Var en god lyssnare!

”Lyssna uppmärksamt till mig, och åt vad som är gott, och låt er själ finna sin utsökta lust i själva det feta.” — Jes. 55:2, NW.

 1. Vilka är de främsta kanalerna vi äger, när det gäller att inhämta kunskap?

JEHOVA GUD utrustade människokroppen med två öron, och därmed gav han oss de betydelsefullaste kanalerna för inhämtandet av kunskap som vi äger. Under våra allra första levnadsår lär vi oss med deras hjälp att tala och förstå ett språk. De är den främsta kanal som tillför oss kunskap vid den tiden. Under hela vårt återstående liv tillväxer vi i kunskap genom att vi får muntlig undervisning av våra föräldrar, av lärare, arbetsgivare och andra. Våra ögon är naturligtvis också viktiga organ, när det gäller att inhämta kunskap. Man anser att dessa båda organ — öronen och ögonen — är de medel, med vilka vi tillägnar oss 98 procent av allt vi lär oss under vår levnad. Men hur väl öronen tjänar oss såsom en kanal för inhämtandet av kunskap beror på vår förmåga att lyssna.

 2. Förklara varför lyssnandet påverkar vår förmåga att tillväxa i kunskap.

² I Ordspråksboken 18:15 heter det: ”Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.” Vi tillägnar oss kunskap med öronens hjälp, när vi lyssnar till andra människor. Detta kräver att vi ägnar uppmärksamhet åt dem och noggrant ger akt på vad de säger. Det kräver ansträngning från vår sida för att vi skall kunna hindra tankarna från att irra bort och syssla med andra ting, eftersom öronen i så fall blir såsom döva, även om de fungerar väl fysiskt sett. Om du skall kunna höra, måste ditt sinne vara mottagligt för de ljud som dina öron förmedlar till det. Hur många gånger har inte någon talat om en sak för dig då dina tankar har sysslat med andra saker, så att du sedan har menat dig vara säker på att du aldrig har fått höra det? Dina öron förmedlade troget ljuden till ditt sinne, men du hörde dem inte därför att du inte lyssnade.

 3. Hur talar Gud till oss i dag, och varför bör vi lyssna till honom?

³ Jehova Gud själv, vår Skapare, är en ofantlig vishets- och kunskapskälla, som vi ständigt kan ösa ur. I hans ord står det skrivet: ”Jehova själv ger vishet; från hans mun kommer kunskap och urskillning.” (Ords. 2:6, NW) Han talar till oss i dag genom sitt skrivna ord, bibeln. Vare sig vi använder ögonen till att läsa vad som står i bibeln eller använder öronen till att höra vad någon annan läser högt ur den, tillägnar vi oss den kunskap som han gav de forntida bibelskribenterna. På så sätt blir vi andligen välnärda. Det är alltså på goda grunder som Jehova Gud säger i Jesaja 55:2 (NW): ”Lyssna uppmärksamt till mig, och ät vad som är gott, och låt er själ finna sin utsökta lust i själva det feta.” Genom att vi tillför vårt sinne uppbyggande kunskap och andra nyttiga ting, som Gud har gjort tillgängliga i sitt inspirerade ord, kan vi vinna god andlig hälsa. Liksom fetma antyder god hälsa i jämförelse med det utmärglade tillståndet hos en person som lider av undernäring, vittnar ”det feta” i andlig mening om andlig hälsa eller välmåga, och det är vad profetian utlovar åt dem som uppmärksamt lyssnar till Jehova.

4—6. a) Varför är Samuel ett exempel på en god lyssnare? b) Nämn andra bibliska gestalter som visade sig ha goda lyssnarförmågor, och hur lade de sin förmåga i dagen?

⁴ Profeten Samuel är ett exempel på en god lyssnare. Han hörde mycket uppmärksamt på, då Jehova talade till honom. Medan han ännu var en gosse ropade Jehova på honom, då han låg och sov på sin plats i templet. Till svar sade Samuel: ”Tala, din tjänare hör.” (1 Sam. 3:10) Eftersom Samuel medan Jehova talade inte lät sina tankar irra bort till andra ting, t. ex. till plikter som han skulle utföra i templet samma dag, kunde han minnas allting som han fick veta och kunde senare återge det för översteprästen, Eli. Han lyssnade omsorgsfullt, helt engagerad i det som Jehova sade till honom. Detta är ett utmärkt exempel för oss i våra dagar i fråga om att lyssna uppmärksamt.

