Kristi lag
”Jag ... är under lag gentemot Kristus.” — 1 KORINTHIERNA 9:21.
1, 2. a) Hur skulle många av mänsklighetens misstag ha kunnat förhindras? b) Vad har kristenheten inte lärt av judendomens historia?
”FOLK och regeringar har aldrig lärt något av historien och inte heller handlat efter de principer som kan härledas från den.” Så sade en tysk filosof på 1800-talet. Ja, människans historia har beskrivits som ”dårskapens vägar”, en rad ohyggliga misstag och kriser, av vilka många skulle ha kunnat förhindras, om mänskligheten bara hade varit villig att lära av tidigare misstag.
2 Samma vägran att lära av tidigare misstag kommer till synes i det vi nu skall behandla, sådant som gäller Guds lag. Jehova Gud ersatte den mosaiska lagen med en ännu bättre lag, nämligen Kristi lag. Kristenhetens ledare påstår sig undervisa i och leva enligt den lagen, men precis som fariséerna inom judendomen förvrängde och missbrukade Moses lag, har man inom kristenheten förvrängt och missbrukat Kristi lag och därmed visat att man inte har hämtat lärdom av fariséernas stora dårskap. Hur kunde det gå så? Låt oss först behandla vad Kristi lag är, vilka den styr och hur detta sker och vidare vad som skiljer den från den mosaiska lagen. Därefter skall vi undersöka hur kristenheten har missbrukat Kristi lag. Må vi därigenom lära av historien och dra nytta av den!
Det nya förbundet
3. Vilket löfte gav Jehova om ett nytt förbund?
3 Vem utom Jehova Gud skulle kunna förbättra en redan fullkomlig lag? Det mosaiska lagförbundet var fullkomligt. (Psalm 19:7) Men trots det lovade Jehova: ”Se! Det kommer dagar, ... och jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Judas hus; inte ett sådant som det förbund jag slöt med deras förfäder.” De tio buden — kärnan i den mosaiska lagen — skrevs på stentavlor. Men så här sade Jehova om det nya förbundet: ”Jag skall lägga min lag i deras inre, och i deras hjärta kommer jag att skriva den.” — Jeremia 31:31–34.
4. a) Vilket Israel gäller det nya förbundet? b) Vilka förutom de andliga israeliterna är under Kristi lag?
4 Vilka skulle tas in i detta nya förbund? Helt visst inte det köttsliga ”Israels hus” som förkastade detta nya förbunds medlare. (Hebréerna 9:15) Nej, detta nya ”Israel” skulle bli ”Guds Israel”, en nation av andliga israeliter. (Galaterna 6:16; Romarna 2:28, 29) Senare skulle ”en stor skara” ur alla nationer sluta sig till denna lilla grupp av med anden smorda kristna, och dessa skulle också söka tillbe Jehova. (Uppenbarelseboken 7:9, 10; Sakarja 8:23) Den stora skarans medlemmar är inte någon del av det nya förbundet, men de är ändå förpliktade att hålla dess lag. (Jämför 3 Moseboken 24:22; 4 Moseboken 15:15.) Som ”en hjord” under ”en herde” skulle de alla vara ”under lag gentemot Kristus”, som aposteln Paulus skrev. (Johannes 10:16; 1 Korinthierna 9:21) Paulus kallade detta nya förbund ett ”bättre förbund”. Varför det? Först och främst för att det är grundat på löften som uppfyllts och inte på skuggor av ting som skulle komma. — Hebréerna 8:6; 9:11–14.
5. Vad är syftet med det nya förbundet, och varför skall det få framgång?
5 Vad är syftet med detta förbund? Det är att frambringa en nation av kungar och präster som skall välsigna hela mänskligheten. (2 Moseboken 19:6; 1 Petrus 2:9; Uppenbarelseboken 5:10) Det mosaiska lagförbundet frambringade aldrig i full bemärkelse en sådan nation, eftersom Israel som helhet betraktat gjorde uppror och förlorade möjligheten att uppfylla 2 Moseboken 19:6. (Jämför Romarna 11:17–21.) Men det nya förbundet kommer med visshet att få framgång, eftersom det är förknippat med ett helt annat slag av lag. Hur är den annorlunda?
