Guds barmhärtighet mot mänskligheten under vårt tjugonde århundrade

”Det är som han också säger hos Hosea: ’Dem som inte var mitt folk skall jag kalla ”mitt folk”, och henne som inte var älskad ”den älskade”; och på den plats där det sades till dem: ”Ni är inte mitt folk”, där skall de kallas ”den levande Gudens söner”.’” — Rom. 9:25, 26, NW.

1. För vilken barmhärtighet, som visas av äkta män, kan hustrur vara glada i denna tid?

VI ÄR ALLA glada över att våra föräldrar hade barmhärtighet med oss i vår hjälplöshet när vi var nyfödda. Hustrur är glada när deras män visar dem barmhärtighet med hänsyn till kvinnliga sjukdomar, känslomässiga störningar och feminina svagheter. Sådana hustrur kan inse att den förmaning till barmhärtighet som gavs för nitton hundra år sedan är ännu tillbörligare i denna tid: ”Ni män skall på samma sätt fortsätta att leva tillsammans med dem enligt kunskap, i det ni visar dem ära som ett svagare kärl, det kvinnliga, då ni ju också är arvingar med dem till livets oförtjänta ynnest.” — 1 Petr. 3:7, NW.

2. Varför är det somliga som inte känner sig lyckliga över Guds barmhärtighet i vår tid, i det de menar sig vara barmhärtigare än han?

² Det finns fortfarande människor som försöker att i sitt liv tillämpa de ord som hämtats från den berömda bergspredikan: ”Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.” (Matt. 5:7) De är saliga eller lyckliga därför att de efterliknar mänsklighetens Skapare i detta att han visar barmhärtighet mot vårt egensinniga släkte. Det finns andra, och de blir allt fler, som ifrågasätter att barmhärtighet är en av Skaparens egenskaper. De klagar: ”Om det finns en Gud, varför tillåter han då allt detta onda och sådana svåra tider på jorden? Om han är allsmäktig, varför visar han oss då inte barmhärtig omsorg och sätter stopp för allt detta och låter oss njuta av livet?” De som klagar på detta sätt ställer sig öppna för intrång av den chockerande teori som säger: ”Gud är död!” Man menar då att han är ”död”, så långt det gäller hans barmhärtiga omsorg om mänskligheten. De kan dra slutsatsen att de själva är barmhärtigare mot andra än en sådan ”död” Gud är. De ser inga bevis på Guds barmhärtighet i vårt tjugonde århundrade.

3. På vilket sätt har Guds tolerans mot det onda fram till nu haft ett barmhärtigt uppsåt gentemot oss?

³ Men har vi någonsin stannat upp för att tänka på att det i själva verket kan vara ett barmhärtigt uppsåt förbundet med att Gud har tillåtit det onda och sådana svåra livsförhållanden? Om till exempel det onda inte tilläts, skulle inte heller Gud samtidigt kunna visa barmhärtighet. Har inte det onda funnits här på jorden i tusentals år innan vi föddes? Jo! Om Gud, den Allsmäktige, hade satt stopp för denna ondska före vår tid, skulle vi då ha funnits till och varit vid liv i denna tid?

4. Vilka åtta människor har vi att tacka för att vi är vid liv i denna tid? Varför det?

⁴ Genom att kontrollera pålitliga historiska skildringar finner vi att himmelens och jordens Skapare satte stopp för världsomfattande våld och ondska för mer än 4.300 år sedan, nämligen år 2370 f.v.t. Han sände en världsomfattande översvämning, som bara åtta människor klarade sig igenom i trygghet och undkom i en väldig, vattentät ark. Alla de tiotusentals familjer som inte kom in i den ark som byggts av Noa och hans tre söner fick alla tänkbara släktlinjer fram till vår tid avskurna genom denna världskatastrof. Det är Noa, Sem, Ham och Jafet och deras trogna hustrur som vi har att tacka för att vi är vid liv nu under detta tjugonde århundrade. — 1 Mos. 6:1—9:19.

5, 6. a) Vilken fråga uppstår nu med avseende på Guds barmhärtighets varaktighet? b) Vilken balanserad syn på saken visar Paulus oss i Romarna 9:21—26?

