Jehova smädad genom babylonisk fientlighet mot hans smorda vittnen

”Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.” — Ords. 27:11.

1, 2. a) Vem är det som blir smädad, av vem, och hur sker det? b) Hur kommer det att påvisas att händelser och förhållanden i våra dagar utgör paralleller till det som hände på Jobs tid?

I LIKHET med den onde forntida assyriske konungen Sanherib, som for ut i häftiga smädelser, fortfar Satan i denna tid att smäda den sanne Guden, Jehova, genom att tala skymfligt om hans smorda vittnen. (Jes. 37:21—33) Dessa smorda, som liknar Job, kan genom att troget uthärda denna babyloniska fientlighet, som riktas mot dem, ge Jehova möjlighet att, såsom han själv säger, ”giva den [Satan] svar, som smädar mig”. (Ords. 27:11) Samtidigt får de, under det att de förfäktar Jehovas ställning som den suveräne Guden, här på jorden uthärda stor smälek. ”Det är, såsom krossade man benen i min kropp, när mina ovänner smäda mig, när de beständigt säga till mig: ’Var är nu din Gud?’” — Ps. 42:11.

² För att påvisa i hur stor utsträckning de händelser och förhållanden, som Jehovas vittnen i våra dagar upplever, utgör paralleller till det som forntidens Job upplevde kommer vi här att i ljuset dra fram vissa utslag av babylonisk fientlighet från prästerskapets sida gentemot de smorda vittnena och därvid uppehålla oss vid vart och ett av de smädefulla angrepp som den forntida Jobs babyloniserade ”vänner” riktade mot honom. Det kommer att ske genom att vi tar upp vart och ett av Jobs ”vänners” tal i tur och ordning och påvisar att kristenhetens prästerskap har talat på samma sätt, på sibbolet-vis, liksom Satans forntida redskap gjorde. (Dom. 12:6) Under utredningens gång kommer vi att lägga märke till att de sekteriska religiösa påståendena har samma fientliga ton som präglade de uttalanden som gjordes av de forntida ”vännerna”, Elifas, Sofar och Bildad. Förmedelst dessa uttalanden blir de smorda, som liknar Job, alltjämt brännmärkta såsom världens främsta religiösa ogärningsmän, som man bör sky såsom pesten. — Job 22:5.

Falska anklagelser för avvikelser och fördomsfullhet

 3. Vilken falsk anklagelse för ett fördomsfullt, avvikande handlingssätt har framförts? Av vilka? Hur svarar detta mot förhållandena på Jobs tid?

³ Prästerskapet påstår i själva verket, enligt samma tänkesätt som Elifas hade, att det är de religiöst orena, syndarna, de fördomsfulla och avvikande som drar över sig själva välförtjänt smälek och Guds straffdom. (Job 4:2—8) I en katolsk tidning med spridning utöver hela Förenta staterna lät en högre ämbetsman inom romersk-katolska kyrkan publicera en kraftigt fördömande artikel om Jehovas vittnens bibelsällskap.

”Eftersom man förkastar uppfattningen om den heliga treenigheten, har man i bibelsällskapets översättning [Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna (på engelska), 1950] bytt ut satsen ’Fadern, Sonen och den Helige Ande’, som ofta [en gång] förekommer i Konung Jakobs översättning mot orden ’anden och vattnet och blodet’. (1 Joh. 5:7) ... Något av ytligheten i den forskning som sekten bedriver, då den antar ordet Jehova såsom en del av sitt namn, uppenbaras av det som Catholic Biblical Encyclopedia [ett katolskt bibliskt uppslagsverk] har att säga om detta ord.”a (Texten inom klammer av oss)

4, 5. Vilket försvar har vittnena framlagt i fråga om a) en förment fördomsfull, avvikande bibelöversättning och b) sitt bruk av namnet Jehova? c) Hur har detta varit i överensstämmelse med Job 6:10?

⁴ De nutida vittnena framlägger ett passande försvar, inte bara som bevis för sin egen sannfärdighet utan också för Jehovas ställning som den suveräne Guden, alldeles som Job gjorde, och säger: ”Jag har icke fördolt den Heliges utsagor.” (Job 6:10, NW) I ett öppet brev, daterat 11 oktober 1950, publicerade Jehovas vittnen i sin tidskrift The Watchtower för 1 december 1950 (sidorna 469—474) ett sexsidigt genmäle. Genmälet innehöll överväldigande bevis, som fastslog — så att inget tvivel behövde kvarstå — att Jehovas vittnen inte varit fördomsfulla eller gjort sig skyldiga till avvikelser i Nya Världens översättning, utan att de ärligt återgivit innebörden och ordalydelsen i originalspråkets text. Vi återger här nedan Vakttornets svar på anklagelsen för ett fördomsfullt manipulerande med bibeln.

”Nya Världens översättning har inte skrivit om någon del av den grekiska texten, inte ens 1 Johannes 5:7, som i er artikel påstås vara ett ställe där Jehovas vittnen inte är överens med treenighetsläran. ... Detta är en ordagrann översättning av den grekiska texten sådan den publicerats av den här ovan nämnde jesuiten Augustinus Merk ... det är också en ordagrann översättning av den grekiska text som sammanställts av den andre romersk-katolske lärde jesuiten Joseph M. Bover. ... Er egen högt värderade handskrift Vaticanus 1209, som är från början av 300-talet, innehåller inte dessa ord utan brännmärker dem såsom oäkta.”

