Hur man kan förstå underverken i bibeln
UNDERVERKEN i bibeln har länge fascinerat människor som läser Guds ord. Utan tvivel har du läst eller hört om några av de häpnadsväckande underverk som utfördes av Jesus Kristus, till exempel då han förvandlade vatten till vin och uppväckte människor från de döda. En del människor har naturligtvis tvivlat på bibelns underverk. Men genom att du får större insikt i fråga om detta märkliga ämne kommer du att bli bättre rustad att hjälpa andra att förstå underverken i bibeln och på så sätt bygga upp deras tro.
För att tillfredsställa det sinne som ställer frågor om underverken krävs det att beviset i förbindelse med dem framhåller 1) en överlägsen kraft, 2) deras möjlighet ur vetenskaplig synvinkel och 3) skälet till eller syftet med underverken. Ett underverk är någonting som väcker häpnad hos åskådaren, någonting som ligger utanför hans förmåga att utföra eller ens till fullo förstå. Det är någonting som kräver större makt eller kunskap än han har. Men från dens synpunkt som är upphovet till sådan kraft är det inte ett underverk. Han förstår det och har förmåga att utföra det.
För att förstå underverken i bibeln behöver man alltså först tro på en gudom. Om någon tror på en gudom, i synnerhet skapelsens Gud, är han inte konsekvent om han förnekar Guds kraft att utföra sådant som väcker häpnad hos människor. — Rom. 1:20.
Underverk och naturlagar
Men hur skall vi förstå underverkens förhållande till naturlagarna? Genom, undersökningar har forskare lagt märke till en mängd olika enhetliga funktioner i det som finns i naturen, och man har erkänt lagar som styr denna enhetlighet. The Encyclopædia Britannica framhåller tyngdlagen som ett exempel på en ”naturlag”. Vetenskapsmännen medger att dessa lagar är av invecklad beskaffenhet men att de ändå är pålitliga, och genom att de kallar dem ”lagar” antyder de att det finns någon som har satt sådana lagar i kraft.
Tvivlare som godtar sådana lagar betraktar ett underverk som ett brott mot dessa lagar, vilka de med fog godtar såsom oåterkalleliga och obevekliga. Av detta skäl, säger de, inträffar det aldrig underverk. Det är emellertid bra att komma ihåg att de inte helt och fullt förstår hur dessa lagar fungerar. Trots detta har de den inställningen att ”om det är oförståeligt och oförklarligt för oss, så långt vi kan urskilja dessa lagar, då kan det inte inträffa”.
Skickliga vetenskapsmän blir dock alltmer försiktiga med att säga att någonting är omöjligt. Professor John R. Brobeck vid University of Pennsylvania har sagt:
”En vetenskapsman kan inte längre uppriktigt påstå att någonting är omöjligt. Han kan bara säga att det är osannolikt. Men han skulle kunna säga att en viss sak är omöjlig att förklara med vår nuvarande kunskapsterminologi. Vetenskapen kan inte säga att man nu känner materiens alla egenskaper och energins alla former. ... En sak som behöver fogas till [för att förklara ett underverk] är en energikälla som är okänd för oss i vår biologiska och fysiologiska vetenskap. I Skriften identifieras denna energikälla som Guds kraft.” — Time, 4 juli 1955.
Sedan detta uttalande gjordes har den fortsatta vetenskapliga utvecklingen gett större eftertryck åt det.
Stanna upp och tänk efter: Kan det sägas att vetenskapsmännen fullständigt förstår värmets och ljusets egenskaper, atomernas och atomkärnornas uppträdande, elektriciteten eller några andra av de former som energin och materien kan få? Gör de detta ens då förhållandena är normala? Nej; och ännu ofullständigare är deras insikt i detta när förhållandena är ovanliga.
Det är till exempel först på senare tid som man har gjort omfattande undersökningar under extremt låg temperatur, men på denna korta tid har man lagt märke till många egendomliga uppträdanden i grundämnena. Bly är inte någon idealisk ledare för elektrisk ström, men när ett blystycke sänks ned i flytande helium, som är nedkylt till en temperatur av minus 271 grader, blir det egendomligt nog en supraledare och vidare en stark elektromagnet, när en stavmagnet läggs i närheten av det. Vid en sådan mycket låg temperatur förefaller grundämnet helium trotsa tyngdlagen genom att krypa uppför sidan på en glasbehållare och över kanten, så att det av sig självt rinner ut ur behållaren. — Matter, Life Science Library, sid. 68, 69.