⁵ Då kan vi i själva verket anse att vår personliga tillvaro i denna tid är ett bevis på Guds barmhärtighet, inte sant? Ja, ”barmhärtighet” trots allt det våld och den ökning av laglösheten som kännetecknar vårt tjugonde århundrade. Men nu är den stora frågan: För hur lång tid framåt kommer Gud att ha fördrag med denna ondska i världsvid skala bara för deras skull som drar nytta av hans tålamod och barmhärtighet? Inte mycket länge till, enligt vad alla vittnesbörd i bibeln utvisar. Låt oss alltså inte klaga över att Gud har tillåtit det onda på jorden. Låt oss i stället dra nytta av Guds barmhärtighet. Om vi gör det, då kommer Gud, när han gör slut på all den ondska som råder bland människorna, inte att också göra slut på vårt liv. I barmhärtighet kommer han att föra oss in i en rättfärdig, fridfull ny ordning här på jorden. Låt oss alltså ha den balanserade syn på saken som den kristne aposteln Paulus hade, då han skrev:

⁶ ”Vad nu? Har inte krukmakaren myndighet över leret till att av samma klump göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till vanhedrande bruk? Om nu Gud, fastän han ville lägga sin vrede i dagen och göra sin makt känd, i stor långmodighet har haft fördrag med vredens kärl, som gjorts lämpade för tillintetgörelse, för att han skulle kunna göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett till härlighet, nämligen oss, som han kallade, inte bara från judarna, utan också från [de hedniska] nationerna, vad är det med det? Det är som han också säger hos Hosea: ’Dem som inte var mitt folk skall jag kalla ”mitt folk”, och henne som inte var älskad ”den älskade”; och på den plats där det sades till dem: ”Ni är inte mitt folk”, där skall de kallas ”den levande Gudens söner”.’” — Rom. 9:21—26, NW; lägg också märke till 1 Petrus 2:9, 10.

Guds eget äktenskapsproblem

7. Vem var Hosea, och från vilken översättning av hans skrifter citerade Paulus?

⁷ Vem var denne Hosea, från vars skrifter aposteln Paulus hämtade de här citaten? Han var en profet som levde på 800- och 700-talen före den vanliga tideräkningens början. Aposteln Paulus hämtade sina citat från den grekiska Septuagintaöversättningens återgivning av Hosea 1:10 och 2:23. Där läser vi: ”Men det skall ske att på den plats där det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens barn.” ”Och jag skall plantera henne åt mig i landet och älska henne som inte var älskad; och till dem som inte var mitt folk skall jag säga: Du är mitt folk; och de skall säga: Du, Herren, är min Gud.” — Septuagintaöversättningen enligt Charles Thomson.

8. Vilket slags problem visade Jehova, med sina ord genom Hosea, att det rådde mellan honom och henne som inte var älskad?

⁸ Det är Jehova Gud som talar på detta sätt genom den hebreiske profeten Hosea som språkrör. När Jehova sade: ”Jag skall ... älska henne som inte var älskad” eller: ”Jag [skall] kalla ... henne som inte var älskad ’den älskade’”, visade han att det hade rått något problem mellan honom och henne som han under någon tid inte älskade. Enligt Jehovas sätt att tala om saken var det ett äktenskapsproblem mellan honom och henne. Han liknar henne vid en mans hustru.

9. Vem talar Jehova om som förenad i äktenskap med honom?

⁹ Vem är denna som Jehova talar om som förenad i äktenskap med honom? Hon är inte en bokstavlig kvinna, en kvinnlig individ. Genom sina egna uttalanden visar Jehova att hon är ett folk — Israels nation, som härstammade från patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Hon är alltså en nation, en organisation som fungerar som hustru. Jehova var förenad i äktenskap med den organisation som utgjordes av Israels tolv stammar. Precis som en köpt hustru i Mellersta Östern var Israels tolvstammarsnation förenad i äktenskap med sin Gud, Jehova.