Det påvisades alltså på ett fullständigt dräpande sätt att Nya Världens översättning är äkta, trovärdig, liksom också att anklagelsen mot de smorda vittnena var en lögn.

⁵ Vidare framhöll The Watchtower det berättigade i att man använder ”Jehova”. Vi citerar:

”Hur kommer det sig då att Nya Världens översättning använder namnet Jehova 237 gånger i huvudtexten? Är det ett tecken på ’ytligheten’ i fråga om ’forskning’, vilket ni låter påskina? Nej. ... Förutom de 19 översättningarna till hebreiska åberopar den översättningar av ’Nya testamentet’ till 38 språk utom engelska och hebreiska, i vilka översättarna har använt en inhemsk form för det hebreiska tetragrammaton [förekomsten av Guds namn på hebreiska].”

The Watchtower angav dessutom en lång rad katolska auktoriteter och påvisade att dessa under århundradenas gång har använt namnet Jehova, t. ex. kardinal Tomas Cajetanus i sina kommentarer till Moseböckerna. Vilka är det då som gör sig skyldiga till avvikelse och är fördomsfulla — det katolska prästerskapet eller Jehovas vittnen? Det får den som läser detta själv avgöra.

Demoninflytande

 6. Nämn en motsvarighet till orden i Job 4:15 beträffande en vädjan till demoninflytande och vad följden blir.

⁶ Alltifrån den babyloniska forntiden har religiösa ledare lika Elifas vädjat till känslobetonade inflytanden från osynliga andar eller demoner för att stärka sin religiösa position i stället för att bygga upp en på bibeln grundad tro. (Job 4:12—17) Nyligen vädjade man från pingstvänshåll till känslorna, då man förringade Jehovas vittnens och deras medförbundnas bibelkunskap.

”Jag skulle önska att det vore möjligt för alla i Sällskapet Vakttornet, mer än en och en halv million Ordets förkunnare och över femtio millioner hjärntvättade efterföljare, att känna det som jag känner och att förnimma det som jag kan förnimma. ... Om de kan utföra det [sitt världsomfattande verk] med en kraft som inte är från Gud, vad skulle då inte vi kunna göra om vi är smorda med Guds Ande. ... Jag önskar att ni ber med oss: ’Herre, uppsök Rikets salar och gjut ut av din Ande, till dess de är uppfyllda. Slit upp dem. ... Skaka om dem såsom de aldrig blivit omskakade tidigare!’”b (Kursiveringen av oss)

Dessa religionsanhängare vädjar här till känslor och förnimmelser av något osynligt och odefinierbart. Vad blir följden? De förordar våld och fientlighet, ”slit upp” och ”skaka om”. Men Jesus sade: ”Du skall älska din nästa såsom dig själv.” — Matt. 22:39.

Skarpt kritiserade för sin lydnad

 7. Redogör för en parallell eller motsvarighet till Job 4:18.

⁷ De religiösa ledarna, som påminner om Elifas, njuter också av att känna sig helt oberoende av Gud och Kristus. (Ords. 3:5) De drar den slutsatsen att Gud inte i särskild grad lägger märke till om hans tjänare är lydiga och trogna mot honom. (Job 4:18; Matt. 17:12, 13; 24:45) En tysk religiös skribent klandrar Jehovas vittnen, därför att de i sitt kristna levnadssätt håller fast vid enheten i tänkesätt och organisation. (Jes. 55:8; Ords. 12:15) Han skriver:

”Medlemmarna av organisationen [Jehovas vittnen] är skyldiga att visa obetingad lydnad. Denna skyldighet inbegriper förpliktelsen att godta Guds ord endast enligt den förklaring som ges dem i skrifterna från Brooklyn. Sällskapet Vakttornet äger Guds bemyndigande och följaktligen även monopol på sanningen och på den rätta förkunnelsen av evangeliet. Det är förbjudet att tillägna sig föda ur andra källor eller att utöva tankefrihet.”c (Kursiveringen av oss)

 8. Vad har vittnena svarat på sådana fördömande ord?

⁸ Till svar gör Jehovas vittnen en jämförelse mellan det andliga överflödet i sin gemensamma, enhetliga källa och det andligen vämjeliga bord som prästerskapet dukar upp i sitt ”oberoende”.

”Vilken ortodox religiös organisation i kristenheten tillhandahåller ny andlig föda för dessa kritiska tider? Bjuder inte fundamentalisterna fortfarande på samma torra agnar och pladdrar fortfarande fram samma många århundraden gamla trosbekännelser och upprepar monotont om och om igen sina få grundläror, som är lånade från hedendomen? I sanning, ’deras religion är ett gäckeri, en blott och bar tradition, lärd utantill’. (Jes. 29:13, Mo) De modernistiska samfunden har fört fram nya läror för att anpassa sig efter tidens krav, men det nya de har att bjuda lämpar sig inte för evangelieförkunnelse. I stället försöker de borra bibeln i sank, i det de avfärdar den som en samling myter och legender, i bästa fall betraktar de den endast som god litteratur, och de kommer med vetenskap och utvecklingslära, psykologi och psykiatri, i en strävan att vinna popularitet i ett materialistiskt samhälle. Gud säger rakt på sak att kristenhetens ’bord äro fulla av vämjeliga spyor’. [Jes. 28:8] Bland kristenhetens samfund är andlig hunger allenarådande. Vilken kontrast mellan det tillstånd som deras anhängare befinner sig i och Jehovas vittnens tillstånd!”d

Det ”oberoende” prästerskapet må fortsätta med att tala för sådant som leder till andlig anarki, men Jehovas fast förenade vittnen kommer alltjämt att hålla fast vid en enda vinträdslik kanal eller förbindelseled. — Joh. 15:5, 6.

