Hemlighetsmakeri i Guds namn
I MARS 1995 utsattes Tokyos tunnelbana för en giftgasattack, som dödade 12 personer, skadade flera tusen och bidrog till att avslöja en hemlighet. Den religiösa sekten Aum Shinrikyo (Den högsta sanningen) hade i hemlighet byggt upp en arsenal av saringas, som den skulle använda för att främja sina mystiska syften.
En månad senare exploderade en bomb vid en federal kontorsbyggnad i Oklahoma City i USA, varvid 167 personer omkom. Attentatet tycks ha haft ett visst samband med den amerikanska regeringens ingripande mot den så kallade Davidssekten i Waco i Texas exakt två år tidigare, då cirka 80 sektmedlemmar förlorade livet. Explosionen i Oklahoma City avslöjade också något som var en hemlighet för de flesta: Dussintals paramilitära grupper opererar nu i USA, och åtminstone en del av dessa grupper misstänks för att i hemlighet planera omstörtande verksamhet.
I slutet av år 1995 påträffades 16 förkolnade människokroppar i ett skogsområde i närheten av Grenoble i Frankrike. Offren hade tillhört Soltempelorden, en liten religiös sekt som i oktober 1994 hade figurerat i nyheterna i Schweiz och Canada, då 53 av dess medlemmar antingen begått självmord eller blivit mördade. Sekten hade emellertid fortsatt sin verksamhet även efter denna tragedi. Dess mål och bevekelsegrunder är fortfarande höljda i dunkel.
Faran med hemliga kulter
Med tanke på sådana händelser är det inte så underligt att många människor har börjat kasta misstänksamma blickar på religiösa organisationer. Säkerligen skulle ingen av oss vilja stödja en hemlig organisation — religiös eller icke-religiös — som missbrukar vårt förtroende och får oss att främja syften som vi inte gillar. Vad kan man då göra för att inte gå i fällan och bli indragen i hemliga sällskap av tvivelaktig natur?
Det är uppenbart att var och en som funderar på att gå med i ett hemligt sällskap gör väl i att ta reda på dess verkliga syften. Man bör vara på sin vakt mot att låta sig påverkas av vänner och bekanta, och ställningstaganden bör vara grundade på fakta, inte på känslor. Tänk på att det sannolikt är individen själv — inte andra människor — som får ta konsekvenserna av beslutet.
Att följa Bibelns principer är det säkraste sättet att undvika farliga organisationer vars motiv är allt annat än hedervärda. (Jesaja 30:21) Det inbegriper att hålla sig politiskt neutral, älska sina medmänniskor — till och med sina fiender — undvika ”köttets gärningar” och odla Guds andes frukt i sitt liv. Framför allt måste sanna kristna se till att inte vara någon del av världen, alldeles som Jesus inte var någon del av den, och detta utesluter medlemskap i världsliga hemliga sällskap. — Galaterna 5:19–23; Johannes 17:14, 16; 18:36; Romarna 12:17–21; Jakob 4:4.
Jehovas vittnen är människor som flitigt studerar Bibeln, tar sin religion på allvar och uppriktigt försöker leva i överensstämmelse med sin tro. De är kända över hela världen som sådana som vill ”söka friden och jaga efter den”. (1 Petrus 3:11) I boken Jehovas vittnen — förkunnare av Guds kungarike sägs det helt korrekt: ”Jehovas vittnen är inte i någon som helst bemärkelse en hemlig förening. Deras på Bibeln grundade tro förklaras utförligt i publikationer som alla kan skaffa sig. Dessutom gör de särskilda ansträngningar att inbjuda andra till sina möten, så att de själva kan se och höra vad som försiggår där.”
Den sanna religionen är definitivt inte mystisk eller hemlighetsfull. De som tillber den sanne Guden uppmanas tvärtom att inte dölja sin identitet eller hemlighålla sina syften i egenskap av Jehovas vittnen. Jesu första lärjungar uppfyllde Jerusalem med sin undervisning. Deras verksamhet och uppfattningar var allmänt kända. Det förhåller sig på samma sätt med Jehovas vittnen i våra dagar. När diktatoriska regimer gör orättmätiga inskränkningar i religionsfriheten, måste kristna emellertid, förståeligt nog, vara både försiktiga och modiga när de utför sin tjänst och ”lyda Gud såsom härskare mer än människor”. Detta är en situation som påtvingas dem till följd av att de modigt vittnar offentligt. — Apostlagärningarna 5:27–29; 8:1; 12:1–14; Matteus 10:16, 26, 27.
Om den tanken någonsin föresvävat dig att Jehovas vittnen är en hemlig kult eller sekt, berodde det förmodligen på att du inte visste så mycket om dem. Sådan måste situationen ha varit för många under det första århundradet.
I Apostlagärningarna, kapitel 28, läser vi om ett möte som aposteln Paulus hade i Rom med ”judarnas främsta män”. De sade till honom: ”Vi anser det tillbörligt att höra av dig vad du tänker, för det är oss faktiskt bekant om den sekten att den blir motsagd överallt.” (Apostlagärningarna 28:16–22) Det heter att Paulus till svar på detta ”redde ut saken för dem genom att grundligt vittna om Guds kungarike”, vilket ledde till att ”somliga började tro”. (Apostlagärningarna 28:23, 24) Det var helt visst till deras varaktiga bästa att de fick reda på fakta om den sanna kristendomen.
Eftersom Jehovas vittnen har vigt sitt liv åt offentlig tjänst för sin Gud, ger de mer än gärna detaljerade upplysningar om sin verksamhet och sina trosuppfattningar, om någon är intresserad av att ta reda på fakta. Varför inte undersöka saken, så att du kan få korrekta upplysningar om deras tro?
[Bild på sidan 6]
Jehovas vittnen talar gärna om vilka de är och vad de tror på