10. När, var och hur ingicks detta symboliska äktenskap?

¹⁰ När ingicks detta äktenskap? Det var år 1513 f.v.t., sedan Jehova hade köpt Israels tolv stammar. Hur då? Genom att han befriade dem ur slaveri i Egypten. Därpå, under synligt ledarskap av profeten Mose, förde Jehova dem till Sinai berg på Arabiska halvön. Där föreslog Jehova, genom Mose som medlare mellan Gud och människor, att ett föreningsband skulle upprättas mellan honom och de befriade israeliterna. Han föreslog att ett förbund skulle ingås mellan honom och dem. Detta förbund skulle vara grundat på en samling lagar, som Israels nation skulle gå med på att underordna sig, precis som en kvinna på den tiden var underordnad sin mans lag. (Rom. 7:2) Från toppen av Sinai berg sade Jehova till israeliterna: ”Nu, om ni noggrant vill lyda min röst och verkligen hålla mitt förbund, så skall ni sannerligen bli min särskilda egendom ut ur alla andra folk, ty hela jorden tillhör mig. Och ni själva skall bli mig ett rike av präster och en helig nation.” (2 Mos. 19:1—6, NW) Sedan israeliterna fått tillbörliga informationer, trädde de frivilligt in i detta förbund.

11. Hur skulle Israels nation hålla äktenskapsbandet mellan sig och Jehova bindande?

¹¹ På detta sätt ingicks i Sinai öken ett äktenskap mellan Jehova som himmelsk äkta man och Israels nation som hans jordiska hustru i form av en organisation. Detta heliga förhållande fastställdes genom att offerdjurs blod utgöts. En del av detta blod stänktes på Guds lagbok och en del på Israels folk. (2 Mos. 24:1—8; Hebr. 9:19, 20) Från och med då och för så lång tid som lagförbundet fortsatte att vara i kraft måste israeliterna vara trogna och trofasta mot Jehova, sin Gud, precis som en kvinna skulle vara trogen och trofast mot sin man. Enligt de tio budorden måste de tillbedja Jehova som sin Gud utan att använda några bilder eller beläten. (2 Mos. 20:1—6) De måste betrakta sig som hans ”särskilda egendom”, som inte tillhörde någon annan ägare. De måste bevara sig som en nation som är helig inför Jehova, avskild från de världsliga nationerna. Genom detta handlingssätt skulle de bevara äktenskapsbandet bindande, okränkt. — Jer. 2:2, 3; 31:31, 32.

12. Varför är det viktigt för oss att begrunda det forntida äktenskapet mellan Jehova och Israels nation och dess nutida motsvarighet?

¹² I denna tid är det inte ovanligt att lagligen ingångna äktenskap upplöses, även om de ingåtts mellan två individer, en man och en kvinna. Hur skulle det då gå med ett äktenskap mellan Jehova och en hel nation med millioner individer? Vi i denna tid bör vara intresserade av detta, eftersom det som inträffade med detta äktenskap i forntiden kom att få profetisk betydelse och syfta på någonting som skulle inträffa med ett äktenskap av samma slag längre fram i tiden. Det som inträffade med Jehovas äktenskap med Israel påverkade bara en nation. Men det som inträffar med hans äktenskap på senare tid påverkar hela den religiösa världen, ja, det påverkar hela människosläktet. Detta betyder att det påverkar oss i denna tid. Följaktligen är det tänkbart att vi alla kan råka ut för en stor olycka under den närmaste framtiden. Detta förklarar varför det är så viktigt för oss att vi begrundar det forntida äktenskapet mellan Jehova och Israel och dess nutida motsvarighet.

Hosea används till att ge en illustration av angelägenheterna

13. Varför övergick konungadömet över Israel från Sauls familj till Davids familj? I vem skulle Davids kungliga släktlinje nå sitt slut?

