Vår andliga hälsa och ”njurarna”
1. Varför är vi glada över att våra njurar fungerar väl?
GOD fysisk hälsa beror till ganska stor del på våra njurars tillstånd. Ju längre vi lever, desto bättre kommer vi att inse detta faktum. Njurarna kan göra oss väl medvetna om sin närvaro i våra kroppar genom svåra smärtor till följd av att de av skilda orsaker inte fungerar tillfredsställande. Då kan det vara svårt att stå rak och gå upprätt. Men för våra kroppars hälsas skull vill vi ändå inte förlora någon av våra njurar. Allvarlig skada på dem båda eller förlust av dem båda skulle betyda döden för oss. Hur glada är vi inte över att vi har dem båda och att de arbetar väl!
2. Varför är det ofta tillrådligt med en kontroll av njurarna, och med vilken hälsa förbinder bibeln njurarna?
2 Ett besök hos en läkare betyder ofta en noggrann undersökning av hur det är med våra njurar. Deras uppgift i förbindelse med kroppens välbefinnande är mycket viktig, och därför behöver man kontrollera hur de fungerar. Så har det varit ända sedan läkarna lärde känna människokroppens anatomi. För länge sedan skrev en vetenskapligt sinnad kung ett antal visa ordspråk. Det är då helt naturligt att han hade något att säga om hjärtat, levern, njurarna och benen. Vist och förståndigt sade han: ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.” (Ords. 14:30) Han talar också om den känsla av fröjd som en människa kunde erfara i sitt innersta eller i njurarna. (Ords. 23:16, Åkeson) Mycket långt tillbaka i tiden var njurarna förbundna med vårt välbefinnande inte bara fysiskt utan också andligt. En människas andliga hälsotillstånd är det viktigaste. Det förtjänar att skyddas och bevaras.
3. Vilket under i människokroppen var det som psalmisten, i uppskattning av Skaparen, nämnde i Psalm 139:12—14?
3 Njurarna är beaktansvärda bland människokroppens under. De omnämndes särskilt i en psalm som komponerades av kung David i Jerusalem. I uppskattning av Skaparen sade han: ”Så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset. Ty du själv frambragte mina njurar; du höll mig avskärmad i min moders liv. Jag skall lova dig, ty på ett sätt som inger fruktan är jag underbart danad. Dina verk är underbara, såsom min själ mycket väl vet.” — Ps. 139:12—14; v. 13, 14 enl. NW.
4. För att ge eftertryck åt vad nämnde David här njurarna?
4 Varför nämnde nu kung David särskilt njurarna? Det var för att ge eftertryck åt det han ville framhålla. Han lovsjöng Guds andes och synförmågas möjligheter att tränga ner på djupet, nå så långt ner som in i scheol, mänsklighetens gemensamma grav. Gud kan också se djupt in i människokroppen — så långt ner som till njurarna, som ligger nedanför hjärtat och mellangärdet och vid nedre delen av ryggraden. Och när Gud skapade embryot och höll det avskärmat i Davids moders liv, kunde han se ner till platsen för dessa djupt liggande organ. Ingenting skymde hans synförmåga eller hindrade hans skapande andes verkningskrets. Den svårt betryckte patriarken Job visade hur djupt dessa känsliga organ ligger, när han sade: ”Mina njurar har strejkat djupt inne i mig [eller ordagrant: ”inne i mitt sköte”].” — Job 19:27, NW; Leeser; Melin.
5. a) Hur blir det ännu tydligare visat att njurarna ligger mycket djupare än vad mänsklig syn kan nå? b) Varför var njurarna inte någon obetydlig del av de forntida offren åt Gud?
