”Ta er i akt för allt slags habegär”

”Inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från det han äger.” (LUKAS 12:15)

 1, 2. a) Vad har du lagt märke till när det gäller människors intressen och strävanden i våra dagar? b) Hur kan vi bli påverkade av en sådan inställning?

PENGAR, ägodelar, ställning, ett välavlönat arbete, familjen – det är vad de flesta betraktar som ett mått på framgång eller som en garanti för en trygg framtid. Det är tydligt att många människor i såväl rika som fattiga länder i första hand är intresserade av att skaffa sig ägodelar och få det gott ställt. Å andra sidan minskar deras intresse för andliga frågor snabbt – om de över huvud taget har något.

² Det här är precis som det förutsagts i Bibeln. Det sägs där: ”I de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall älska sig själva, vara penningkära, ... sådana som älskar njutningar mer än de älskar Gud, och de har en yttre form av gudhängivenhet men visar sig falska när det gäller dess kraft.” (2 Timoteus 3:1–5) De sanna kristna lever bland sådana människor dag efter dag och utsätts ständigt för pressen att ta efter den här inställningen och livsstilen. Vad kan hjälpa oss att stå emot världens ansträngningar att ”pressa in ... [oss] i sin gjutform”? (Romarna 12:2, The New Testament in Modern English, av J. B. Phillips)

 3. Vilket råd som Jesus gav skall vi nu undersöka?

³ Som ”vår tros främste förmedlare och fullkomnare” gav Jesus Kristus oss kraftfulla lärdomar i det här avseendet. (Hebréerna 12:2) Vid ett tillfälle då Jesus talade till en folkskara för att ge djupare insikt i andliga frågor avbröt en man honom med följande begäran: ”Lärare, säg till min bror att dela arvet med mig.” Till svar gav Jesus mannen – och alla som lyssnade – några allvarliga råd. Han varnade uttryckligen för habegär och gav eftertryck åt sin varning genom att framställa en tankeväckande liknelse. Vi gör väl i att tänka på vad Jesus sade vid det här tillfället och se hur vi kan ha nytta av att tillämpa det i vårt eget liv. (Lukas 12:13–21)

En opassande begäran

 4. Varför var det opassande av mannen att avbryta Jesus?

⁴ Innan Jesus blev avbruten av mannen hade han talat till sina lärjungar och andra om att vara på sin vakt mot hyckleri, om att ha modet att bekänna gemenskap med Människosonen och om att ta emot hjälp av den heliga anden. (Lukas 12:1–12) Det här var verkligen viktiga lärdomar som lärjungarna behövde ta till hjärtat. Mitt i den här tankeväckande framställningen avbröt mannen Jesus abrupt och bad honom avgöra vad som föreföll vara en familjetvist om materiella tillhörigheter. Men vi kan lära oss något viktigt av den här händelsen.

 5. Vad uppenbarade mannens begäran om honom?

⁵ Det har sagts att ”en människas karaktär ofta framgår av den riktning hennes tankar tar när hon lyssnar till en religiös framställning”. Medan Jesus talade om djupa andliga frågor, tänkte mannen antagligen på hur han skulle kunna få vissa materiella fördelar. Det framgår inte om han hade berättigad orsak att vara missnöjd med arvet. Han kanske försökte dra fördel av Jesu myndighet och det rykte Jesus hade om sig att vara en vis domare i mänskliga angelägenheter. (Jesaja 11:3, 4; Matteus 22:16) Hur som helst visade hans fråga att han hade ett problem när det gällde hjärteinställningen – en allvarlig brist på uppskattning av andliga värden. Är inte det ett gott skäl för oss att rannsaka oss själva? Vid de kristna mötena är det till exempel lätt hänt att vi låter tankarna vandra eller upptas av sådant som vi skall göra senare. Vi bör i stället vara uppmärksamma på vad som sägs och tänka efter hur vi skall kunna göra en personlig tillämpning av upplysningarna, så att vi kan stärka vårt förhållande till vår himmelske Fader, Jehova Gud, och till våra medkristna. (Psalm 22:22; Markus 4:24)