¹³ Efter några hundra år blev Israels nation missnöjd med att ha endast Jehova, sin osynlige himmelske äkta man, som sin konung. På deras begäran bemyndigade han därför år 1117 f.v.t. att Saul av Benjamins stam smordes till att vara deras förste mänsklige kung. Saul visade sig vara trolös mot Jehova. Följaktligen tilläts inte kungavärdigheten över hela Israel att fortsätta inom hans familj. Jehova lät konungadömet övergå till David, Isais son, av Juda stam. År 1077 f.v.t. började David sin bana som kung. År 1070 f.v.t. gjorde han Jerusalem till sin huvudstad över Israels alla tolv stammar. På grund av att David bevarade sig trogen mot den rätta tillbedjan ingick Jehova ett högtidligt förbund med honom om ett evigt rike inom hans familj. Davids kungliga släktlinje skulle alltså nå sitt slut i Messias, som blir en evig konung. — Apg. 13:20—24; 2 Sam. 7:1—17.

14, 15. a) Varför och när minskades det rike som stod under Davids släktlinje genom Salomo? b) Hur kom tiostammarsriket Israel att begå äktenskapsbrott, och vilken Gud fäste det sig vid?

¹⁴ Davids förste efterträdare, kung Salomo, gav till sist efter för oförstånd genom att avvika från den rena tillbedjan av Jehova som Gud. Som straff från Gud fick kung Salomos efterträdare sitt rike minskat till två stammar, Juda och Benjamin, och detta började sedan kung Salomos son, Rehabeam, kommit på tronen. Det var tio stammar som då gjorde sig fria och grundade ett oberoende rike med Jerobeam, Nebats son, som kung. Denne upproriske kung upprättade en religiös tillbedjan som var avskild från Jehovas tillbedjan i Salomos tempel i Jerusalem. Han förmådde Israels tiostammarsrike att dyrka två kalvar av guld, den ena i Betel och den andra i Dan. På Omris tid, hans som var den sjunde kungen över Israels tiostammarsrike, byggdes staden Samaria och blev huvudstad.

¹⁵ I Samaria införde kung Omris son, Ahab, dyrkan av den sidoniske guden Baal och byggde där ett tempel åt Baal. (1 Kon. 16:23—33) Genom detta trolösa handlingssätt övergav tiostammarsriket på ett äktenskapsbrytande sätt hela Israels himmelske äkta man och fäste sig på ett omoraliskt sätt vid den falske guden Baal som en äkta man för nationen. — Hos. 9:10.

16. Hur uppförde sig Juda rikes kungar fram till Hiskia i religiöst avseende?

¹⁶ Hur förhöll det sig med kungarna i tvåstammarsriket Juda? De vacklade mellan att ägna sig åt den rena tillbedjan av Jehova och att fästa sig vid falska gudar. Kung Ahas, den tolfte kungen räknat från David, vände sig till falsk tillbedjan. Han gick så långt att han stängde dörrarna till Jehovas tempel i Jerusalem. Men hans son, kung Hiskia, öppnade templets dörrar igen och återställde den rena tillbedjan för Juda rikes del. Hosea fortsatte att profetera in i kung Hiskias regering, och det visade sig vara till stort gagn. Denne profet befann sig mitt uppe i det som han talade om.

Ett motbjudande tjänsteuppdrag?

17, 18.Vad slags uppdrag gavs åt Hosea, och varför vet vi att det han säger oss om detta inte är uppdiktat?

¹⁷ Hur skulle någon av oss känna det, om han, när han blivit giftasvuxen, uppmanades av sin far, som verkade som äktenskapsmäklare, att gifta sig med en kvinna, om vilken han fick veta att hon skulle visa sig otrogen, hänge sig åt äktenskapsbrott och slutligen lämna honom för en annan älskare? Det kunde vara ganska motbjudande, inte sant? Likväl var det något som liknade detta som inträffade i Hoseas fall. Det är inte något som är inbillat, uppdiktat, mytiskt!

¹⁸ Som en verklig, historisk person lägger Hosea fram fakta för oss i den profetiska bok som bär hans namn. Hans sannfärdighet stöds av att han är citerad åtminstone sju gånger i de senare inspirerade skrifterna, från Matteus till Uppenbarelseboken.a Han citeras rentav av kristendomens grundare. När Hosea berättar för oss om sitt tjänsteuppdrag som Jehovas profet, har vi alltså starka skäl att tro att han återger den rena sanningen för oss och inte berättar någon påhittad historia till förnöjelse för sådana som läser pornografisk litteratur. Och eftersom den profetiska innebörden i Hoseas handlingssätt stämmer med det historiska slutresultatet för ett folk som ännu finns till, blir dess sanning ännu mera övertygande.