Den lag som hör friheten till
6, 7. Hur erbjuder Kristi lag större frihet än den mosaiska lagen gjorde?
6 Kristi lag förknippas gång på gång med frihet. (Johannes 8:31, 32) Den omnämns som ”ett fritt folks lag” och som ”den fullkomliga lag, som hör friheten till”. (Jakob 1:25; 2:12) All mänsklig frihet är naturligtvis relativ. Denna lag erbjuder dock långt större frihet än dess föregångare, den mosaiska lagen. Hur då?
7 Ingen är till exempel född under Kristi lag. Sådana faktorer som ras och födelseort är ovidkommande. Sanna kristna väljer frivilligt i sitt hjärta att ta emot oket att lyda denna lag. När de gör detta, finner de att det är ett skonsamt ok och en lätt börda. (Matteus 11:28–30) Den mosaiska lagen var ju också avsedd att lära människan att hon är syndig och i trängande behov av ett lösenoffer för att återlösa henne. (Galaterna 3:19) Men Kristi lag lär att Messias har kommit, betalat lösenpriset med sitt liv och öppnat vägen för oss att bli befriade från det hemska förtryck som synden och döden utövar! (Romarna 5:20, 21) För att få nytta av det offret måste vi ”utöva tro” på det. — Johannes 3:16.
8. Vad inbegriper Kristi lag, men varför måste man inte lära sig hundratals rättsliga stadgar utantill för att leva enligt den?
8 Att ”utöva tro” innebär att leva enligt Kristi lag. Det inbegriper att lyda alla Kristi befallningar. Innebär detta att man måste lära sig hundratals lagar och stadgar utantill? Nej. Mose, medlaren för det gamla förbundet, skrev ner den mosaiska lagen, medan däremot Jesus, medlaren för det nya förbundet, inte skrev ner en enda lag. Han levde i stället den här lagen. Genom sin fullkomliga livskurs uppställde han ett mönster som alla skulle följa. (1 Petrus 2:21) Det är kanske därför som de första kristnas tillbedjan omtalas som ”Vägen”. (Apostlagärningarna 9:2; 19:9, 23; 22:4; 24:22) De fick se exempel på Kristi lag i hans liv. För att lyda den lagen måste de efterlikna Jesus. Det var deras intensiva kärlek till honom som fick denna lag att verkligen bli skriven på deras hjärta, precis som det var profeterat. (Jeremia 31:33; 1 Petrus 4:8) Och en person som lyder på grund av kärlek känner sig aldrig förtryckt — ännu ett skäl till att Kristi lag kan kallas ”ett fritt folks lag”.
9. Vad är det centrala i Kristi lag, och hur ingår ett nytt bud i denna lag?
9 Om kärleken var viktig i den mosaiska lagen, så är den det centrala i Kristi lag. Kristi lag innehåller därför ett nytt bud — de kristna skall ha självuppoffrande kärlek till varandra. De skall älska som Jesus gjorde, han som villigt offrade sitt liv för sina vänner. (Johannes 13:34, 35; 15:13) Man skulle därför kunna säga att Kristi lag är ett ännu mera upphöjt uttryck för teokrati än vad Moses lag var. Som det tidigare har påpekats i denna tidskrift: ”Teokrati är ett styre av Gud, och Gud är kärlek, och därför är teokrati ett styre av kärlek.”