⁵ Vad gör du, när du sitter i en åhörarskara och lyssnar till ett bibliskt föredrag? Lyssnar du lika uppmärksamt som Samuel gjorde? Eller låter du tankarna irra bort till andra saker, så att du går miste om mycket av det som sägs? Genom att bara lyssna halvt om halvt tillväxer man inte i kunskap och insikt i Guds ord. Kan du föreställa dig att Jesu apostlar bara lyssnade halvt om halvt, när han talade till dem på Oljeberget om det som skulle äga rum i de yttersta dagarna? Det är inte troligt att någon av dem tänkte på andra saker, t. ex. på om en fågel som krafsade i marken i närheten hittade en mask eller om några av deras släktingar befann sig i folkskaran som sågs ströva omkring på förgården till templet där på andra sidan Kidrondalen. Deras sinnen var utan tvivel helt koncentrerade på det som Jesus sade. Genom att lyssna till honom visade de att de var förståndiga. De tillägnade sig trosstärkande och livsuppehållande upplysningar av Guds egen Son.

⁶ Under hela Jesu förkunnarverksamhet lyssnade apostlarna så uppmärksamt att de många år senare detaljerat kunde återge hans samtal. Åtta år efter Jesu död skrev Matteus sin detaljrika skildring, som vi finner i den bibelbok vi nu kallar Matteus. Sextiofem år efter Jesu död skrev aposteln Johannes en mycket ingående redogörelse för vad Jesus sade och gjorde i den bibelbok som vi nu kallar Johannes. Guds ande bistod dem, så att de kunde påminna sig vad de hade hört, men om de inte hade lyssnat, skulle de inte ha haft de olika detaljerna i minnet, så att den heliga anden hade kunnat påminna dem om dessa. (Joh. 14:26) Att vi odlar vanan att lyssna när någon talar om Guds ords sanningar är lika viktigt för oss i dag som det var för apostlarna.

Gör det till en vana att lyssna

 7. I hur hög grad utnyttjar vi i allmänhet vår förmåga att lyssna, och hur kan vi bättra på den?

⁷ Fyrtiofem procent av all den tid vi förbrukar till att meddela oss med andra människor använder vi till att lyssna. Även om detta är en av de saker som vi gör oftare än något annat i livet, påstås det att vi bara utnyttjar vår lyssnarförmåga till omkring 25 procent. Några kanske utnyttjar den ännu mindre. Om du lägger ned den möda som behövs för att förbättra din förmåga att lyssna, som är så betydelsefull i det dagliga livet, finner du att det är värt besväret. Du måste göra en medveten ansträngning för att driva upp din förmåga. Så snart du märker att dina tankar irrar bort under ett föredrag, måste du tvinga dem tillbaka, så att de sysslar med vad dina öron hör. Eftersom kunskapen i Guds ord är absolut nödvändig för ett gott förhållande till honom, bör insikt om detta utgöra en verklig sporre för dig att ägna mer än flyktig uppmärksamhet åt det.

 8. Hur kan en person vara döv för det som en talare säger, fastän hans öron fungerar väl?

⁸ Med litet möda kan man skaffa sig goda lyssnarvanor, men det tar tid att göra sig kvitt den dåliga vanan att ge tankarna fria tyglar under ett föredrag och låta dem syssla med än det ena, än det andra. Om man låter sinnet göra sådana utflykter, kan man bli såsom döv för vad talaren säger, även om öronen fungerar väl. Först när du kommit tillbaka från utflykten, förmedlar de ord som dina öron uppfattar någon vettig tanke till ditt sinne. Men sedan kan det vara svårt för dig att komma på talarens tankegång igen och få grepp om hans argument, eftersom du har tappat bort en del. Du har långt större nytta av att göra en tillräcklig kraftansträngning för att övervinna din benägenhet att låta tankarna irra bort. När du väl har lagt dig till med vanan att lyssna, blir det lättare för dig att hålla tankarna fästa vid det som dina öron hör.