5 Vi kommer också ihåg att njurarna är omgivna av ett fettlager, som är ända till en centimeter tjockt eller ännu tjockare, beroende på en människas kroppsstorlek. Detta anger ett ännu större djup för dessa organ — långt bortom människans synförmåga. Att njurarna var täckta med ett sådant tjockt fettlager gjorde dem till en särskilt värdefull del av de djuroffer som Jehovas folk i forna tider frambar till honom. Beträffande de första djuroffer som omtalas ha framburits till Gud, de som offrades av Adams son Abel, Kains bror, heter det till exempel att han ”bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett”. (1 Mos. 4:4) Detta skulle inbegripa njurarna. Beträffande de slaktoffer som frambars åt Jehova av israeliterna läser vi också gång på gång om ”båda njurarna med det fett som sitter på dem” som något som var bestämt för Jehova. (3 Mos. 3:4, 10, 15; 4:9; 7:4; 8:16) Njurfett brann bra och frambringade en tilltalande lukt. Njurarna var alltså inte någon obetydlig del av offren till Gud.
6. Vilka organ som dryftas här skulle det kristna slaktoffer som omnämns i Romarna 12:1 inbegripa?
6 I Romarna 12:1 uppmanar aposteln Paulus kristna som var föremål för Guds ömma medömkan: ”[Framställ] era kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer.” Ett sådant slaktoffer skulle inbegripa njurarna såväl som hjärtat. Sådana kristna skulle med rätta ställa sitt hjärta och sina njurar i Guds tjänst.
HJÄRTAT OCH NJURARNA FÖRBUNDNA I BIBELN
7, 8. Hur påverkar njurarnas reaktioner hjärtat?
7 I den Heliga skrift förbinds hjärtat och njurarna regelbundet med varandra. Detta återspeglar det förhållandet att dessa organ i människokroppen står i samband med varandra.
8 Hur det står till med hjärtats prestationsförmåga kan utvisas av njurfunktionen, som visar om blodcirkulationen är dålig. Vi vet att njurarna har den livsviktiga uppgiften att hålla blodet rent, eftersom de tjänstgör som utsöndringsorgan. När vi utsätts för någon känslomässig påfrestning, påverkas njurarna, och det produceras hormoner som drar samman blodkärlen, minskar deras diameter. Detta höjer blodtrycket och får hjärtat att arbeta hårdare. Också i andligt avseende förbinder bibeln hjärtat och njurarna.
9. I egenskap av vad undersöker eller rannsakar Jehova våra njurar, och vilka livsutsikter påverkas av slutresultatet av undersökningen?
9 Jeremia 17:10 är ett exempel på detta. Versen lyder: ”Jag, Jehova, utforskar hjärtat och rannsakar njurarna, ja, för att ge åt var och en enligt hans vägar, enligt hans gärningars frukt.” (NW) Jehova gör en sådan undersökning eller rannsakning, men han gör den inte som en läkare skulle göra, utan i rättsligt avseende. Han ser inte till dessa kroppsorgans rent fysiska tillstånd, utan till det moraliska och andliga tillstånd som är förbundet med dem. Detta är den betydelse som förmedlas i Psalm 7:10, där vi läser: ”Du, rättfärdige Gud, prövar hjärtan och njurar.” (1878) Alldeles som vårt fysiska liv i stor utsträckning beror på våra njurars tillstånd, så beror också vårt eviga liv i Guds tillträdande rike, som skall kännetecknas av rättfärdighet, frid och fullkomlig kroppslig hälsa, på vad Gud finner oss vara, enligt vad som uppenbaras av hjärtat och njurarna. Vad kommer han att ge åt var och en av oss i överensstämmelse med vårt levnadssätt? Vad kommer han att finna att frukten av våra handlingar är — till vägledning för honom när det gäller att ge oss vad som är tillbörligt, förtjänt? Kommer det att vara tillintetgörelse eller evigt liv?
10. Vid vad liknade Jeremia Jehova, när Jehova blev fiende till Israel, och vad ledde skadan på njuren till?
10 Vi vill inte att Jehova Gud skall bli vår fiende. (Jak. 4:4; Jes. 63:10) Det blev han för det forntida Israel. Då skrev profeten Jeremia som om han representerade hela Israels nation, nämligen vid tiden för Jerusalems förstöring genom de babyloniska härarna år 607 f.v.t. Han liknade Jehova vid en bågskytt i krig och sade: ”Han spände sin båge [för att använda den] och ställde mig såsom mål för pilen. Han lät [genom att sedan skjuta] sitt kogers söner fara in i mina njurar.” (Klag. 3:12, 13, Åkeson) Hullingförsedda pilar, som sköts mot en flyende människa och trängde djupt ner i njurarna, betydde döden för den som försökte undkomma. För det folk som representerades av Jeremia betydde ett sådant dödssår döden för Juda rike som oberoende nation med en davidisk kung i Jerusalem. Hur sorgligt var inte detta!
