att döma skulle alla människor med en gnutta intelligens villigt godta evolutionsteorin. Vem vill inte vara ”upplyst” hellre än ”enfaldig”? Men det finns högt utbildade män och kvinnor som inte förespråkar evolutionsteorin. ”Jag har träffat på många vetenskapsmän som har sina tvivel”, skriver Francis Hitching i sin bok The Neck of the Giraffe, ”och en handfull har till och med sagt att den darwinistiska evolutionsteorin inte alls visat sig vara någon vetenskaplig teori.”

Chandra Wickramasinghe, en högt aktad brittisk vetenskapsman, intar en liknande ståndpunkt. ”Det finns inga bevis för den darwinistiska evolutionsteorins grundsatser”, förklarar han. ”Det var sociala krafter som tog över världen år 1860, och jag anser att det har fått katastrofala följder för vetenskapen ända sedan dess.”

T. H. Janabi granskade de argument som framfördes av evolutionister. ”Jag fann att situationen är helt annorlunda än man vill få oss att tro”, förklarar han. ”Bevismaterialet är alltför knapphändigt och alltför fragmentariskt för att ge stöd åt en så komplicerad teori som den om livets uppkomst.”

Den som har invändningar mot evolutionsteorin bör därför inte avfärdas som ”okunnig, enfaldig eller sinnessjuk”. Till och med den övertygade evolutionisten George Gaylord Simpson var tvungen att erkänna följande angående uppfattningar som ifrågasätter evolutionsteorin: ”Det skulle förvisso vara ett misstag att rätt och slätt avfärda dessa uppfattningar med ett leende eller förhåna dem. De som framförde dem var (och är) djupsinniga och skickliga forskare.”

En trosfråga

Somliga menar att de som accepterar evolutionsteorin grundar sig på fakta, medan de som accepterar tanken på en skapelse grundar sig på tro. Det är sant att ingen människa har sett Gud. (Johannes 1:18; jämför 2 Korinthierna 5:7.) Men evolutionsteorin har inget företräde härvidlag, eftersom den grundar sig på händelser som aldrig har bevittnats av någon människa eller upprepats.

Forskarna har till exempel aldrig kunnat iaktta mutationer — inte ens gynnsamma sådana — som frambringar nya livsformer, men ändå är de övertygade om att nya arter har uppstått på det sättet. De har aldrig bevittnat självalstring av liv, men ändå påstår de bestämt att detta är förklaringen till livets uppkomst.

Denna brist på bevis har föranlett T. H. Janabi att beteckna evolutionsteorin som ”en ren trosfråga”. Fysikern Fred Hoyle kallar den ”Darwins evangelium”. Doktor Evan Shute går ett steg längre och säger: ”Jag misstänker att kreationisten har färre mysterier att bortförklara än den övertygade evolutionisten.”

Andra experter instämmer. ”När jag tänker på människans natur”, erkänner astronomen Robert Jastrow, ”ter sig utvecklingen av denna fantastiska varelse, från kemiska ämnen upplösta i en göl med varmt vatten, vara ett lika stort mirakel som den bibliska berättelsen om hennes ursprung.”

Varför är det då så många som fortfarande förkastar tanken att livet är ett resultat av en skapelse?

[Bild på sidan 3]

De dogmatiska uttalanden som somliga evolutionister gör kan vara hämmande