Smädade av traditionsbundna sektanhängare

 9. Hur har vittnena blivit smädade i överensstämmelse med Job 8:8?

⁹ Det är välkänt att många präster som tillhör den klass som benämns ”laglöshetens människa” (NW) är ortodoxiens understödjare och förkämpar, hårdnackat håller fast vid ”framfarna släktens” och ”fädernas” tidiga babyloniska vishet, alldeles som Bildad gjorde i forna dagar. (Job 8:8) Från de babyloniska traditionernas höjder blickar de nedlåtande ned på de i bibelkunskap övade vittnena för Jehova. Hör här vad en katolsk jesuitisk veckotidskrift hade att säga om Jehovas vittnen, som varit samlade till internationellt konvent.

”Den [Jehovas vittnens sammankomst] var en slående demonstration av det grepp som primitiv — och förvänd — religion har om enkla och okomplicerade sinnen i en stund av mänsklig förvirring. Den kunde också belysa vilken tvingande kraft som kan vara förbunden med några få idéer som hårdnackat förfäktas.”e (Kursiveringen av oss)

10. Vad har Jobs motsvarighet, de smorda, svarat?

¹⁰ Här följer det svar som de smorda, Jobs motsvarighet, gav på prästerskapets anklagelse mot dem, därför att de förkastar traditionen:

”I fråga om att sätta forntida hedniska läror eller nutida filosofiska idéer i stället för de sanningar som bibeln innehåller kan kristenhetens religioner mäta sig med det avfälliga Israel, som bekände sig vara Jehovas folk: ’En oxe känner sin ägare och en åsna sin herres krubba, men Israel känner intet, mitt folk förstår intet.’ (Jes. 1:3) De utsätter sig för stingande, svidande fördömelse, vilken de högljutt protesterar emot såsom intolerant [i det att de vänder sig mot oss]. Men säger inte Gud själv här att de har mindre förstånd än en oxe och en åsna?”f

Dessa traditionens herrar, traditionsbundna sektanhängare, kommer med anklagelsen att Jehovas vittnens religion är ”primitiv” och ”förvänd”, men det som vittnenas på bibeln grundade religion hela tiden kretsar kring, dess brännpunkt, är deras bemödanden att förfäkta Jehovas ställning som den suveräne Guden. (Job 8:3) Ja, de brännmärker de smordas ”barn” eller medförbundna såsom sådana som har ”syndat” (”enkla och okomplicerade sinnen”) och begått ”överträdelse” (”förvänd ... religion”) gentemot de avfälliga sekternas traditioner i en tid av världsomfattande förvirring, en förvirring som prästerskapen i stor utsträckning själva har framkallat. — Job 8:4, 9, 10.

Fördömda därför att de söker exakt bibelkunskap

11. Beskriv en erfarenhet som kan jämföras med anklagelsen i Job 11:7.

¹¹ Många sektanhängare i kristenheten är — i likhet med vad Sofar erfor — medvetna om det kraftiga avslöjande som blir en följd av det ”ordflöde” eller den religiösa undervisning, som vittnena, Jobs motsvarighet, klart och exakt förmedlar. (Job 11:2—4) De fördömer dem, i det att de säger att de går utöver de tidigare översättningarna av bibeln för att ”utrannsaka Guds djuphet” exakt förmedelst mera sentida översättningar av Skriften. (Job 11:5—8) Lägg här märke till följande angrepp i en religiös publikation, som utges av ett samfund i Förenta staterna:

”Men det allra betydelsefullaste av det som ’vittnena’ har försökt sig på är att de tagit itu med att göra en ny bibel. De har genom Nathan H. Knorr meddelat att de skall ge ut en ’ny översättning’ av Skriften, därför att de nuvarande översättningarna inte passar dem. ... När en förkunnelse blir ... så fullständigt gudsfientlig, behöver den en ’ny översättning’ av bibeln; dvs. den behöver en annan ’bibel’. Den som Gud har givit oss är inte fullgod, när det gäller att framlägga den nya religionen.”g

12. Nämn några detaljer i vittnenas svar.

¹² Vittnenas omedelbara svar innehöll bland annat följande:

”Vilken bibel är det ni avser med orden ’den som Gud har givit oss’? När ni i er tidskrift citerar Amerikanska reviderade standardöversättningen, använder ni sannerligen inte ’den som Gud har givit oss’. Eller är ni så naiva att ni tror att Gud verkligen har givit oss den översättningen? Den bibel som Gud har givit oss är den som han har inspirerat och som skrevs på hebreiska, arameiska och allmängrekiska, språk som i våra dagar praktiskt taget är döda. Om det förhållandet att man framställer en ’ny översättning’ på modernt språk och i överensstämmelse med de senaste rönen beträffande bibeln skulle innebära att man ’gör en ny bibel’, ’en annan ”bibel”’, svara oss då på de här frågorna: Hur kommer det sig att den amerikanska revisionskommittén, som åstadkom Amerikanska standardöversättningen, vilken ni i huvudsak citerar i er tidskrift, år 1946 utgav Reviderade standardöversättningen av Nya testamentet och inom kort också skall ge ut en reviderad upplaga av Gamla testamentet? Kommer ni att rikta en anklagelse mot revisionskommittén och påstå att den ’gör en ny bibel’? Har de blivit ’så fullständigt gudsfientliga’ att de behöver en ny översättning, för att de skall kunna framlägga en ny religion?”h

Det står prästerna fritt att tänka såsom Sofar gjorde, om det passar dem. Men vad Jehovas vittnen angår, så kommer de att fortsätta med att söka vinna ökad exakt kunskap i Guds ord.