11. Jehovas undersökning av vilken del av oss behöver vi se allvarligt på för att undvika hans pilar i den kommande ”stora vedermödan”?
11 För närvarande lever vi i de ”yttersta dagarna” för kristenheten, vilken blev visad i skuggbild genom det trolösa Jerusalem och Juda rike i forna tider. För att vi nu så att säga skall undvika Jehovas pilar i den kommande ”stora vedermödan” måste vi ägna uppmärksamhet åt våra ”njurar”. Vi måste allvarligt begrunda den undersökning av dessa livsviktiga organ som görs av Jehova såsom deras undersökare. Hurudant finner han vårt moraliska, andliga tillstånd vara djupt inne i oss — i njurarna, så att säga? Är det dåligt, ont, eller underlättar det för oss att vinna evigt liv? Detta är det bildliga sätet för vad vi verkligen är — vi önskar hålla det i sund funktion. För att göra det behöver vi vaka över vad vi äter och dricker. Så är det när det gäller de bokstavliga njurarna. Det är också tillämpligt i andligt avseende.
12, 13. a) Vad är det den kristna församlingen dricker, och vilken verkan har det på den? b) Vilken dryck var det aposteln Petrus uppmuntrade kristna i Mindre Asien att uppodla längtan efter?
12 I Första Korintierna 12:13 läser vi: ”Genom en enda ande blev vi ju i sanning alla döpta in i en enda kropp, vare sig vi är judar eller greker, vare sig vi är slavar eller fria, och alla fick vi en enda ande att dricka.”
13 Denna ”enda ande” är Guds ande. Vi uppmanas att bedja om att den skall ges oss i behövligt mått. (Luk. 11:13) När alla medlemmar i den kristna församlingen dricker denna ”enda ande”, bevarar det församlingskroppens harmoni och endräkt under Jesu Kristi ledarskap. Det vederkvicker oss likt en dryck. (Rom. 12:11) Till de kristna i Mindre Asien skrev aposteln Petrus: ”Uppodla, som nyfödda barn, längtan efter den oförfalskade mjölk som hör ordet till, för att ni genom den må växa upp till frälsning.” (1 Petr. 2:2) Längre fram blir naturligtvis växande barn avvanda från mjölk och börjar äta fast föda. — Hebr. 5:14.
14. Till vad måste vi växa upp och genom vilka medel för att vinna evigt liv?
14 För att få evig frälsning måste vi växa till kristen mogenhet, fullväxthet. I det syftet måste vi livnära oss på Guds ord som helhet, inte begränsa oss till de grundläggande eller elementära bibliska lärorna. Vi måste livnära oss på dess längre komna läror, dess råd, förmaningar och anvisningar för fullvuxna kristna. Detta kommer att gagna oss till själva djupet av vårt kristna väsen. Kung David syftade på sådana råd från Gud, när han skrev: ”Mätsnörena själva har för mig fallit på välbehagliga platser. Ja, min egen besittning [innanför dessa mätsnören] har visat sig behaglig för mig. Jag skall välsigna Jehova, som har gett mig råd. Ja, om nätterna har mina njurar tillrättavisat mig.” — Ps. 16:6, 7, NW.