 9. Vad menas med att ”ägna mer än den vanliga uppmärksamheten” åt det som man hör?

⁹ I Hebréerna 2:1 (NW) heter det: ”Det är därför som det är nödvändigt för oss att ägna mer än den vanliga uppmärksamheten åt det som vi har hört, för att vi aldrig må glida bort.” Det sätt, på vilket apostlarna lyssnade till Jesus, kännetecknades av att de ägnade ”mer än den vanliga uppmärksamheten” åt hans ord. De lyssnade alltså uppmärksamt. Mer än den vanliga uppmärksamheten är inte att lyssna halvt om halvt. Det är inte att låta tankarna irra bort till sådant som man gjorde i går eller ämnar göra i morgon. Det är inte att tänka på ett personligt problem eller att sitta och gruva sig över något, under det att en annan talar. Nej, utan det betyder att sysselsätta tankarna med det som den andre säger och att tänka på hur man i sitt eget liv kan tillämpa de bibliska principer eller råd som han drar fram. Det som gör att ett bibliskt föredrag är av vikt och betydelse och av värde är inte den person som talar utan de upplysningar som han hämtar fram från Guds ord. Vad det vara må som läggs fram från Guds ord är värt mer än den vanliga uppmärksamheten, som vi ägnar åt triviala saker, som vi får höra om varje dag.

Hur vi bättrar på våra lyssnarvanor

10—12. a) Varför är intresse en viktig faktor, när det gäller att vara en god lyssnare? b) Vilka förutfattade meningar lägger sig en god lyssnare inte till med?

¹⁰ Intresse är en viktig faktor, när det gäller att vara en god lyssnare. När Gud talade med Noa om arkens dimensioner, fick Noa grepp om alla måtten, därför att han var intresserad av det som Gud sade honom och lyssnade med spänd uppmärksamhet. Men den person som får för sig att det ämne som en föredragshållare skall tala över är torrt och ointressant begår ett misstag som är vanligt bland dåliga lyssnare. En sådan uppfattning framkallar bristande intresse och ger tankarna en puff att irra bort till andra ting. En annan person, som verkligen har hört på, kan när talet är över nämna intressanta fakta och fina argument som talaren lade fram men som gick helt förlorade för den person som inte lyssnade. Då önskar denne säkert att han hade varit uppmärksammare, och han blir kanske förvånad över att han gått miste om så mycket.

¹¹ En god lyssnare lägger sig inte till med den förutfattade meningen att något enda ämne är ointressant. Han är av den uppfattningen att talaren inte skulle stå där uppe på podiet och tala, om han inte hade något som var värt att säga, och därför inriktar han sig på att vara lyhörd för vad han kan lära sig. Det är långt bättre att göra så än att slösa bort tiden med att nervöst skruva sig på stolen och önska att talaren måtte sluta. I stället för att dra den förhastade slutsatsen att ämnet är ointressant bör du föresätta dig att söka finna något av intresse i det, t. ex. lägga märke till några fakta som du inte kände till förut, ett nytt sätt att lägga fram en viss sak, ett argument som du själv kan använda osv. Blotta ansträngningen att försöka finna något av intresse kan i hög grad hjälpa dig att ägna uppmärksamhet åt det du får höra.

¹² En annan faktor, som bidrar till att man lyssnar dåligt, är att man på förhand drar den slutsatsen att talaren inte har något värdefullt att säga. Det är en fallgrop för lyssnandet som goda lyssnare undviker. De inser att andra människor känner till sådant som de själva inte vet något om och att en talare förmodligen sitter inne med en del värdefulla upplysningar, som han har funnit då han samlat stoff till talet. Därför lyssnar de för att kunna urskilja dessa upplysningar och foga dem till sitt kunskapsförråd.

13. Varför är det orätt att dra den slutsatsen att en föredragshållare med klena talgåvor inte har något värdefullt att säga?