Fördömda såsom ”kättare” vad uppståndelsen angår

13. Ge några grundläggande upplysningar om en biblisk lära, i samband med vilken de smorda har fördömts såsom ”kättare”.

¹³ Job trodde att människan själv skulle uppstå. (Job 14:13, 14, NW) Så förhöll det sig också med den större Job, Jesus Kristus. Han var den störste läraren i fråga om att undervisa om den döda själens uppståndelse. (Joh. 11:25; Matt. 12:40; Apg. 2:25—35) Bibeln talar inte alls om den döda kroppens uppståndelse. Likväl trodde fariséerna på Jesu tid på en ”kroppens uppståndelse”.i Prästerskapet i våra dagar lär likaledes alltjämt ut sibbolet-uppfattningen, den icke-bibliska tanken, att det skall bli en ”kroppens uppståndelse”. En professor i systematisk teologi vid ett kalvinistiskt prästseminarium fördömer vittnena och kallar dem ”kättare” i detta sammanhang.

”I den kristna kyrkans historia blev människor som lärde att ’uppståndelsen’ var en icke-fysisk företeelse brännmärkta som kättare. Kyrkofäderna [i en fotnot nämner han Polykarpos, Justinus Martyren, Tatianos, Teofilos, Athenagoras och Irenaeus] försvarade med kraft kroppens uppståndelse (i fysisk bemärkelse) såsom varande en utpräglat kristen lära. ... Men i våra dagar finner vi att Jehovas vittnen, som påstår sig följa Skriften och inget annat, söker återuppliva detta forntida kätteri!”j (Kursiveringen av oss)

14, 15. a) Hur visade vittnena att prästerskapets uppfattning är befängd? b) Vilka är då i själva verket ”kättare”? Ge skäl för svaret.

¹⁴ I Vakttornet för 15 april 1963 (sidorna 180 och 181) gavs det ett utförligt skriftenligt stöd för det faktiska förhållandet att Jesu och de andras uppståndelse inte inbegriper att den uppståndne tar sin fysiska kropp med sig till himmelen, och dessutom påvisades det hur befängd denna prästerskapets uppfattning är. Här följer ett utdrag ur artikeln:

”Låt oss tänka oss att Jesus har sin jordiska, mänskliga kropp i himmelen. Eftersom religiösa ledare, som påstår att Jesus har sin mänskliga kropp i himmelen, lär att han också är Gud själv, då vet vi ju hur Gud ser ut. Han ser ut som Jesus gjorde, när han var här nere på jorden; han är kanske en och åttio lång, har judenäsa, bär kanske skägg, har en mans könsorgan och ser ut att väga inemot hundra kilo. ... Om Jesus har sin mänskliga kropp i himmelen, då har han hela matsmältningsapparaten, munnen och magen inbegripna, med sig; och när hans trogna lärjungar kommer till himmelen, skulle det förhålla sig på samma sätt med dem. ... Tänk er in i detta! Sedan människokroppar börjat komma till himmelen, måste det finnas avträden i himmelen, toaletter, såväl privata som allmänna, dels för män och dels för kvinnor. Och alltifrån nu och till evig tid måste Jesus, som präster och predikanter säger vara Gud själv, använda en himmelsk toalett, vilket han aldrig behövde göra i himmelen innan han blev människa! (1 Kon. 18:27, NW) Så måste det vara, om vi följer denna tankegång till dess logiska slut!”

¹⁵ Vilka är det, med tanke på vad som här har lagts fram, som är kättare? Är det Jehovas vittnen, som förfäktar Jehova Guds ställning såsom det suveräna majestätet och såsom en ande, fullständigt olik människan och höjd över människan, eller är det kristenhetens prästerskap med sina ”kyrkofäder”, som i själva verket gör gällande att Gud, den Högste, är lik den futtiga människan? (4 Mos. 23:19) Smädeorden om ”kättare”, som prästerskapet riktar mot vittnena, som liknar Job, studsar uppenbarligen tillbaka och brännmärker dem — såsom det skedde med fariséerna — för att vara emot bibelns sanna förkunnelse och följaktligen vara ”kättare”. — Matt. 15:3.