Inget brott mot Guds egna lagar
Sådana upptäckter har förundrat vetenskapsmännen, eftersom de tycks kullkasta deras tidigare uppfattningar. Hur kan då någon säga att Gud bröt mot sina egna lagar, när han utförde kraftgärningar som människor förvånades över och tyckte var övernaturliga? Helt säkert har universums Skapare fullkomlig kontroll över det som han har skapat, så att han kan leda dessa ting inom ramen för de lagar som han har nedlagt i dem. (Job, kap. 38) Det är inte nödvändigt att bryta mot någon lag. Gud motsäger inte sig själv. Han kan åstadkomma det förhållande som är nödvändigt för att dessa gärningar skall utföras; han kan öka eller sänka reaktionshastigheten och modifiera eller neutralisera reaktionerna, allt inom ramen för sina lagar.
Man kan sannerligen inte säga att vetenskapsmannen åsidosätter eller går utanför de fysiska lagarna, när han ökar eller sänker temperaturen, tillför mera syre eller gör någonting annat för att öka eller sänka hastigheten i en kemisk process. Trots detta bestrider tvivlarna underverken i bibeln, ja, till och med skapelsens ”underverk”. De som gör detta hävdar i själva verket att de känner till alla förhållanden och processer som någonsin ägt rum. De vidhåller att Skaparens verksamhet måste begränsas av de snäva gränser som ställs upp av deras insikt om de lagar som styr fysiska ting.
Att vetenskapsmännens kunskap är begränsad erkänns av en svensk professor i plasmafysik, som har framhållit: ”Ingen förnekar att jordens atmosfär lyder mekanikens och atomfysikens lagar. Ändå kan det vara ytterst svårt för oss att avgöra hur dessa lagar fungerar med avseende på varje given situation som inbegriper fenomen i atmosfären.” Professorn tillämpade denna tanke på universums uppkomst. Gud har stiftat de fysiska lagar som styr jorden, solen och månen, och inom ramen för dessa lagar har människorna varit i stånd att göra underbara ting. Helt visst kan Gud låta dessa lagar verka på ett sådant sätt att resultatet blir oväntat för människor; det skulle inte vara något problem för honom att klyva Röda havet, så att ”vattnet stod såsom en mur” på vardera sidan. — 2 Mos. 14:22.
Eftersom erkännandet av att en lag, till exempel tyngdlagen, finns till förutsätter en lagstiftare med utomordentlig, övermänsklig intelligens och makt, varför skall man då ifrågasätta hans förmåga att utföra underbara ting? Varför skall man försöka begränsa hans verksamhet till det oändligt lilla utrymme där människans kunskap och erfarenhet rör sig? Job beskriver det mörker och den dårskap som Gud låter dem hamna i som på detta sätt ställer upp sin vishet gentemot hans. — Job 12:16—25; jämför Romarna 1:18—23.
I strid med mänsklig erfarenhet?
Att enbart påstå att underverk inte har förekommit, vilket somliga gör, kan inte bevisa att sådana inte har inträffat. Sanningshalten i varje upptecknad historisk händelse kan bestridas av någon som lever i vår tid, eftersom han inte själv har upplevt den och det inte finns några nu levande ögonvittnen som kan bekräfta den. Men detta förändrar inte historiens fakta.
Somliga gör invändningar mot skildringarna av underverk på grund av att sådana, som de säger, strider mot människans erfarenhet. Om vetenskapsmännen hade denna inställning i sin verksamhet, skulle det förekomma mycket mindre forskning och utveckling av nya produkter och processer. De skulle till exempel inte fortsätta sina forskningar för att bota ”obotliga” sjukdomar eller för att företa rymdresor till planeterna. Sådant som utförs i vår tid skulle förvånat människor i äldre tider, och en hel del av det som människorna i vår tid upplever varje dag skulle betraktats som underverk av dem.
Underverken i bibeln inte enbart naturliga händelser
Somliga som gör invändningar mot bibelns redogörelse anser att underverken i bibeln kan förklaras vetenskapligt och logiskt som enbart normala händelser. Det är riktigt att sådant som jordbävningar ibland togs i bruk. (1 Sam. 14:15, 16; Matt. 27:51) Men detta visar inte i sig självt att Gud inte hade sin hand med i dessa händelser. Det är inte bara det att det var fråga om kraftgärningar (till exempel de här nämnda jordbävningarna), utan tiden då de inträffade talar också på ett överväldigande sätt mot att det var sådant som hände av en slump.
Tänk på ett annat exempel: Somliga har påstått att sådant manna som gavs åt israeliterna kan hittas i öknen som en söt, klibbig utsöndring på tamarisker och buskar. Även om detta tvivelaktiga påstående vore sant, så skulle det förhållandet att det gavs åt Israel ändå göra det till ett underverk på grund av tiden då det gavs, eftersom det inte förekom någonting på marken den sjunde dagen i varje vecka. (2 Mos. 16:4, 5, 25—27) Vidare blev mannat illaluktande och innehöll maskar, om det bevarades till följande dag, men detta inträffade inte, när det bevarades som mat för sabbaten. — 2 Mos. 16:20, 24.