15. Hur långt in i David gick Jehovas ”råd”, och vad sades alltså tillrättavisa honom om nätterna?
15 Vi lägger märke till att psalmisten David går förbi hjärtat och nämner vad som ligger djupare — njurarna. Det var inte så att de bokstavliga njurarna i sig själva tillrättavisade David. Det var de ”råd” som gavs av Gud som gjorde detta. Men dessa gudomliga ”råd” hade kommit långt ner i Davids själva väsen, in i de allra innersta delarna av Davids väsen som en tillbedjare av Jehova. Genom att dessa ”råd” hade förts så djupt ner inom honom hade de kommit för att stanna. Genom att de var inneslutna och fast rotade så djupt inne i David var de där för att vara en del av honom. De kunde inte av andra människor utplånas, tas bort från honom.
16. Varför kunde en sådan tillrättavisning av David mycket väl äga rum ”om nätterna”? På vilket sätt?
16 På grund av att dessa ”råd” hade sjunkit så djupt ner inom David, blev de identifierade med ”njurarna”. Från denna ståndpunkt betraktat kunde njurarna tillrättavisa honom, förebrå honom, visa honom den bättre vägen eller ge honom det rätta svaret. Om nätterna, när han låg sömnlös på sin bädd, kunde sådan tillrättavisning ske, eftersom han då var helt ensam med sina tankar och Guds ande kunde väcka upp de ”råd” som Jehova hade gett honom under dagen. På detta sätt fick David en god syn på sig själv, såg sig själv precis sådan som han var.
17. Sätet för vad för något är det njurarna representerar? Vad ser alltså Jehova, när han betraktar detta?
17 Alldeles som ”hjärtat” representerar sätet för motiv och uppskattning, så representerar alltså ”njurarna” sätet för något personligt. Vad då? Ens verkliga personlighet. En människas djupare liggande personlighet påverkar hennes motiv. När Gud betraktar detta säte för personligheten, ser han vad en människa verkligen är i sina grundläggande reaktioner. ”Njurarna” påverkar alltså verkligen ”hjärtat” även bildligt talat. Genom att ta till oss av Jehovas ”råd” och uppriktigt tillämpa dem på oss själva som personligheter gagnar vi vår andliga hälsa. Vi blir renade för att vara ”av det rätta slaget”.
18, 19. a) Varför kan vi för människor förefalla vara en sak men för Gud något helt annat? b) Hur var Jehova långt borta från njurarna på vissa människor som hade honom nära i sin mun?
18 För människor kan vi förefalla vara på ett sätt, men för Gud, vars granskande ögon tränger igenom det sken och de omständigheter som hör till det yttre och tränger in i de djupaste delarna av oss, är vi verkligen något annat. Materiellt och socialt välbefinnande betyder inte alltid en god samhörighet med Gud, en nära förtrolighet med honom. Om vi inte är försiktiga, skulle vi kunna bli placerade i samma klass som de israeliter som tycktes äga Guds ynnest och stöd men som invärtes var avlägsnade från honom. Om dessa sägs det i Jeremia 12:2: ”Du [Gud] planterar dem, och de slå rot; de växa och bära frukt. Nära är du i deras mun, men fjärran är du från deras innersta [njurar, NW].”
19 När allt går lätt och bra för människor av sådant slag, kan de alltså ta Guds ord i sin mun och tala en hel del om honom. Men djupt inom sig — i deras verkliga person under ytan — har de inte några nära band med Gud. Han har inte något verkligt inflytande i deras inre liv. Han är ”fjärran” från deras njurar. Hans ”råd” är inte inplanterade där nere i deras inre. När de förföljer kristna, är det följaktligen så att deras ”njurar” inte tillrättavisar dem!
UNDERSÖKNING OCH KORREKT DIAGNOS
20. Vad bör vi låta våra njurar göra hellre än att låta våra hjärtan bli bittra gentemot Guds organisation?
20 Men låt alla de religiösa skrymtarna få framgång materiellt och i popularitet, så länge som Gud tillåter det. Må det vara fjärran från oss att avundas deras framgång och deras upphöjelse i denna världen. Vi fäster större värde vid andliga ting, de ting som verkligen betyder något inför Gud och som anger hans ynnest och godkännande. För länge sedan hände det att den psalmist som hette Asaf, en tempelmusiker, resonerade oriktigt i viss utsträckning. Han feltolkade det som syntes till det yttre och kom in på en dålig väg i andligt avseende. Han sade: ”Så länge mitt hjärta var bittert och det stack i mina njurar, var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.” (Ps. 73:21, 22, 1878) I stället för att känna en skarp smärta djupt inne i oss är det långt bättre att vi låter våra njurar tillrättavisa oss. Vi vill inte att våra hjärtan skall bli bittra gentemot Guds synliga organisation, som om de vore fördärvade. Vi vill inte bli lika oskäliga, förnuftslösa djur från Guds ståndpunkt sett.