Folk uppmanas undvika vittnena

16. Varför har man, enligt Job 15:10, givit folk rådet att undvika vittnena? Vilka har givit det?

¹⁶ De äldre religiösa samfundens ledare brännmärker Jehovas vittnen för att ”tala ... i vädret”, vara fulla av ”vetande av vind” (Melin, fotnot). (Job 15:2—6) I likhet med Elifas påstår de att Jobs motsvarighet, vittnena, är uppblåsta av alltför mycken bibelkunskap. De fördömer vittnena, därför att dessa inte lyssnar till de äldre religiösa organisationerna som är så rika på erfarenhet. (Job 15:7—10) En katolsk jesuitisk veckotidskrift i Förenta staterna har givit följande råd:

”Jehovas vittnen är specialister på sitt eget säregna sätt. I allmänhet vet de mer om bibeln än flertalet katoliker. Eftersom de yrkar på att få föra alla samtal med ledning av bibeln, tvingas en katolik, som kommer i delo med dem, att möta dem på deras egen mark. Även om vittnenas uppfattning om bibeln är förvriden, är det troligt att en katolik till följd av sin bedrövliga brist på kunskap i den Heliga skrift råkar i ett mycket ofördelaktigt läge. Det är förståndigt att ge icke förberedda katoliker rådet att undvika dem, ty de kommer inte att kunna uträtta mycket och kan rentav utsätta sin egen tro för allvarlig fara. Endast väl insatta katoliker kan stå sig mot dem.”k (Kursiveringen av oss)

Det skulle alltså bara vara en så kallad ”gråhårsman och åldring” (Job 15:10) inom romersk-katolska kyrkan, en av babylonisk tradition genomsyrad människa, som med framgång skulle kunna dryfta religionsfrågor med de smorda vittnena!

Påstår vittnena vara på väg mot ett verkligt brinnande helvete

17. Vad är det som vittnar om att prästerskapet fortsätter med sina utfall mot avslöjandena av deras lära om det brinnande helvetet?

¹⁷ Våra dagars om Bildad påminnande talesmän för religionen håller orubbligt fast vid den babyloniska läran om helvetespinan, och fördenskull fortsätter de med sina ideliga utfall mot de tydliga och klara avslöjanden som vittnena gör och som utvisar att deras förkunnelse inte är biblisk. Vittnena har till exempel framhållit att människorna är själar och att djuren är själar och att båda kategorierna har samma slutliga bestämmelse; ”såsom den ene dör, så dör den andre”. (Pred. 3:19—21, NW) När prästerna konfronteras med bibelns klara och tydliga uttalanden, knotar de mot vittnena, Jobs motsvarighet, med Bildads ord: ”Varför aktas vi såsom fänad, såsom orena i edra ögon?” (Job 18:3, Åk; 2 Petr. 2:12) Hör här vad några som lär att själarna steks i helvetet har att säga:

”’Jehovas vittnen’, 70.000 till antalet, har just haft ett konvent i New York [1950] och ställt till en massa oväsen. ... [Sällskapet Vakttornets president] Nathan H. Knorr har lovat dem utomordentligt intressanta saker i ’en nära framtid’, bland vilka man kan nämna helvetets avskaffande enligt vad Skriften anger. ... Men de har inte klart för sig att erbjudandet görs dem i sådana ordalag som är raka motsatsen till det språk som Gud använder. Gud säger dem att det finns en sådan plats som helvetet, och det är inte hades eller graven. Deras ledare säger dem att det inte finns en sådan plats. Detta är uppenbart gudsfientligt och brännmärker ’vittnena’ såsom de som har ’vilddjurets märke’. Gud säger att de onda ’skola ... gå bort till evigt straff (Matt. 25:46); men ’vittnena’ säger att det inte finns någon sådan plats. Men när de säger så, bereder de sig själva för att komma dit!”l (Texten inom klammer och kursiveringen av oss)

18. Vilket svar publicerade vittnena?

¹⁸ I sitt i tryck publicerade fyrasidiga svar sade vittnena rakt på sak:

”Genom det som utgår ur er egen mun blir ni domfällda. Ni säger att ’erbjudandet görs dem i sådana ordalag som är raka motsatsen till det språk som Gud använder’. Hur skulle det kunna vara det? Nya Världens översättning använder inte det gamla ... ordet ’helvetet’, utan den använder just de ord som Gud har givit oss i sin ursprungliga bibel, nämligen hades, Gehenna och tartaros. Detta innebär sannerligen inte att man gör en annan bibel, en bibel som är annorlunda än den som Gud har givit oss, men det innebär att man använder just det språk som Gud har använt. Det är följaktligen långsökt av er att brännmärka detta såsom ’uppenbart gudsfientligt’ och såsom ett vittnesbörd om ’vilddjurets märke’. Jehovas vittnen avskaffar inte Gehenna, utan de sätter det tillbaka i Skriften där det hör hemma. ... Jesus riktade dessa varningens ord till sina motståndare: ’Genom dina ord skall du bliva förklarad rättfärdig, och genom dina ord skall du bliva domfälld.’ (Matt. 12:37, NW) Genom edra ord mot Jehovas vittnen kommer er tidskrift, The Vindicator (Försvararen eller Rättfärdiggöraren), inte att framstå såsom rättfärdigad utan såsom domfälld inför Gud och alla människor av en god vilja.”a

På nytt kan den som läser detta själv döma om vem som har rätt i fråga om denna prästerskapets lära om ett brinnande helvete.

Sägs vara fantastisk

19, 20. a) Vilket samfund har beskyllt Nya Världens översättning för att vara ”fantastisk”? I vilket avseende? b) Hur svarade de smorda vittnena?