19. Till vilka av Juda och Israels konungars regeringar förlägger Hosea sitt profetiska verk?

¹⁹ Hosea placerar in sig själv i en bestämd tidsperiod i tolvstammarsriket Israels historia, och han presenterar sig genom att först säga: ”Detta är HERRENS [Jehovas] ord, som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas’ och Hiskias, Juda konungars, tid och i Jerobeams, Joas’ sons, Israels konungs, tid.” (Hos. 1:1) Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var avkomlingar av kung David och regerade i Jerusalem över tvåstammarsriket Juda. Ussia började härska som kung år 829 f.v.t., och Hiskia slutade sin regering år 716 f.v.t. De här uppräknade kungarnas regeringar omfattar alltså en period på 113 år. I raden av kungar över tiostammarsriket Israel var Jerobeam, Joas’ son, den andre som bar detta namn, och följaktligen var han Jerobeam II.

20. Vems sonsonsson var Jerobeam II, och när under denne kungs regering började Hosea sin profetiska bana?

²⁰ Denne Jerobeams farfarsfar var kung Jehu, Nimsis son. Jehu utrotade Baalsdyrkan ur tiostammarsriket Israel. Han befallde att drottning Isebel skulle kastas ut genom ett fönster för att dö, eftersom hon ondskefullt hade understött Baalsdyrkan i Israel. Längre fram kom Jerobeam II in på skådeplatsen som kung, under det att kung Amasja regerade över Juda. Jerobeams regering sammanföll till stor del med Amasjas efterträdares, kung Ussias, regering. Det var följaktligen under den tid som Jerobeams regering sammanföll med kung Ussias regering, eller efter år 829 f.v.t., som Jehova Gud lät Hosea börja sin profetiska bana.

21. Vad slags hustru uppmanade Jehova Hosea att ta? Varför det?

²¹ Kan vi föreställa oss Hoseas reaktion, när det som han därnäst berättar om ägde rum? ”Jehovas ord började komma genom Hosea, och Jehova började säga till Hosea: ’Gå, tag åt dig en otuktens hustru och otuktens barn, därför att genom otukt vänder sig landet uttryckligt bort från att följa Jehova.’” — Hos. 1:2, NW.

22. På vilket sätt var den kvinna Hosea skulle ta ”en otuktens hustru”, och hur skulle hennes barn vara ”otuktens barn”? Varför var det så?

²² Känner vi oss chockerade över att Hosea blev förd in på sin profetiska bana med en sådan befallning som denna? Men Jehova befallde inte Hosea att gifta sig med en kvinna som redan var en sköka. Den kvinna som Hosea uppmanas att ta till sig som hustru kallas inte ”en kvinna (eller: hustru) som begår otukt”, utan Jehova kallar henne en ”otuktens [ordagrant: otukters] hustru”. Och eftersom denna kvinna skulle användas som en illustration av Jehovas symboliska jordiska ”hustru”, skulle hon inte passa in i bilden, om hon från början var en lättfärdig kvinna som levde som en sköka. Jehova ingick äktenskap med eller tog till äkta en moraliskt ren och ”jungfrulig” hustru i avsikt att skaffa sig barn av äkta börd i andlig bemärkelse. Därför är uttrycket ”otuktens barn” profetiskt och gäller det slags ”barn” som Han skulle få i andligt avseende, det slags ”barn” som de skulle visa sig vara. Varför är det så? ”Därför att”, som Jehova säger, ”genom otukt vänder sig landet uttryckligt bort från att följa Jehova.” ”Landet” som avsågs här var det av tio stammar bestående Israels land.

23. Vem var det Hosea tog till hustru, och vad födde hon honom?

²³ Fastän de äktenskapliga framtidsutsikterna tills vidare var dåliga, lydde Hosea Guds befallning. Det var på detta sätt han trädde in på sin bana som Jehovas profet. ”Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.” — Hos. 1:3.