Kännetecken på underverken i bibeln
Insikt om det som kännetecknar underverken i bibeln hjälper oss att bygga upp tillit till deras trovärdighet. Någonting som är värt att lägga märke till är att de utfördes öppet och offentligt. Somliga utfördes inför en sluten krets eller inför små skaror, men de var ofta offentliga, gjordes inför tusentals och till och med inför millioner iakttagare. (2 Mos. 14:21—31; 19:16—19) Jesu gärningar gjordes öppet och offentligt. Det var inga hemligheter förbundna med dem, och han botade alla som kom till honom. — Matt. 8:16; 9:35; 12:15.
Ett annat kännetecken på underverken i bibeln är att motivet för den person som utförde underverket inte var att han själv skulle bli bemärkt eller att någon skulle göras rik genom det, utan motivet var i första hand att förhärliga Gud. (Joh. 11:1—4, 15, 40) Underverken hjälpte andra, ibland direkt på fysiskt sätt och alltid på andligt sätt, i det att de vände människor till den sanna tillbedjan.
Underverken i bibeln inbegrep inte bara levande varelser utan också livlösa ting. Man kan till exempel tänka på hur vinden och vågorna stillades (Matt. 8:24—27), hur regn hejdades och framkallades (1 Kon. 17:1—7; 18:41—45) och hur vatten förvandlades till blod eller vin. (2 Mos. 7:19—21; Joh. 2:1—11) Underverken inbegrep också fysisk bot av alla slag, till och med helande av spetälska (2 Kon. 5:1—14; Luk. 17:11—19) och botande av blindhet från födseln. (Joh. 9:1—7) Denna stora variation i fråga om underverken vittnar om att det måste vara Skaparen som stod bakom dem. Det är logiskt att tänka att endast Skaparen skulle kunna utöva inflytande på alla områden av mänsklig erfarenhet och över alla former av materia.
Syftet med underverken
Underverken hade flera viktiga syften. Det viktigaste var att de hjälpte till att bestyrka att en människa fick kraft och stöd från Gud. (2 Mos. 4:1—9) Både i fråga om Mose och Jesus drog människorna denna riktiga slutsats. (2 Mos. 4:28—31; Joh. 9:17, 31—33) Genom Mose hade Gud utlovat en kommande profet. Jesu underverk hjälpte de människor som såg dem att identifiera honom såsom den utlovade. — 5 Mos. 18:18; Joh. 6:14.
Under kristendomens första tid verkade underverken tillsammans med budskapet för att hjälpa människor att förstå att Gud stod bakom kristendomen och hade vänt sig från den judiska tingens ordning. De gåvor i form av underverk som förekom under första århundradet skulle så småningom upphöra. De var nödvändiga under den kristna församlingens barndom. — 1 Kor. 13:8—11.
Situationen i vår tid annorlunda
I vår tid ser vi inte att Gud utför sådana underverk genom sina kristna tjänare. Varför inte det? Därför att alla nödvändiga upplysningar nu finns och är tillgängliga för världens läskunniga befolkning. Och till hjälp för analfabeter som vill lyssna finns det mogna kristna, som har kunskap i bibeln och vishet som vunnits genom studium och erfarenhet.
Det är inte nödvändigt för Gud att utföra sådana underverk i denna tid för att intyga att Jesus Kristus är den som han har förordnat till befriare eller för att ge bevis för att han stöder sina tjänare.
Även om Gud skulle fortsätta att ge sina tjänare förmåga att utföra underverk, skulle detta inte övertyga alla; inte ens alla de som var ögonvittnen till Jesu underverk förmåddes godta hans läror. (Joh. 12:9—11) Å andra sidan blir bespottare genom bibeln varnade för att Gud kommer att utföra häpnadsväckande gärningar, då han tillintetgör den nuvarande tingens ordning. — 2 Petr. 3:1—10; Upp., kap. 18, 19.
Alltså kan det sägas att de som förnekar underverken inte tror att det finns en osynlig Gud och Skapare eller också att de tror att han sedan skapelsen inte har utövat sin makt på något övermänskligt sätt. Men deras brist på tro gör inte Guds ord om intet. — Rom. 3:3, 4.
Bibelns skildring av Guds underverk tillsammans med det goda syfte de fyllde, alltid i överensstämmelse med de sanningar och principer som finns i hans ord, ger tillit till Gud. Det ger stark tillförsikt om att Gud sörjer för människorna och att han kan skydda dem som tjänar honom och kommer att göra det. Uppteckningen av underverken i bibeln bygger upp tro på att Gud i framtiden kommer att ingripa på ett övernaturligt sätt för att bota och välsigna trogna människor. — Upp. 21:4.