Har kung Salomos rikedom överdrivits?
”Vikten av det guld som kom in till Salomo på ett år uppgick till sex hundra sextiosex talenter guld.” — 1 Kungaboken 10:14.
ENLIGT den här bibelversen förvärvade kung Salomo mer än 25 ton guld på ett enda år! Detta skulle i våra dagar vara värt cirka 2.000.000.000 kronor. Det är nästan dubbelt så mycket guld som utvanns världen över under år 1800. Är det möjligt? Vad visar arkeologiska vittnesbörd? De visar att den bibliska berättelsen om Salomos rikedom verkligen är rimlig. I Biblical Archaeology Review heter det:
◻ Kung Thutmosis III av Egypten (på 1400-talet f.v.t.) gav ungefärligen 13,5 ton guld till Amon-Ras tempel i Karnak — och det var bara en del av gåvan.
◻ Egyptiska inskrifter visar att kung Osorkon I (första delen av första årtusendet f.v.t.) gav gåvor som uppgick till ungefärligen 383 ton guld och silver till gudarna.
Dessutom berättar bandet Classical Greece i serien Great Ages of Man:
◻ Gruvorna i Pangaeum i Thrakien gav årligen mer än 37 ton guld åt kung Filip II (359–336 f.v.t.).
◻ När Filips son, Alexander den store (336–323 f.v.t.), intog Susa, det persiska rikets huvudstad, påträffade man där guld till en mängd av gott och väl 1.000 ton. — The New Encyclopædia Britannica.
Den bibliska beskrivningen av kung Salomos rikedom är därför inte långsökt. Kom också ihåg att ”Salomo [var] större i rikedom och vishet än alla andra kungar på jorden” på den tiden. — 1 Kungaboken 10:23.
Hur använde Salomo sin rikedom? Hans tron var överdragen med ”luttrat guld”, hans dryckeskärl var ”av guld”, och han ägde 200 stora sköldar och 300 små sköldar av ”legerat guld”. (1 Kungaboken 10:16–21) Salomos guld blev framför allt använt i förbindelse med Jehovas tempel i Jerusalem. Lampställen i templet och de heliga redskapen, till exempel gafflarna, skålarna, kannorna och karen, gjordes av guld och silver. De 4,5 meter höga keruberna i det Allraheligaste, rökelsealtaret och även hela insidan av huset överdrogs med guld. — 1 Kungaboken 6:20–22; 7:48–50; 1 Krönikeboken 28:17.
Hur förhöll det sig med ett guldpläterat tempel? Intressant nog var sådant bruk av guld ingalunda ovanligt i den forntida världen. I Biblical Archaeology Review påpekas det att Amenhotep III av Egypten ”ärade den store guden Amun med ett tempel i Thebe, som var ’pläterat med guld helt igenom, dess golv smyckat med silver och alla dess portaler med elektrum’” — en legering av guld och silver. Dessutom pläterade Assarhaddon av Assyrien (på 600-talet f.v.t.) dörrarna till Assurs helgedom och täckte murarna med guld. Beträffande Sins tempel i Harran nedtecknade Nabonid av Babylon (på 500-talet f.v.t.): ”Jag klädde dess murar med guld och silver och kom dem att lysa likt solen.”
Historiska redogörelser visar alltså att den bibliska berättelsen om kung Salomos rikedom inte har överdrivits.