¹⁹ Prästerna, som liknar Sofar, får alltjämt höra vad de kallar ”smädlig tillrättavisning” från vittnena, Jobs motsvarighet. (Job 20:3) De vidhåller alltfort att vittnena är världens främsta ogärningsmän. (Job 20:5) I en sådan sinnesstämning brännmärkte baptisttidningen The Baptist Record i en av sina redaktionella artiklar Nya Världens översättning såsom varande fantastisk, i det den sade:

”Ett annat exempel på vad man finner i deras fantastiska översättning ... ’kors’ ... har utelämnats och ersatts med ... ’påle’. Absolut ingenting berättigar en att översätta kors med påle.”b

²⁰ I The Watchtower för 15 november 1950 återgavs i tryck ett femsidigt svar, i vilket de smorda vittnena framlade ett fullständigt försvar för Nya Världens översättning på varje punkt, där The Baptist Record hade angripit den. Vi återger här en del av deras genmäle, som motbevisade den här ovan anförda anklagelsen:

”Er rubrik lyder: ’Korset är inte en påle’, och i stycket fyra säger ni att det är fantastiskt att använda ordet ’påle’ i stället för ’kors’. ... Om ni inte hade varit så dåraktiga och tagit till orda, innan ni undersökt saken, utan hade skaffat er ett exemplar av Nya Världens översättning och läst vad som sägs om Matteus 10:38 och om ’tortyrpåle’ i bihanget på sidorna 768—771, skulle ni ha varit mera återhållsamma i er artikel. Ni skulle ha fått veta att det tortyrredskap, som grekerna kallade staurós, och romarna crux, ursprungligen bara var en påle utan någon tvärslå i en eller annan vinkel. ... När ni har läst bibeln, har ni uppenbarligen underlåtit att ägna tillbörlig eftertanke åt det förhållandet att aposteln Petrus rätt och slätt kallar det ett ’trä’ (Apg. 5:30; 10:39; 1 Petr. 2:24) och att aposteln Paulus också kallar det för ett ’trä’, nämligen i Apostlagärningarna 13:29 och Galaterna 3:13. Det var enkelt för er att göra gällande att det inte var på en påle utan tvärslå eller armar som Jesus dog, men i er artikel underlåter ni att ge det allra minsta bevis eller anföra det ringaste argument som skulle kunna utvisa att Nya Världens översättning är fantastisk, ovederhäftig och oskriftenlig på denna punkt.”c

The Baptist Record uppmanades att i sina spalter återge det svar man givit i The Watchtower på den redaktionella artikeln, för att därmed rätta till den synnerligen missvisande ”presentation” tidskriften hade gjort av Nya Världens översättning och på så sätt avlägsna det som kunde motverka framgången för bibelns sanning. Vad blev då resultatet? Större fientlighet från prästerskapets sida mot Jobs motsvarighet, vittnena, såsom smädelse riktad mot Jehova.

Orimliga anklagelser för ondska och missgärningar

21—23. a) Hur har prästerskapet sökt tillämpa Job 22:5 på förhållandena i vår tid? b) Vilket svar har vittnena givit?

²¹ De som håller fast vid ortodoxa läror blir alltjämt förbryllade av Jehovas vittnens dräpande svar, då prästerskapet riktar orimliga anklagelser mot dem för allt slags ondska och missgärning. I likhet med forntidens Elifas säger de, då de för sista gången yttrar sig under denna ordstrid, i grund och botten så här: ”Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?” (Job 22:5) Ett exempel på detta slags oberättigade angrepp finner vi i en katolsk månadstidskrift med omfattande spridning i Förenta staterna, Home Messenger, nämligen i en artikel i augustinumret 1955 med rubriken: ”De kallar sig Jehovas vittnen”. Det visade sig att författaren hade publicerat trettiofem lögner, osanningar och förvrängningar i sitt lumpna försök att bevisa att Jehovas vittnen är ondskefulla.

²² I tidskriften Awake! för 8 april 1956 (sidorna 17 och 18) finns vittnenas fullständiga svar återgivet under rubriken ”Människors skrymteri, vilka tala lögner”. (1 Tim. 4:1—3, NW) Några utdrag ur svaret uppenbarar hur lumpet detta angrepp från prästerskapets sida var.

”I artikeln påstås det vidare att Jehovas vittnen tror att ’Kristus svävar omkring i luften’ och att de förväntade att Kristus skulle komma i synlig måtto år 1874 — och att de så år 1914, när ingenting hade hänt år 1874 och sedan de hade blivit missräknade beträffande år 1914, ’fann på den utmärkta förklaringen att Kristus verkligen kom år 1914 men i osynlig måtto’. Sanningen är den att Jehovas vittnen alltifrån början har förstått att Kristi andra närvaro skulle vara osynlig. ... Därpå får läsaren besked om att ’fängelse tycks vara den för vittnena lämpliga miljön, att deras ”domare” Rutherford befann sig i fängelse, när deras grundare ”pastor” Charles Taze Russell dog år 1916’, och att han förpassats dit på grund av uppvigling och försök att förhindra uttagningen av manskap till krigsmakten. Men alla vet att det i Förenta staterna inte fanns någon uppviglings- eller värnpliktslag år 1916. Sanningen är den att domare Rutherford inte fick sin dom förrän år 1918, mer än ett och ett halvt år efter det att pastor Russell hade dött, och att den fällande domen längre fram återkallades av domstol och förklarades vara oriktig.”

²³ När vi nu har alla dessa bevis för att det råder en lögnaktig ande bland kristenhetens herdar, vilka förstår vi då att det är som överbevisas om ondska och missgärning? Är det då att undra på att brottsvågen i kristenheten når allt högre och högre i takt med den ökande besöksfrekvensen i kristenhetens kyrkor?