 6. Varför gjorde inte Jesus det som mannen bad om?

⁶ Oavsett vad det var som motiverade mannen att komma med sin begäran gjorde Jesus inte det som han bad om. Jesus sade i stället till honom: ”Människa, vem har satt mig till domare eller utskiftare över er?” (Lukas 12:14) När Jesus sade detta hänvisade han till något som människorna var bekanta med, för i enlighet med den mosaiska lagen fanns det i städerna domare som var förordnade att döma i just sådana frågor. (5 Moseboken 16:18–20; 21:15–17; Rut 4:1, 2) Jesus å sin sida var engagerad i viktigare saker – att vittna för sanningen om Guds kungarike och undervisa människor om Guds vilja. (Johannes 18:37) I stället för att vi låter oss distraheras av världsliga frågor följer vi Jesu exempel och använder vår tid och våra krafter till att predika de goda nyheterna och ”göra lärjungar av människor av alla nationerna”. (Matteus 24:14; 28:19)

Var på din vakt mot habegär

 7. Vilken skarp iakttagelse gjorde Jesus?

⁷ Jesus kunde urskilja hjärtats innersta tankar och avsikter, och därför visste han att det fanns något allvarligare bakom mannens begäran att Jesus skulle engagera sig i en fråga av personlig art. Så i stället för att helt enkelt avslå hans begäran inriktade han sig på orsaken till problemet och sade: ”Håll era ögon öppna och ta er i akt för allt slags habegär, därför att inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från det han äger.” (Lukas 12:15)

 8. Vad är habegär, och vad kan det leda till?

⁸ Habegär är mer än bara en önskan att vilja ha pengar eller vissa saker, som skulle kunna användas på ett lämpligt sätt och fylla en viss funktion. Enligt ett uppslagsverk är det ett ”ohämmat begär efter rikedom eller ägodelar eller efter någon annans ägodelar”. Det kan vara ett omättligt, girigt begär efter att skaffa sig saker och ting – kanske sådant som tillhör någon annan – bara för att få äga dem, utan hänsyn till om man behöver dem eller inte eller hur det påverkar andra. Den som är girig låter det som är föremål för hans begär dominera hans tankar och handlingar i sådan omfattning att det i själva verket blir hans gud. Vi kan påminna oss att aposteln Paulus jämställer en girig människa med en avgudadyrkare, som inte har någon del i Guds kungarike. (Efesierna 5:5; Kolosserna 3:5)

 9. Hur kan habegär yttra sig? Ge några exempel.

⁹ Det är intressant att lägga märke till att Jesus varnar för ”allt slags habegär”. Det finns många former av habegär. I det sista av de tio budorden räknas några av dem upp när det sägs: ”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, eller hans slav eller hans slavinna eller hans tjur eller hans åsna eller något som helst som tillhör din nästa.” (2 Moseboken 20:17) I Bibeln finns många exempel på sådana som gjorde sig skyldiga till allvarlig synd på grund av habegär av ett eller annat slag. Satan var den förste som hade begär till något som tillhörde någon annan – den ära, vördnad och myndighet som uteslutande tillhör Jehova. (Uppenbarelseboken 4:11) Eva fick begär efter rätten att själv bestämma, och när hon till följd av detta blev bedragen började mänskligheten sin vandring på syndens och dödens väg. (1 Moseboken 3:4–7) Demonerna var änglar som blev missnöjda med ”sin ursprungliga ställning” och ”övergav sin egen tillbörliga boningsort” för något som de inte hade rätt till. (Judas, vers 6; 1 Moseboken 6:2) Vi kan också tänka på Bileam, Akan, Gehasi och Judas. De var inte nöjda med sin lott i livet, utan lät ett omättligt begär efter materiella ägodelar förmå dem att missbruka sin ansvarsställning, vilket ledde till deras undergång.