24. Vad sade Jehova att pojken skulle heta, och vad var skälet till detta?

²⁴ Denne son var Hoseas äkta son, inte en ”otuktens son”, som måste adopteras av Hosea. När denne son skulle omskäras på åttonde dagen efter sin födelse, vilket namn skulle då Hosea ge honom? Pojkens namn skulle vara profetiskt, och därför angav Jehova, som ledde det profetiska dramat, det för Hosea. Namnet skulle vittna om ett av Jehovas uppsåt. ”Och HERREN sade till honom: ’Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus [hålla räkenskap med Jehus hus för Jisreels blodsutgjutelser, NW] och göra slut på konungadömet i Israels hus. Och det skall ske på den dagen, att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.’” — Hos. 1:4, 5.

25. a) För vilket kungligt hus och för vilken nation förutsades alltså olycka? b) På vilket sätt skulle Israels nation inte begå andligt äktenskapsbrott mot Jehova?

²⁵ Olycka förutsades således både för kung Jehus kungliga dynasti efter den fjärde generationen och för hela tiostammarsriket Israel. Detta rike var den större delen av det en gång förenade tolvstammarsriket Israel. Denna ursprungliga Israels nation inträdde i ett andligt äktenskap med Jehova Gud i Sinai öken år 1513 f.v.t. Detta var när det mosaiska lagförbundet upprättades mellan Israel och Jehova. Enligt äktenskapskontraktet skulle Israels tolvstammarsnation vara trogen och trofast mot Jehova genom att tillbedja honom ensam som sin Gud. Israel skulle inte göra sig skyldigt till andligt äktenskapsbrott genom att avvika från honom för att dyrka falska gudar.

26. Vad var Hoseas hustru en bild av?

²⁶ Jehovas äktenskap med Israel visades i bild genom Hoseas äktenskap med Gomer, vars namn betyder ”Fullständigande”. Det är alltså logiskt att Gomer var en bild av Israels nation; men på Hoseas tid representerades Israel av den tiostammarsdel därav som blev Israels rike med bara tio stammar. Sedan detta rike hade funnits till i mer än 150 år, hade det blivit med detta ”land” precis som Jehova hade sagt: ”Genom otukt vänder sig landet uttryckligt bort från att följa Jehova.”

27. Hurudan blev Israels situation som nation, enligt Hosea 10:1, 2, trots dess rena begynnelse?

²⁷ Trots Israels rena begynnelse under profeten Mose hade nationens situation blivit sådan som Jehova inspirerade sin profet att beskriva den, nämligen i Hosea 10:1, 2 (NW): ”Israel är en degenererande vinstock.b Frukt fortsätter han att sätta åt sig. [En obändig vinstock var Israel, och ymnig frukt bar han. (Moffatts översättning)] I proportion till överflödet på hans frukt har han mångdubblat sina altaren. I proportion till det goda i sitt land har de rest goda stoder [heliga stenar (Moffatt)]. Deras hjärta har blivit skrymtaktigt; nu skall de befinnas skyldiga.”

Den profetiska kraften i namnet ”Jisreel”

28. Vad betyder namnet Jisreel? Varför var det, på grund av sin profetiska betydelse, ett passande namn på Hoseas son?

²⁸ På grund av den åtgärd som Jehova avsåg att vidta mot det andligen äktenskapsbrytande Israel lät Jehova Hosea ge sin förstfödde son genom Gomer namnet Jisreel. Namnet var mycket passande. På Hoseas språk, hebreiska, betydde det ”Gud skall så”. Ja, ”så”, men inte i fördelaktig betydelse. Här har ”så” innebörden ”sprida, kringströ”, eftersom man sprider säden, när man sår den. Jehovas ingripande mot det kungliga ”Jehus hus” med en spridande rörelse skulle betyda sammanbrott och upplösning för det. En liknande åtgärd mot tiostammarsriket Israel skulle betyda upplösning och sönderdelning av det. — Jämför Lukas 22:31.