Jesus och fariséerna
10. Hur skilde sig Jesu undervisning från fariséernas?
10 En ”fullkomlig lag, som hör friheten till”, var något helt otänkbart för de skriftlärda och fariséerna, och det är därför knappast förvånande att Jesus kom i konflikt med dessa judiska religiösa ledare som försökte behärska människorna genom människogjorda förordningar. Deras undervisning blev förtryckande, fördömande och negativ. Jesu undervisning däremot var mycket uppbyggande och positiv! Han var praktisk och inriktade sig på människors verkliga behov och bekymmer. Han undervisade enkelt och med verklig känsla, och han använde liknelser ur vardagslivet och stödde sig på Guds ord som auktoritet. ”Folkskarorna häpnade” därför ”över hans sätt att undervisa”. (Matteus 7:28) Ja, Jesu undervisning nådde hjärtat!
11. Hur visade Jesus att den mosaiska lagen borde ha tillämpats med resonlighet och barmhärtighet?
11 I stället för att foga fler förordningar till den mosaiska lagen visade Jesus hur judarna på ett resonligt och barmhärtigt sätt borde ha tillämpat den lagen hela tiden. Tänk till exempel på den gången då en kvinna som led av blödningar kom fram till honom. Enligt den mosaiska lagen blev alla som hon vidrörde orena, och därför skulle hon förvisso inte blanda sig med en folkskara! (3 Moseboken 15:25–27) Men i sin önskan att bli botad var hon så desperat att hon banade sig väg genom folkskaran och rörde vid Jesu ytterkläder. Blödningen stoppade omedelbart. Tillrättavisade Jesus henne för att hon hade överträtt Lagen? Nej, han förstod i stället hennes förtvivlade belägenhet och tillämpade Lagens största bud, nämligen budet om kärlek. Med medkänsla sade han till henne: ”Dotter, din tro har gjort dig frisk. Gå i frid, och var frisk från din plågsamma sjukdom.” — Markus 5:25–34.
Är Kristi lag utan krav?
12. a) Varför bör vi inte dra slutsatsen att Kristi lag är utan krav? b) Vad visar att skapandet av många lagar också leder till skapandet av många kryphål?
12 Skall vi då dra slutsatsen att eftersom Kristi lag ”hör friheten till” är den utan krav, under det att fariséerna med alla sina muntliga traditioner åtminstone höll människors uppförande inom strikta gränser? Nej. Rättssystemen i våra dagar belyser att det ofta är så att ju fler lagar det finns, desto fler kryphål hittar människor i dem.a Fariséernas alla regler på Jesu tid uppmuntrade människor till att söka efter kryphål, mekaniskt utföra gärningar utan kärlek och utveckla ett egenrättfärdigt yttre för att dölja sitt inre fördärv. — Matteus 23:23, 24.
13. Varför leder lydnad för Kristi lag till att man följer en högre norm för uppförandet än om man följer en skriven lagsamling?
13 Kristi lag däremot ger inte näring åt sådana attityder. Att man lyder en lag som är grundad på kärlek till Jehova och som man lyder genom att man efterliknar Kristi självuppoffrande kärlek till andra leder faktiskt till att man följer en långt högre norm för uppförandet än om man följer en samling formalistiska lagar. Kärleken letar inte efter kryphål, och den hindrar oss från att göra skadliga ting som kanske inte uttryckligen är förbjudna i en lagsamling. (Se Matteus 5:27, 28.) Kristi lag kommer således att få oss att göra saker och ting för andra och att visa generositet, gästfrihet och kärlek på ett sätt som ingen formalistisk lag skulle kunna få oss att göra. — Apostlagärningarna 20:35; 2 Korinthierna 9:7; Hebréerna 13:16.
14. Vilken verkan hade det på medlemmarna i den kristna församlingen under det första århundradet att de levde enligt Kristi lag?
14 I den första kristna församlingen rådde det — i den utsträckning som dess medlemmar levde enligt Kristi lag — en varm och kärleksfull atmosfär, en atmosfär som var förhållandevis fri från den stränga, dömande och skrymtaktiga inställning som var så vanlig i dåtidens synagogor. Medlemmarna av dessa nya församlingar måste verkligen ha känt att de levde enligt ”ett fritt folks lag”.