De avfälliga manar till likriktning och stjärntydning

24, 25. a) Vilken parallell finner vi i våra dagar, när det gäller likriktning och stjärntydning? b) Nämn något av det som Jehovas tjänare har anfört såsom svar.

²⁴ I likhet med forntidens Bildad resonerar nutidens religiösa ledare på människovis och påstår att Guds helighet är något som människan inte på långa vägar kan efterlikna och uppnå. (Job 25:4) De gör gällande att de smorda, som liknar Job, bör falla till föga och inte envist hålla fast vid sin avskildhet och ostrafflighet i helighet inför Jehova. (2 Kor. 6:17; 7:1; 1 Petr. 1:15, 16) Forntidens Bildad förråder vidare sina böjelser för det babyloniska genom att studera mänskliga förehavanden i förhållande till stjärnornas rörelser. (Job 25:5) Också i våra dagar tycks de avfälliga föredra att läsa i stjärnorna på babyloniskt, astrologiskt vis framför att följa bibelns pålitliga råd, då de argumenterar emot Jehovas vittnen. Hör här deras syn på saken:

”Jag ... såg en präst knuffa till ett vittne från Vakttornet och utropa: ’Din förbannade ...!’ ... Vi stuvade in dem i fängelser på grund av deras åsikter om militärtjänst och deras envisa vägran att låta sig uttas till sådan tjänst. ... Vi tillrättavisade dem offentligen för deras inställning till den amerikanska flaggan och den amerikanska livsstilen. Vi läxade upp dem för deras motstånd mot blodtransfusioner. ... Vi predikade emot dem och varnade de våra för dem. ... Jag har inte ställt något horoskop beträffande detta, men då nu de häpnadsväckande vittnena har blivit en permanent företeelse, kan jag bara hoppas att det står skrivet i stjärnorna att de också kommer att modifiera sin otroliga ståndpunkt, då de vägrar hälsa amerikanska flaggan, samarbeta med regeringen och respektera andra samfund ...”d (Kursiveringen av oss)

²⁵ På denna babyloniska vädjan till stjärnorna om likriktning svarade Jehovas vittnen bland annat följande i Vakttornet för 1958, sidorna 273 och 274:

”De vittnesbörd vi har tillgängliga om ståndaktigt fasthållande vid Guds sanning trots motstånd och förföljelse under de senast förflutna åren ger sannerligen ingen antydan om att Jehovas folk i framtiden kommer att avvika från hans fordringar. Vad Jehovas vittnens framtida handlingssätt angår, så står detta inte ’skrivet i stjärnorna’; man kan inte utröna det genom att granska den av Jehova skapade stjärnhimlen. I själva verket är det i strid med Jehovas ord att folk försöker förutsäga händelser med ledning av stjärnorna eller att någon sätter sin lit till ett påstått ’inflytande’ från stjärnorna. Det är inte till stjärnorna på den synliga himlen, utan till Gud i himlarnas himmel, som vi vänder oss, när det gäller våra framtidsutsikter.” — Se Jesaja 47:1, 13.

De avfälliga undviker att använda Guds namn

26, 27. a) Vilket handlingssätt följer de avfälliga alltjämt vad användandet av Guds namn beträffar? b) Hur har de smorda varit snara att försvara Jehovas namn i samband med en nyligen inträffad händelse?

²⁶ Som vi redan har framhållit har av babyloniska tänkesätt påverkade religiösa ledare i alla tidsåldrar undvikit att kalla den sanne Guden vid hans egennamn, som uttrycker varm kärlek och som i vår tid vanligen uttalas Jehova. Så förhöll det sig med Jobs tre falska tröstare och med de judiska sektanhängarna på Jesu tid, och så förhåller det sig i hög grad med den klass som benämns ”laglöshetens människa”, kristenhetens prästerskap, nu i de yttersta dagarna. Avfälliga ledare har på babyloniskt vis övat påtryckning på bibelöversättare för att få dem att ta bort Guds namn. Så har till exempel en professor vid ett presbyterianskt prästseminarium riktat en orättvis anklagelse mot Jehovas vittnen, i det att han beskyllt dem för att vara inkonsekventa då de återställt Guds namn i Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna. Han angrep deras ”arianska teologiska uppfattning” (antitrinitarisk), som enligt hans förmenande fick dem att på ett antitrinitariskt sätt bemantla sin översättning, då de återställde namnet Jehova och använde det i några verser där det grekiska ordet kýrios (Herre) förekommer utan den bestämda artikeln men inte på vissa andra ställen.

²⁷ Jehovas vittnen lät publicera ett tresidigt svar på detta fientliga angrepp.

”I betraktande av det som påpekats här undrar vi varför medlemmen av kollegiet vid Princeton Theological Seminary endast citerade en del av innehållet på sidan 9 i det tidigare omnämnda förordet, men avstod från att citera för er alla de här nu givna upplysningarna i förordet beträffande hur översättarna kom till den slutsatsen att det var lämpligt att åter införa Guds namn i de kristna skrifterna. ... Nya Världens översättning är alltså konsekvent, och den bryter inte mot någon allmän förfaringsregel som anges i dess förord, då den återger uttrycket i 1 Korintierna 12:3, såväl som det i Filipperna 2:11, med ’Jesus är Herre’, inte ’Jesus är Jehova’. Översättarna bör alltså inte anklagas för att ha rönt inflytande av den antitrinitariske Arius’ teologiska uppfattning vid sin översättning. ... Det är en enkel sak för en av kristenhetens trinitariska teologer att klandra en bibelöversättning som inte stämmer överens med hans trinitariska lärouppfattning. Men när han gör detta genom att dölja de skäl, som de kritiserade översättarna ger för sin konsekventa översättning, finns det orsak att fråga: Är han då ärlig och vederhäftig?”e

På nytt har en babylonisk vana att förneka Jehovas ställning som den suveräne Guden blivit avslöjad av de vaksamma smorda, som liknar Job. — Job 6:10, NW.

