Ett sigill som ”tillhör Jukal”
PÅ 600-TALET f.v.t. bröt den kaldeiske härskaren Nebukadnessar igenom Jerusalems försvarsverk, brände staden och förstörde dess murar. Han tog Sidkia, Judas kung, till fånga och gjorde honom blind. Dessutom lät han slakta ”alla Judas ädlingar”. (Jeremia 39:1–8)
En av Judas ädlingar, eller furstar, som troligtvis mötte döden vid det här tillfället var Jukal, Selemjas son, som finns omtalad i Bibeln. Det har på senare tid kommit fram nya upplysningar om honom. Men innan vi tar reda på vad det är skall vi se vad Bibeln säger om Jukal och hans tid.
”De skall inte få övertaget över dig”
Jehova gav profeten Jeremia i uppdrag att framföra ett domsbudskap mot Juda och Jerusalem. Jehova talade om för Jeremia att Judas kungar, furstar, präster och folk skulle ”strida mot” honom. ”Men de skall inte få övertaget över dig, ty ’jag är med dig’”, sade Jehova. (Jeremia 1:17–19)
Under kaldéernas, babyloniernas, belägring av Judas huvudstad, Jerusalem, skickade kung Sidkia två gånger budbärare till Jeremia för att ta reda på om Nebukadnessar skulle dra sig tillbaka från staden och för att be profeten bönfalla Gud om att det skulle bli så. Ett av kungens sändebud var Jukal, också känd som Jehukal. Det budskap Gud gav Jeremia var att babylonierna skulle förstöra staden. De som stannade kvar i staden skulle dö genom hungersnöd, pest och svärd. De som däremot gick ut till kaldéerna skulle överleva. Jeremias ord gjorde verkligen Judas furstar ursinniga! (Jeremia 21:1–10; 37:3–10; 38:1–3)
Jukal var en av de furstar som gick till Sidkia och sade: ”Må den här mannen [Jeremia] bli dödad, det ber vi.” De ansåg att Jeremia försvagade krigsmännens händer. Den onde Jukal var också med bland dem som kastade Jeremia i en dyig cistern, ur vilken Jeremia senare blev räddad. (Jeremia 37:15; 38:4–6) Jeremia lydde Jehova och fick därför överleva Jerusalems förstöring, men Jukal dog antagligen när den nation som han litade på ödelades.
Intressanta upplysningar
De nya upplysningarna om Jukal kom i dagen 2005. Arkeologer gjorde utgrävningar på en plats där de hoppades kunna hitta kung Davids palats. Det de påträffade var ett stort byggnadsverk i sten, som de tror förstördes när babylonierna intog Jerusalem på Jeremias tid.
Det förblir osäkert om det här är Davids palats eller inte. Men arkeologerna kunde identifiera ett föremål som de hittade – det centimeterstora sigillavtryck i lera som visas på sidan 14. Det förseglade en gång ett dokument som för länge sedan gått förlorat. På avtrycket står det: ”Tillhör Jehukal son av Selemjahu son av Sovi.” Det här avtrycket har uppenbarligen gjorts med Jeremias motståndare Jehukals, eller Jukals, Selemjas sons, sigill.
Arkeologen Eilat Mazar var den som uttydde avtrycket, och hon skriver att Jehukal nu är den ”andra kungliga ämbetsman” vars namn man funnit på ett sigillavtryck i Davidsstaden. Sedan tidigare fanns ett avtryck av ett sigill som tillhörde ämbetsmannen Gemarja, Safans son.a
Tron på Guds ord, Bibeln, är inte beroende av några fornfynd, men uppfyllelsen av inspirerade profetior är en bra grund för tron. Historiska fakta visar att det Jeremia förutsade angående Jerusalems förstöring gick i uppfyllelse. Det skamliga slut som Jeremias motståndare fick bör stärka oss i övertygelsen att våra fiender inte kommer att få ”övertaget över” oss om vi likt Jeremia är trogna, eftersom Jehova är med oss.
[Fotnot]
a För upplysningar om Gemarja och Safan, se artikeln ”Känner du till Safan och hans familj?” i Vakttornet för 15 december 2002, sidorna 19–22.
[Bild på sidan 15]
Jeremia lät inte påtryckningar få honom att mildra Guds budskap
[Bildkälla på sidan 14]
Gabi Laron/Institute of Archaeology/Hebrew University ©Eilat Mazar