Visste du?

Vad innebar anordningen med efterskörd, och vilka hade nytta av den?

▪ Den mosaiska lagen föreskrev att jordbrukare inte fick samla in hela sin skörd. De som skördade säd skulle inte skörda ända ut till kanten av sina åkrar. De som plockade druvor skulle inte plocka upp nerfallna druvor eller gå tillbaka och ta dem som inte hade varit mogna första gången. Och de som slog ner oliver från grenarna skulle lämna kvar det som inte hade fallit ner. (3 Moseboken 19:9, 10; 5 Moseboken 24:19–21) De fattiga, de föräldralösa, änkorna och de bofasta främlingarna kunde sedan samla ihop, eller plocka, det som var kvar efter skörden.

Lagen om efterskörd var till nytta för alla i Israel. Den uppmuntrade jordägarna att vara generösa, osjälviska och lita på Guds välsignelse. Den fick dem som samlade in resterna av skörden att visa sin villighet att arbeta, för det var ett hårt arbete. (Rut 2:2–17) Den här anordningen gjorde att de fattiga inte behövde gå hungriga eller bli en börda för samhället. Den gjorde också att de slapp känna sig värdelösa på grund av att de var tvungna att tigga eller vara beroende av allmosor.

Varför skaffade Salomo virke ända från Libanon till tempelbygget i Jerusalem?

▪ I Första Kungaboken 5:1–10 talas det om en överenskommelse mellan Salomo och Hiram, kungen i Tyros. Enligt den skulle stockar av ceder och enträd flottas till Israel från Libanon för att användas till tempelbygget.

Cederträ var en viktig handelsvara i det forntida Mellanöstern. I Egypten och Mesopotamien användes det vanligtvis till bjälkar och paneler i tempel och palats. Kungliga arkiv, litterära dokument och inskrifter bekräftar att cederträ regelbundet fraktades till olika stadsstater i södra Mesopotamien, ibland som krigsbyte eller som skatt. I Egypten användes det till kungliga pråmar, likkistor och andra begravningsföremål.

Cederträ från Libanon var i synnerhet känt för att vara hållbart, vackert och väldoftande, och det var dessutom motståndskraftigt mot skadeinsekter. Salomo använde alltså de bästa materialen till templet. I dag finns det bara några enstaka dungar kvar av de cederskogar som en gång täckte Libanonbergen.

[Bild på sidan 15]

Frakt av libanesiskt cederträ, assyrisk relief från Sargons palats.

[Bildkälla]

Erich Lessing/Art Resource, NY.