21. Under vems undersökning eller rannsakning står vi nu som kristna, enligt 1 Petrus 4:17 och Uppenbarelseboken 2:23?
21 Låt oss komma ihåg: Vi är nu föremål för en särskild undersökning eller rannsakning. Ända sedan den kristna församlingens födelse på pingstdagen år 33 v.t, när denna församling började dricka denna ”enda ande” (Guds utgjutna ande), har vi stått under mera än Jehovas prövning. (1 Petr. 4:17) Vi är nu också föremål för undersökning eller rannsakning av den kristna församlingens förordnade huvud, Jesus Kristus. Bland de budskap som sändes till de sju namngivna församlingarna i Mindre Asien avgav den förhärligade Jesus Kristus denna varnande förklaring: ”Alla församlingarna skall förstå att jag är den som utforskar njurar och hjärtan, och jag skall ge er, var och en, efter era gärningar.” — Upp. 2:23.
22. a) Vad visas för oss genom att Jesu ögon är ”som en eldslåga”? b) Vad tillförsäkras vi genom att Jehova och Jesus Kristus undersöker hjärta och njurar? Vad uppmuntras vi till genom detta?
22 Låt oss inte glömma: den upphöjde Jesus Kristus utforskar oss nu längre än till hjärtat — ända ner till njurarna. I Uppenbarelseboken 2:18 talar han om att hans ögon är ”som en eldslåga” för att visa att hans synförmåga är mycket klar och skarp och tränger igenom till stora djup. I detta avseende är han lik Jehova Gud, som ”utforskar hjärtat och rannsakar njurarna”. (Jer. 17:10, NW) Av detta faktum förstår vi att en rättfärdig dom kommer att avkunnas över alla dem som uppenbarar sin sak för Jehova Gud: ”Härskarornas Jehova dömer med rättfärdighet; han rannsakar njurarna och hjärtat.” (Jer. 11:20, NW) Om vi således ärligt utforskar vårt hjärtas motiv och rannsakar vad vi verkligen är som kristna personligheter, kan vi hämta mod för att uppenbara vår ”rättssak” för Jehova och vänta på att han skall ingripa som den rättfärdige för att rentvå och rättfärdiga oss.
23. Vem vill vi skall rentvå och rättfärdiga oss såsom oskyldiga? När vill vi att detta skall ske?
23 Vi önskar naturligtvis inte skjuta fram detta rentvående och rättfärdigande av oss själva såsom det som skulle ha den största betydelsen för oss. Hellre än att rättfärdiga oss själva vill vi att den rättfärdige domaren, Jehova, skall rentvå och rättfärdiga oss, alldeles som det förhöll sig med Job. (Job 19:25—27) Men om vi, efter en grundlig självprövning, är övertygade om vår oskuld på grundval av Guds ord, då kan vi utan fruktan för att bli klandrade uppenbara vår ”rättssak” för honom och vänta på att hans ”hämndedag” skall komma. I det vi så att säga lättar vårt samvete från allting, kan vi säga till den högste domaren: ”Härskarors Jehová, som prövar den rättfärdige, som ser njurar och hjärta — jag skall se din hämnd på dem [våra förföljare], ty för dig har jag uppenbarat min sak [rättssak, NW].” (Jer. 20:11, 12, Åkeson) På denna ”hämndedag” är det inte våra njurar, utan i stället våra förföljares njurar, som Jehovas pilar skall genomborra, i det de förorsakar ett djupt, dödligt sår. — Jer. 46:10; Klag. 3:13.