29. Vad gjorde kung Jehu med Baalsdyrkan? Vad gjorde han med kalvdyrkan, och vilka bud bröt han därigenom mot?

²⁹ I staden Jisreel hade kung Ahab i Israel ett kungligt residens, även om Samaria var hans huvudstad. Kung Jehus dynasti, som följde därpå, hade också sitt kungliga residens i Jisreel. I lydnad för sitt uppdrag från Jehova Gud hade Jehu med våld utrotat Baalsdyrkan ur tiostammarsriket Israel. Likväl fortsatte han med dyrkan av de två kalvarna av guld och lämnade Jehovas tillbedjan i Jerusalem utan avseende. Genom sådan dyrkan av snidade bilder bröt Jehus hus mot de tio budorden. De bröt också mot budet att inte dräpa. — 2 Mos. 20:2—6, 13.

30. Hur höll Jehova räkenskap med Jehus hus för dess blodsutgjutelse i Jisreel?

³⁰ Således började ett skuldkonto på grund av blodsutgjutelse att skapas av kung Jehus kalvdyrkande dynasti, vars kungliga residens låg i Jisreel. Han som gav de tio budorden kunde inte ha överseende med detta skuldkonto. Följaktligen sade han: ”Jag [skall] hålla räkenskap med Jehus hus för Jisreels blodsutgjutelser.” (Hos. 1:4, NW) Precis i överensstämmelse med detta drabbades kung Jehus dynasti över Israel av ett våldsamt slut, sedan Sakarja, Jerobeam II:s son, hade regerat i bara sex månader. Han blev mördad. — 2 Kon. 15:8—12.

31. Hur gjordes det slut på konungadömet i Israels hus? Hur var det som om det vore ”Jisreels dal”?

³¹ Kung Jehus kungliga dynasti över Israel nådde alltså sitt slut år 791 f.v.t. Men tiostammarsriket Israel fortsatte att existera i ytterligare femtioett år, till år 740 f.v.t. Därpå gjorde Jehova ”slut på konungadömet i Israels hus”. (Hos. 1:4) Han använde det assyriska världsväldet till att ”bryta sönder Israels [strids]båge i Jisreels dal”. Omstörtandet av Israels huvudstad, Samaria, förde ner den avfälliga nationen på en låg nivå. Nationens kraft spreds och skingrades, när de överlevande israeliterna fördes bort till avlägsna provinser i det assyriska väldet, kringspridda likt säd. Den fruktansvärda upplevelsen motsvarade den symboliska innebörden i uttrycket ”Jisreels dal” (Jisreel = Gud skall så säd). Detta liknade inte alls situationen när Israels befriare, domaren Gideon, med bara tre hundra utvalda krigare skingrade de plundrande midjaniterna inte långt från Megiddo, nära ”Jisreels dal”. (Dom. 6:33, 34) Men år 740 f.v.t., då tiostammarsriket Israel inte hade någon befriare och inte längre kunde kämpa för sin existens, var det ”slut” med detta Israel, det förgicks.

32. Varför bör vi försöka förstå den betydelse det som här blivit behandlat har i vårt tjugonde århundrade?

³² Förstår vi betydelsen av detta för oss i denna tid? Vi bör göra det, eftersom det är nu, under vårt tjugonde århundrade, som det får sin uppfyllelse i den nutida motsvarigheten till det andligen äktenskapsbrytande, trolösa Israel. Denna motsvarighet är kristenheten, som har nära en milliard kyrkomedlemmar runt om på jorden. Inför kristenhetens nära förestående olycka kan vi fråga: Var kan då Jehova Guds barmhärtighet ses i verksamhet? Vårt fortsatta dryftande av Jehovas sätt att handla med sin profet Hosea kommer att klargöra detta.

[Fotnoter]

[Tabell på sidan 320]

KUNGAR I JUDA OCH ISRAEL UNDER HOSEAS LIVSTID

(Tabellen upptar tronbestigningsår)

Kungar i Juda f.v.t. Kungar i Israel

o. 843 Jerobeam II

Ussia (Asarja) 829

o. 792 Sakarja

791 Sallum

o. 790 Menahem

780 Pekaja

778 Peka

Jotam 777

Ahas o. 761

o. 748 Hosea

Hiskia o. 745