15. Bland annat hur försökte Satan tidigt fördärva den kristna församlingen?
15 Men precis som Satan hade fördärvat Israels nation inifrån, så var han nu angelägen att också göra detta med den kristna församlingen. Aposteln Paulus varnade för varglika män som skulle ”tala förvända ting” och förtrycka Guds hjord. (Apostlagärningarna 20:29, 30) Han måste strida med judaister vilka försökte byta ut den relativa frihet som Kristi lag gav mot förslavandet under den mosaiska lagen, som hade uppfyllts på Kristus. (Matteus 5:17; Apostlagärningarna 15:1; Romarna 10:4) När den siste aposteln hade dött, fanns det inte längre något som verkade återhållande på ett sådant avfall. Fördärvet spred sig därför. — 2 Thessalonikerna 2:6, 7.
Kristenheten befläckar Kristi lag
16, 17. a) Vilka former tog sig fördärvet i kristenheten? b) Hur främjade katolska kyrkans lagar en förvrängd syn på sex?
16 Precis som inom judendomen tog fördärvet inom kristenheten sig mer än en form. Inom den föll man också offer för falska läror och dålig moral. Och de ansträngningar som man gjorde för att skydda hjorden mot inflytande utifrån visade sig ofta bryta ner det som fanns kvar av ren tillbedjan. Det blev allt fler stränga och oskriftenliga lagar.
17 Den katolska kyrkan har varit främst i fråga om att skapa en mängd kyrkliga lagar. Man har i synnerhet skapat snedvridna lagar i frågor som gäller sexualitet. Enligt boken Sexuality and Catholicism antog kyrkan den grekiska stoiska filosofin, som var misstänksam mot allt slags njutning. Kyrkan kom att lära att all sexuell njutning, inbegripet normalt sexuellt umgänge inom äktenskapet, var syndigt. (Jämför Ordspråken 5:18, 19.) Sexualiteten påstods vara till enbart för barnalstring och inte för något annat. Kyrkans lag fördömde därför användandet av preventivmedel i någon form. Användningen av sådant var enligt kyrkans lag en mycket allvarlig synd, en synd som ibland kunde kräva många års botgöring. Det var också förbjudet för präster att gifta sig, en förordning som har gett upphov till mycket otillåtet sex, inbegripet sexuella övergrepp mot barn. — 1 Timoteus 4:1–3.
18. Vad ledde mångfaldigandet av kyrkans lagar till?
18 Allteftersom kyrkans lagar ökade ställdes de samman i böcker. Dessa böcker började skymma Bibeln och tränga undan den. (Jämför Matteus 15:3, 9.) Precis som inom judendomen misstrodde man inom katolicismen profana skrifter och betraktade många av dessa som ett hot. Denna syn kom snart att gå mycket längre än Bibelns förnuftiga varning i ämnet. (Predikaren 12:12; Kolosserna 2:8) Hieronymus, en kyrklig skribent på 300- och 400-talen v.t., utropade: ”O Herre, om jag någonsin mer äger världsliga böcker eller läser dem, har jag förnekat dig.” Med tiden började kyrkan censurera böcker — också sådana som handlade om icke-kyrkliga ämnen. På 1600-talet blev därför astronomen Galilei fördömd för att han skrev att jorden kretsar kring solen. Kyrkans ståndpunkt att den var den avgörande auktoriteten i allt — också i frågor om astronomi — skulle med tiden komma att leda till att tron på Bibeln undergrävdes.