24. Vilken inställning, enligt vad som visades av David, med avseende på en undersökning eller rannsakning av Jehova har de som bevarar ostraffligheten?
24 Kristna som bevarar sin ostrafflighet inför Jehova välkomnar undersökning och rannsakning av honom. De ber om det, alldeles som psalmisten David gjorde. David sade: ”Döm mig [eller: Skaffa mig rätt], o Jehova, ty jag själv har vandrat i min egen ostrafflighet, och på Jehova har jag förtröstat, för att jag inte må vackla. Rannsaka mig, o Jehova, och sätt mig på prov; rena mina njurar och mitt hjärta. Ty din kärleksfulla omtanke är inför mina ögon, och jag har vandrat i din sanning.” — Ps. 26:1—3, NW; Rotherham.
25. Vad bad David om genom att begära att Jehova skulle rena hans njurar? Vilken tillförsikt hyste han?
25 I Davids fall var det så att detta att han vandrade i personlig ostrafflighet och vandrade i Guds sanning gick tillsammans hand i hand. I vårt eget fall i denna tid behövs också Guds sanning för att vi skall fortsätta att vandra i ostrafflighet inför honom. Tillsammans med att David blev undersökt, rannsakad och satt på prov ville han också att hans njurar skulle renas. Han ville att Gud skulle företa en prövning av honom som person med en glödhet procedur i likhet med den som en guldsmed skulle företa när han renade guld och silver. David var säker på att Jehova, trots en sådan ingående utforskning av honom, inte skulle finna något ”slagg” i honom, ingen orenhet, inget andligt sjukt tillstånd. Det skulle inte bli så att han befanns lida av njursten, så att säga.
26. Vad kan vi, som i denna tid bevarar ostraffligheten, på liknande sätt be Jehova om? Vilken tillförsikt kan vi hysa?
26 På liknande sätt kan vi i denna tid, som i all ärlighet bevarar vår ostrafflighet, be Gud undersöka oss ingående, rentav som med den glödheta process som används av en guldsmed. Varför det? Därför att vi är säkra på att det under en sådan ingående prövning inte skulle komma något syndfullt ”slagg” till ytan som bevis för att vi djupt inne i oss är fördärvade, förorenade, världsliga, i avsaknad av kristen ostrafflighet.
27. Vad för något som Jehova finner vid sin undersökning eller rannsakning av oss kommer att göra att han känner djupt välbehag?
27 Vad uppenbarar då Jehovas grundliga undersökning eller rannsakning av våra ”njurar” för honom i denna tid? Ett i andligt avseende sunt tillstånd, hoppas vi, när det gäller vad vi verkligen är som personligheter. I ett sådant fall skall vi bevisa att vi har handlat förståndigt, och vi kan inte annat än vinna Guds godkännande. För vår skull kommer Jehova att känna djupt välbehag inom sig själv. I det Jehova talar om sig själv som en far som har njurar, säger han till oss: ”Min son! Om ditt hjärta varder vist, så varder även mitt hjärta glatt, och mina njurar fröjda sig när dina läppar tala det rätta.” — Ords. 23:15, 16, 1878.
28. I vilken utsträckning kommer vi att vaka över äktheten hos oss själva som Jehovas tillbedjare och vittnen, och vilka förhoppningar om att bestå vid undersökningen har vi?
28 Med tanke på att få vår himmelske Fader att fröjda sig kommer vi därför att engagera våra hjärtan och våra njurar i vår heliga tjänst för honom. I det vi är hans tillbedjare och vittnen, kommer vi att vara sanna och äkta långt nere i djupet av oss själva. Då skall vi inte ha några hemliga synder att dölja för honom. (Ps. 19:14, 15) Vi skall inte frukta för hans slutliga undersökning eller rannsakning av oss, oberoende av hur djupt den tränger in. På en sådan oklanderlig grundval skall vi bestå vid Jehovas undersökning av våra njurar med eviga tillgodohavanden för oss. Med fröjd kommer han att utfärda ett ”friskintyg” åt oss.
[Bild på sidan 20]
Njurarna representerar vår sanna personlighet, det slags person vi verkligen är