10. Vad innebär Jesu råd ”håll era ögon öppna”?

¹⁰ Det var lämpligt att Jesus inledde varningen för habegär med orden ”håll era ögon öppna”. Varför det? Därför att människor ofta har lätt att se att någon annan är girig eller lysten men svårt att tillstå att de själva är det. Men aposteln Paulus framhåller att ”kärleken till pengar är ... en rot till allt slags ont”. (1 Timoteus 6:9, 10) Lärjungen Jakob förklarar att när ett felaktigt begär ”blivit havande, föder det synd”. (Jakob 1:15) Med tanke på Jesu råd bör vi hålla våra ögon öppna, inte för att kunna se om andra är giriga, utan för att kunna avgöra vad vi själva har fäst vårt hjärta vid, så att vi tar oss ”i akt för allt slags habegär”.

Ett liv i överflöd

11, 12. a) Hur varnade Jesus för habegär? b) Varför behöver vi lyssna till Jesu varning?

¹¹ Det finns ytterligare ett skäl till att vi måste vara på vår vakt mot habegär. Lägg märke till vad Jesus sedan sade: ”Inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från det han äger.” (Lukas 12:15) Det här är verkligen något att tänka på i vår materialistiska tidsålder, när människor anser att välstånd och överflöd är liktydigt med lycka och framgång. Med dessa ord visade Jesus att ett verkligt meningsfullt och tillfredsställande liv inte ”härrör från” eller är beroende av materiella ägodelar, hur många de än är.

¹² Men alla håller nog inte med om det. De kan resonera som så att materiella ägodelar gör livet bekvämare och angenämare och därmed mer givande. Därför ägnar de sig åt sådant som gör det möjligt för dem att skaffa sig alla ägodelar och prylar de önskar sig. Det kommer att ge dem ett bekvämt och framgångsrikt liv, tror de. Men då fattar de inte poängen i Jesu undervisning.

13. Vad är en balanserad syn på livet och på ägodelar?

¹³ I stället för att gå in på om det är rätt eller fel att ha överflöd framhöll Jesus att en persons liv inte härrör från ”det han äger”, dvs. från det han redan har. Vi vet alla att vi egentligen inte behöver särskilt mycket för att leva, för att uppehålla det liv vi har. Vi behöver bara lite mat, något att sätta på oss och en plats där vi kan sova. De som är rika har mycket av allt detta, och de som är fattiga måste kanske kämpa hårt för att få det de behöver. Men alla sådana skillnader jämnas ut när livet tar slut – allting nollställs. (Predikaren 9:5, 6) För att livet skall ha mening och värde kan och bör det därför inte bestå enbart av sådant som vi kan skaffa oss eller äga. Det här blir uppenbart när vi undersöker vad det var för slags liv Jesus talade om.

14. Vad kan vi lära oss av det ord som i det här sammanhanget återges med ”liv”?

¹⁴ När Jesus i Lukas evangelium sade att en persons ”liv [inte härrör] från det han äger”, syftar det ord som här återges med ”liv” (grekiska: zōẹ̄) inte på hur man lever, utan på livet självt, liv i absolut bemärkelse.a Jesus sade att oavsett om vi är rika eller fattiga, oavsett om vi lever i lyx eller nätt och jämnt har så att vi klarar oss, kan vi inte helt och fullt styra över hur länge vi får leva eller ens om vi kommer att vara vid liv i morgon. Jesus sade i bergspredikan: ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln till sin livslängd?” (Matteus 6:27) Bibeln visar klart och tydligt att Jehova ensam är ”livets källa”, och det är bara han som kan ge dem som är trogna ”det verkliga livet”, ”det eviga livet”, ett liv utan slut, antingen i himlen eller på jorden. (Psalm 36:9; 1 Timoteus 6:12, 19)