¹³ Föredragshållaren har kanske klena talgåvor, men det är ingen anledning för dig att tycka att han inte är värd att du lånar ditt öra åt honom. Det behöver inte innebära att det stoff han lägger fram är av ringa värde. Aposteln Paulus var av allt att döma inte särskilt vältalig, men det som han hade att säga förtjänade den allra största uppmärksamhet. I sitt andra brev till korintierna talar han om vad somliga människor ansåg om hans förmåga att tala, i det han säger: ”Ty, så säger de: ’hans brev är tungt vägande och kraftfulla, men hans personliga närvaro är svag och hans tal föraktligt’.” (2 Kor. 10:10, NW) Även om somliga människor hade denna uppfattning om honom, fick de människor, som översåg med hans tillkortakommanden såsom talare och lyssnade till vad han hade att säga, sin insikt om Guds ord och uppsåt i hög grad berikad. Framförandet, ett grammatikaliskt språk, sammanhang och rätt betoning är följaktligen inte ett tals viktigaste faktorer, även om de gör det lättare att höra på. Tankegången, argumenten, fakta och principer är av större betydelse.

14. Förklara varför snabbheten hos våra tankar kan bidra till att vi blir dåliga lyssnare.

¹⁴ Ännu en faktor, som kan bidra till att någon är en dålig lyssnare, är den stora skillnaden mellan den fart, med vilken vi talar, och snabbheten hos våra tankar. Den som har engelska till modersmål talar vanligen med en fart av 125 ord i minuten, men när man talar till en åhörarskara slår man av litet på takten, till omkring 100 ord i minuten. Eftersom tankarna far genom vårt sinne med en ungefärlig hastighet av från 400 till 500 ord i minuten, har sinnet en hel del tid att syssla med andra saker. Detta gör att vi frestas att låta det syssla med ovidkommande saker. En god lyssnare gör bruk av den här fartskillnaden för att i sinnet inprägla det som talaren har sagt, och det finns olika sätt på vilka han kan göra det.

15, 16. Hur kan vi väl utnyttja våra tankars snabba flykt till att förbättra vår lyssnarförmåga?

¹⁵ Försök att av det som en talare säger gissa dig till vad han härnäst kommer att dra fram. På så sätt kan den snabbare farten hos ditt sinne användas för att gå talaren i förväg, och om du har rätt i fråga om det som du förväntar att han skall säga, blir din kunskap i ämnet förstärkt genom att ditt sinne sysslar med den detaljen två gånger. Om talaren däremot kommer med en annan detalj än den du har väntat, kan du jämföra de båda detaljerna för att komma till klarhet om varför talaren valde den andra detaljen. Du gör då bruk av den allra bästa inlärningsmetoden, jämförelse och kontrast.

¹⁶ Ge akt på de olika delarna av de argument som talaren använder för att ge stöd åt sina synpunkter i talet. På så sätt kan du bedöma värdet av det. När talaren pauserar, kan du snabbt tänka igenom vad han har sagt och lägga märke till hur temat betonas och utvecklas. Analysera de olika punkter som han uppehåller sig vid och tänk över i vilket förhållande de står till temat. Man skulle kunna jämföra temat vid navet i ett hjul, som alla de understödjande punkterna i likhet med ekrarna i hjulet är fästa vid, vilket ger stadga åt hela talet. Tyvärr har inte alla talare sammanhang i sitt tal och betonar inte heller temat. När man märker det, är det nödvändigt att man anstränger sig ännu mer för att hindra tankarna från att irra bort.

17. Varför är det bättre att fästa sig vid principer än vid fakta?

¹⁷ Genom att bara inrikta sig på att lyssna efter fakta kan man inte bli en lyssnare som kommer ihåg vad han hör. Fakta kommer man bäst ihåg om man klart och tydligt kan uppfatta vilket samband de har med argumentet och hur de understöder det. Om man inte ser sambandet, glömmer man lätt bort lösryckta fakta. Därför ger goda lyssnare först och främst akt på den huvudtanke som de olika fakta är avsedda att stödja. På så sätt får de grepp om principerna och kan utnyttja dem såsom trådar till att binda samman hela talet, jämte dess fakta, till ett sammanhängande helt. De fakta som stöder de olika argumenten kan man då erinra sig genom att tänka på principerna och genom att förstå meningen med dem. Principerna skulle kunna liknas vid klädgalgar på vilka man hänger upp fakta. När man ”hämtar fram” principerna ur minnet, följer vanligen också dessa fakta med.

