strid vid Megiddo. Han dog alltså inte under den fruktansvärda olycka som skulle drabba Jerusalem. Sedan Josia hade blivit dödligt sårad, ”buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven, där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.” (2 Krön. 35:22—24) Inte alla Josias företrädare på tronen i Jerusalem hade blivit begravna på denna plats i Jerusalem, i ”Israels konungars gravar”. — 2 Krön. 28:27; 21:20; 24:25; 32:33; 16:14.

31, 32. a) Hade dessa forntida människors personliga gravar eller grifter något att göra med att de samlades till sitt folk? b) Varifrån skall de alla gemensamt komma fram, och hur?

³¹ När det heter att alla dessa konungar och patriarker blev samlade till sitt folk eller att de gick till sina (för)fäder och att de skulle ligga hos sina (för)fäder, så innebar inte detta att de alla skulle bli begravna i en och samma grav eller grift. När patriarken Abraham dog och blev ”samlad till sitt folk” (Åk), blev han visst inte begraven i samma grav som sin fader, Tera, vilken dog i det norrut belägna Haran på den mesopotamiska slätten, och inte heller på samma begravningsplats som Noa och Sem.

³² När översteprästen Aron dog på berget Hor och hans broder Mose dog på berget Nebo och dessa samlades till sitt folk, då blev de visst inte begravna hos sina förfäder Abraham, Isak och Jakob i grottan i Makpela nära Hebron i det utlovade landet. Likväl samlades de alla till scheol eller hades. De ligger alla döda i ett enda scheol eller hades; och därifrån skall de döda komma fram i en uppståndelse. Så säger oss Uppenbarelseboken 20:13.

Andra delen

 1. a) Vilka skulle komma fram i en uppståndelse, enligt vad Paulus sade till landshövdingen Felix? b) Hur kan vi få ett tillförlitligt svar på frågan om människor av det slaget skall få uppstå?

DEN kristne aposteln Paulus talade en gång inför rätta till den romerske landshövdingen Felix, som inte trodde på bibeln och dess lära om en uppståndelse. Paulus sade: ”Jag ... tjänar mina fäders Gud, [i det] att jag tror allt vad som är skrivet i lagen och i profeterna och ... har samma hopp till Gud, som dessa hysa, att de döda skola uppstå, både rättfärdiga och orättfärdiga.” (Apg. 24:14, 15) Men lär då bibeln att det finns orättfärdiga människor i scheol eller hades, som skall tömmas på alla sina döda förmedelst Guds rike? Vi kan skaffa oss ett tillförlitligt svar på den frågan. Hur då? Genom att lära känna vilka andra det är som befinner sig i scheol (hades) och ta reda på vad bibeln säger om deras moral och den ställning de intog under sitt gångna jordeliv.

Orättfärdiga människor också i scheol (hades)

 2. Hur använde Mose — som vi läser i Fjärde Moseboken — ordet scheol, då han nedkallade en dom över tre upprorsmakare och deras hus?

² Det hebreiska ordet scheol (LXX: hades) förekommer fyra gånger i bibelns första bok, Första Moseboken, som skrevs av profeten Mose. Härnäst förekommer ordet scheol i bibelns fjärde bok, Fjärde Moseboken, som också skrivits av Mose. Ordet används där två gånger, och detta i förbindelse med israeliterna