Anglikansk biskop medger att Gud har ett namn

28. Vad medger en anglikansk biskop om Guds namn?

²⁸ En anglikansk biskop medger att den babyloniska sedvanan som präster och andra teologer följt genom att undvika Guds egennamn och ta bort det ur bibelöversättningar har varit felaktig. Han skriver:

”Om Gudomen inte hade något egennamn, inget namn som bättre vittnade om hans personlighet än den allmänna benämningen Gud, skulle vi inte ha något skäl att förmoda att Gudomen älskar oss och begär att vi visar kärlek i gengäld. Om vi fick veta att vi måste älska Gud, skulle vi inte kunna göra något bättre än att förege oss älska honom. ... För Israel uppenbarade sig Gud såsom en person med egennamnet Jahve. (2 Mos. 3:15) Namnet Jahve förekommer enbart i Psaltaren omkring 665 gånger. ... Det har redan påpekats att i Konung Jakobs översättning av år 1611 och i Engelska reviderade översättningen av år 1885 förekommer ordet Jehova bara fyra gånger, nämligen i verser där det av ett eller annat skäl skulle ha varit genant att utelämna Namnet. Men i Reviderade standardöversättningen av år 1952 förekommer inte ordet Jehova alls. ... Jag har aldrig haft nöjet träffa någon medlem av den entusiastiska sekt som kallas Jehovas vittnen. ... Det förefaller som om de ’nitälska för Gud’ men utan att äga ’rätt insikt’. Och jag kan i viss mån förstå deras ovilja mot Reviderade standardöversättningen och dem som frambragt den.”f (Kursiveringen av författaren)

Lägg märke till att denne biskop trots allt milt förebrår Jehovas vittnen för att ”nitälska” utan att äga ”rätt insikt”, fastän de har haft rätt i detta att de återställt Guds namn i hela bibeln.

Jehova uppehåller sina smorda

29, 30. a) Redogör för vad de här framlagda argumenten och motargumenten har uppenbarat. b) Vilka sympatier visar sig prästerskapet ha, och vad är de benägna att göra? c) Hur har Jehova uppehållit sina vittnen?

²⁹ De här framlagda argumenten och motargumenten har uppenbarat den slående likheten mellan dramat med Job i gången tid och det drama på den världsomfattande skådeplatsen i våra dagar där Jehovas vittnen står i centrum. (1 Kor. 4:9) I alla de olika fallen har Satans babyloniserade redskap måst tillgripa lögner och halvsanningar, fördölja fakta, bruka förtal, vädja till känslorna och till stjärntydning och har resonerat med fullständigt förbiseende av bibeln. De svar, som Jobs motsvarighet, vittnena, givit, har å andra sidan präglats av sanning, återhållsamhet, kristen kärlek, hänvisningar till Skriften, fasthållande vid fakta och ett resonemang som ger belägg för grundlig och exakt kunskap i Skriften samt av ett beständigt förfäktande av bibelns sanningar och av Jehovas ställning som den suveräne Guden. Vi kan nu förstå varför många präster, fulla av medkänsla, påstår sig förstå och gärna citerar de argument som Jobs motståndare förde fram i stället för dem som Job själv anförde. En auktoritet säger: ”Hans [Jobs] vänners ord ... är godtagbarare än många av Jobs obetänksammare uttalanden.”g

³⁰ Det har nu klart och tydligt påvisats att de som håller fast vid ett babyloniskt tänkesätt endast kan förstå avfällighetens sibbolet, och fördenskull kan sådana sektanhängare aldrig uppskatta de schibbolet-utsagor som hör samman med den sanna tillbedjan av Jehova, som i forntiden förfäktades av Job, därpå av Jesus Kristus och hans apostlar och nu förfäktas av Jehovas vittnen i våra dagar. Den sanne Guden, Jehova, har visserligen i alla tidsåldrar blivit smädad av Satan och hans babyloniserade redskap, men han har blivit hävdad och förhärligad genom sina sanna tjänare på jorden. Jehova själv har låtit det bli uppenbart vilkendera sidan som har bevisats ha rätt. Till nutidens avfälliga sektanhängare säger Jehova: ”Min vrede är upptänd mot” er, därför att ni inte har ”talat om mig, vad rätt [sant] är, såsom min tjänare Job har gjort”. (Job 42:7) Jehovas smorda i våra dagar är lyckliga, i det att de i sitt om Job påminnande återupprättande sedan år 1919 fortsätter att uthärda babylonisk fientlighet, som riktas mot dem, då de troget stöder Jehovas ställning som den suveräne Guden och evighetens store konung. ”Men evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, vare ära och pris i evigheternas evigheter! Amen.” — 1 Tim. 1:17.

[Fotnoter]