18. Redogör för en metod att göra anteckningar som kan förbättra en människas lyssnarförmåga och hennes möjlighet att komma ihåg vad talaren säger.

¹⁸ Att göra anteckningar är till mycket stor nytta, då man vill komma ihåg det som har sagts. En bra metod är att ha två pappersark. På det ena skriver man rubriken: ”Principer” och på det andra: ”Fakta”. Under talets gång kan du så skriva upp de principer som talaren framhåller och därpå — på det andra arket — de understödjande fakta. Gör kortfattade anteckningar, så att du kan använda större delen av tiden till att lyssna. En god lyssnare hör i allmänhet på flera minuter utan att göra några anteckningar, och sedan gör han ett kort sammandrag i en enda sats av det som han har hört. Under tiden kan han tack vare sinnets snabba tankeförmåga analysera talet, göra en sammanfattning av det som redan är sagt och tänka sig in i vad som kommer härnäst.

Nyttan av goda lyssnarvanor

19. Nämn några gagneliga verkningar av goda lyssnarvanor.

¹⁹ Inom affärsvärlden kan en människa göra sig uppskattad av sin arbetsgivare, om hon visar att hon är en god lyssnare och visar sig vara att lita på i fråga om att rätt uppfatta muntliga anvisningar. Men långt större vikt och betydelse har den nyttiga, andliga kunskap som hon kan tillägna sig genom att vara en god lyssnare, när det hålls tal över bibliska ämnen, t. ex. vid Jehovas vittnens olika sammankomster år från år och vid mötena i deras Rikets salar. Eftersom en genomsnittsmänniska inte har tid att göra alla de efterforskningar i bibeln som krävs för dessa tal, kan man i hög grad utvidga sin personliga insikt i Guds ord genom att vara en god lyssnare. Vederkvickande, stimulerande synpunkter och argument i dessa tal kan bygga upp en persons tro och fördjupa hans uppskattning av den bibliska sanningen. Goda råd hjälper honom att bevara ett rätt uppförande och en sund inställning. De gagneliga verkningarna av att lyssna uppmärksamt är många.

20. Vad kan man jämföra bibliska föredrag i vår tid med, och till vilken nytta är de?

²⁰ Vi skulle kunna jämföra dessa bibliska föredrag med de tillfällen då Israels nation samlades såsom en väldig åhörarskara och någon talade till dem om Guds lag. Ett av dessa tillfällen var kort efter det att de hade gått över Jordan in i det utlovade landet. Efter det att städerna Jeriko och Ai hade fallit, samlades israeliterna i den trånga dalen mellan bergen Ebal och Gerissim. Från en väl vald plats, förmodligen på sluttningen av berget Ebal, där Josua hade byggt ett altare, läste han upp Guds lag för dem. (Jos. 8:30—35) En röst kan mycket lätt höras tvärs över den här trånga dalen. Det som de fick höra friskade upp deras minne i fråga om vad Gud krävde av dem och påminde dem om deras beroende av honom. Likadant är det med bibliska föredrag i vår tid.

21. Var är det rimligt att anta att de israelitiska barnen uppehöll sig, när Josua talade till det församlade folket, och varför var detta till nytta?

²¹ Det är svårt att föreställa sig att föräldrarna, som var samlade den gången, lät barnen springa omkring, prata eller planlöst gå än hit, än dit i den samlade folkskaran medan Josua talade. Det är mycket troligt att barnen var samlade kring föräldrarna och lyssnade uppmärksamt, även om en del av det som Josua sade kanske var svårt för dem att förstå. De lärde sig att respektera Guds ord och fick en god grundval, på vilken de kunde växa upp till andlig mogenhet. Skall det vara annorlunda i dag?

22. Hur kan föräldrarna lära barnen att bli goda lyssnare?

²² Från mycket tidiga år kan barnen bli lärda att sitta stilla under ett tal och höra noga på. Man kan uppmuntra dem att lägga märke till en eller annan sak i talet och vara beredda på att berätta för föräldrarna om detta när programmet är slut. Föräldrarna kan eventuellt ställa ett par frågor till dem. Detta bör vara till uppmuntran för barnen att ända från sina tidiga år utveckla den goda vanan att lyssna, en vana som blir till hjälp för dem, när de växer upp, att kunna ”svara var och en” som ”begär skäl för det hopp” de har. — 1 Petr. 3:15.