19. Hur främjades en sträng auktoritär anda i klostren?
19 Kyrkans regelskapande frodades i klostren, dit munkarna hade dragit sig undan från den här världen för att leva i självförsakelse. I de flesta katolska kloster följde man ”Benediktinregeln”. Abboten (ett ord som härletts från det arameiska ordet för ”fader”) härskade med oinskränkt myndighet. (Jämför Matteus 23:9.) Om en munk fick en gåva av sina föräldrar, bestämde abboten om den munken eller någon annan munk skulle få den. En regel som fördömde användandet av vulgära ord och uttryck förbjöd också allt småprat och alla skämt och sade att ”ingen lärjunge skall tala på det sättet”.
20. Vad visar att man också inom protestantismen har varit mästare på att uppamma en oskriftenlig auktoritär anda?
20 Även om protestantismen hade sökt reformera katolicismens oskriftenliga excesser, blev man snart inom den också mästare på att ställa upp auktoritära regler som saknade grund i Kristi lag. Den ledande reformatorn Johan Calvin (Jean Cauvin) kom att kallas ”den förnyade kyrkans lagstiftare”. Han styrde Genève med en mängd stränga regler, och respekten för dessa regler upprätthölls av ”äldste”, vilkas ”ämbete” enligt Calvin var ”att ha tillsyn över allas liv”. (Jämför 2 Korinthierna 1:24.) Kyrkan övervakade värdshusen och hade regler om vilka samtalsämnen som var tillåtna. Det var stränga straff för sådana förseelser som att sjunga vanvördiga sånger eller att dansa.b
Att lära av kristenhetens misstag
21. Vad har tendensen inom kristenheten att gå ”utöver det som står skrivet” lett till?
21 Har alla dessa regler och lagar bidragit till att skydda kristenheten mot fördärv? Nej, tvärtom! I våra dagar har kristenheten splittrats i hundratals sekter, varierande från de oerhört stränga till de mycket toleranta. De har alla, på ett eller annat sätt, gått ”utöver det som står skrivet” och låtit ett mänskligt tänkande styra hjorden och inkräkta på Guds lag. — 1 Korinthierna 4:6.
22. Varför har kristenhetens avfall inte inneburit slutet för Kristi lag?
22 Men historien om Kristi lag är inte någon tragedi. Jehova Gud kommer aldrig att låta små människor få utplåna gudomlig lag. Den kristna lagen äger nu stor kraft bland de sanna kristna, och de har privilegiet att leva enligt den. Men när vi nu har undersökt vad judendomen och kristenheten har gjort med Guds lag, kanske vi undrar: ”Hur skall vi kunna leva enligt Kristi lag och samtidigt undvika snaran att befläcka Guds ord med ett mänskligt resonemang och mänskliga regler, vilka undergräver själva andan i Guds lag? Vilken balanserad syn bör Kristi lag ge oss?” Följande artikel skall ta upp dessa frågor.
[Fotnoter]
a Det är till stor del fariséerna som ligger bakom den form av judendom som finns i våra dagar, och det är därför inte underligt att man inom judendomen fortfarande söker efter kryphål i alla tilläggen till dess sabbatsrestriktioner. Om man besöker ett ortodoxt judiskt sjukhus på en sabbat, kan man exempelvis finna att hissen automatiskt stannar på varje våning, så att de som åker med den inte skall behöva utföra det syndiga ”arbetet” att trycka på hissknappen. Somliga ortodoxa judiska läkare skriver ut recept med ett bläck som försvinner inom några dagar. Varför det? Jo, Mishna klassificerar skrivande som ”arbete”, men ”skrivande” definieras som något som lämnar ett bestående spår.
b Miguel Serveto, som ifrågasatte en del av Calvins teologiska uppfattningar, brändes på bål som kättare.
Hur skulle du svara?
◻ Vad är det centrala i Kristi lag?
◻ Hur skilde sig Jesu sätt att undervisa från fariséernas?
◻ Hur har Satan använt en sträng och regelskapande anda för att fördärva kristenheten?
◻ Nämn några positiva resultat av att leva enligt Kristi lag.
[Bild på sidan 16]
Jesus tillämpade den mosaiska lagen på ett resonligt och barmhärtigt sätt