15. Varför förlitar sig många på materiella ägodelar?

¹⁵ Jesu ord visar hur lätt det är att få en förvrängd syn på livet. Alla människor är ofullkomliga och går samma slut till mötes, oavsett om de är rika eller fattiga. Mose sade för länge sedan: ”Våra levnadsårs dagar är sjuttio år, och om de på grund av särskild kraft är åttio år, innebär deras strävan ändå bara vedermöda och bekymmer; ty det är snabbt förbi, och bort flyger vi.” (Psalm 90:10; Job 14:1, 2; 1 Petrus 1:24) Människor som inte utvecklat ett gott förhållande till Gud lägger sig ofta till med en inställning liknande den som aposteln Paulus beskrev med orden: ”Låt oss äta och dricka, för i morgon skall vi dö.” (1 Korinthierna 15:32) Andra känner att livet är flyktigt och osäkert och försöker finna trygghet och stadga med hjälp av materiella ägodelar. De kanske tycker att livet på något sätt känns tryggare om de har stora materiella tillgångar. De arbetar därför hårt för att lägga pengar och ägodelar på hög och sätter felaktigt likhetstecken mellan sådant och trygghet och lycka. (Psalm 49:6, 11, 12)

En trygg framtid

16. På vad grundar sig inte livets verkliga värde?

¹⁶ En hög levnadsstandard – att man har ett överflöd av mat och kläder, en fin bostad och andra bekvämligheter – kan bidra till ett bekvämare liv eller kanske rentav till att man får bättre läkarvård och därigenom ökar sin livslängd med några år. Men är ett sådant liv verkligen meningsfullare och tryggare? Livets verkliga värde mäts inte i hur länge man får leva eller i hur mycket materiella ägodelar man kan skaffa sig. Aposteln Paulus visade på faran med att förlita sig alltför mycket på sådant. Han skrev till Timoteus: ”Befall dem som är rika i den nuvarande tingens ordning att inte vara högmodiga och att inte sätta sitt hopp till en osäker rikedom, utan till Gud, som förser oss rikligt med allt för att vi skall njuta av det.” (1 Timoteus 6:17)

17, 18. a) Vilka enastående exempel på sådana som hade en rätt syn på materiella tillgångar bör vi följa? b) Vilken av Jesu liknelser kommer att behandlas i följande artikel?

¹⁷ Det är oförståndigt att sätta sitt hopp till rikedomen, eftersom den är ”osäker”. Patriarken Job var mycket rik, men när han plötsligt drabbades av olycka kunde hans rikedomar inte hjälpa honom. De försvann över en natt. Det var hans starka förhållande till Gud som bevarade honom genom alla prövningar och svårigheter. (Job 1:1, 3, 20–22) Abraham lät inte sina stora materiella tillgångar hindra honom från att ta emot ett uppfordrande uppdrag från Jehova, och han blev välsignad genom att han blev ”far till en mängd nationer”. (1 Moseboken 12:1, 4; 17:4–6) Dessa och andra exempel bör vi sträva efter att följa. Oavsett om vi är unga eller gamla behöver vi rannsaka oss själva för att se vad som är verkligt betydelsefullt i vårt liv och vad vi sätter vårt hopp till. (Efesierna 5:10; Filipperna 1:10)

¹⁸ De få ord som Jesus yttrade angående habegär och en rätt syn på livet är sannerligen viktiga och lärorika. Men Jesus hade också något annat i tankarna, och han fortsatte med att berätta en tankeväckande liknelse om en oförnuftig rik man. Hur är den här liknelsen tillämplig på vårt liv i dag, och vad kan vi lära oss av den? Vi får svaret i följande artikel.

[Fotnot]

Vad svarar du?

• Vad kan vi lära oss av att Jesus inte uppfyllde den begäran som kom från en man i folkskaran?

• Varför måste vi vara på vår vakt mot habegär, och hur kan vi lyckas med det?

• Varför härrör livet inte från materiella ägodelar?

• Vad kan göra livet verkligt tryggt och givande?

[Bild på sidan 23]

Varför avslog Jesus en mans begäran?

[Bild på sidan 23]

Habegär kan få förödande följder

[Bilder på sidan 25]

Hur visade Abraham att han hade en rätt syn på materiella tillgångar?