23. Hur kan det vara till nytta för en person att uppmärksamt lyssna till bibliska föredrag över ämnen som är svåra att förstå?

²³ Tal över sådana ämnen som är svåra att förstå sätter ens förmåga att lyssna på ett nyttigt prov. Om man är en dålig lyssnare, har tankarna snart gett sig ut på planlös villostråt. När talet är slut, går en sådan människa ifrån lokalen utan att ha fått något gagn av den kraftiga andliga maten i det och har alltså gått miste om ett tillfälle att växa andligen. En god lyssnare vinnlägger sig däremot om att ägna mer än vanlig uppmärksamhet åt talet och anstränger sig ännu mera för att lägga märke till principerna och att begrunda de argument som anförs till stöd för dem. Även om han inte kan fatta allt som sägs i föredraget, kommer det som han förstår att berika hans kunskaper i bibeln och vidga hans insikt litet mera. Han hämmas inte i sin andliga växt till följd av att han inte kan ta emot något annat än andlig mjölkmat. På detta sätt förstärker han sin tros grundval och tillväxer i förmåga att smälta Guds ords andliga djupheter. — Hebr. 5:12—14.

24. Till vilken nytta är de föredrag, i vilka talaren uppehåller sig vid de råd och den tuktan som ges i Guds ord, och hur kan man visa sin uppskattning av dem?

²⁴ Vare sig en människa är mogen eller omogen, behöver hon de råd och den tuktan, som ges i Guds ord, liksom israeliterna behövde detta, för att hon skall veta vilket handlingssätt hon framdeles skall följa. ”Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.” (Ords. 19:20) Om man inte har denna vägledning, är det mycket lätt att ta ett felsteg, som kan leda en in på den breda väg som för bort från målet evigt liv. (Matt. 7:13, 14) Sådana råd ges i talen i Rikets sal och i synnerhet vid Jehovas folks stora årliga områdessammankomster eller landskonvent. Vad är då att säga om den person som strövar omkring på sammankomstområdet, när sådana råd ges? Tillämpar han rådet i Ordspråksboken 19:20? Lär han sig hur han skall vandra rätt fram på livets väg inför Gud? Lär han sig hur han skall undgå att hamna i farliga fallgropar? Och vad är att säga om den som går innan talaren har slutat sin framställning? Skulle det inte vara till större gagn för honom, om han dröjde några minuter längre och hörde på allt vad talaren har att säga? Skulle han inte på så sätt visa större uppskattning av en anordning som är avsedd att undervisa och stärka honom andligen?

25, 26, Varför är det oerhört viktigt för de kristna att vara goda lyssnare i denna tid?

²⁵ Under den korta tid som återstår för den närvarande gamla tingens ordning behöver vi stark tro såväl som den kunskap som gör det möjligt för oss att avge ett förträffligt vittnesbörd för människorna i den här gamla tingens ordning och för dess styresmän. Om vi skall kunna göra detta, behöver vi de upplysningar från Skriften, de stärkande argument, de stimulerande, uppmuntrande ord och de tillrättavisande råd som ges i talen under sammankomster såväl som i föredragen i Rikets salar. Genom allt detta undervisar oss Jehovas organisation med örat som kanal, ger oss möjlighet att bli visa på den väg som vi framdeles väljer att följa. Därför är det mycket viktigt att vi är goda lyssnare. Räkna med att förmågan att lyssna är lika viktig för oss som förmågan att tala. Liksom vi enligt Skriften är pliktiga att tala om de underbara tingen i Guds ord, är vi pliktiga att lyssna till dem.

²⁶ Genom att du är en god lyssnare blir dina andliga framsteg uppenbara, inte bara för dig själv utan också för andra, som du talar med. (1 Tim. 4:15, 16) Lyssna uppmärksamt och använd de öron som Gud har gett dig på lämpligt sätt. Med den kunskap du kan vinna genom att lyssna bör du söka förbättra din andliga hälsa och välmåga till evig välsignelse för dig.