Är du upprörd?
FRÅN många länder rapporteras ungefär samma sak. Oärligheten har blivit en plåga. Många människor butikssnattar. Arbetsgivare upptäcker att de har ett stort svinn på grund av att de anställda stjäl. Mutor har blivit allt vanligare inom affärsvärlden. Bedrägerier, utpressning och förskingring förekommer i stor omfattning. De allra flesta verkar klara sig undan straff för sin oärlighet, och bland dem som åker fast är det få som straffas så hårt som deras brott förtjänar.
Hur påverkar det här moraliska sammanbrottet dig? Många tycker: ”Vad är det för mening att vara ärlig?” De börjar titta avundsjukt på laglösa människors välstånd. Men är oärliga människors framgång något att avundas?
För många hundra år sedan gavs ett inspirerat svar på den frågan. Och det var befogat, för moralisk korruption är inte något nytt. Under många århundraden av människans tillvaro har den gett upphov till upprörda känslor hos människor, som velat vara rättskaffens. För mer än 3.000 år sedan bevittnade till exempel den gudfruktige kung David laglöshet bland sitt eget folk, israeliterna. Under inspiration gav han utmärkta råd om hur man kan bevara en rätt kurs, när man ser brottslingar ha framgång.
David förmanade: ”Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt. Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de.” (Ps. 37:1, 2) Ja, vad tjänar det egentligen till att bli överdrivet upprörd över hur laglösa människor verkar klara sig undan bestraffning? Om vi avundas den rikedom de får, vad ändrar det på? I själva verket ingenting, men vi kan lätt bli olyckliga och missnöjda själva. Det är alltså mycket förståndigare att tänka på att ogärningsmännens materiella välstånd bara är tillfälligt. Även om de undgår lagens arm, så kan de inte leva hur länge som helst. Därför att ett människoliv är så kort, är de onda som gräs som fort vissnar, när det är avskuret. De är som saftiga gröna örter, som vissnar bort när de utsätts för torka. Ogärningsmännens orättfångna vinning tar slut, precis som de själva.
En annan sak, som hjälper oss att inte avundas brottslingar, är att vi inser att den Högste kan och skall rätta till allting vid sin rätta tid. Psalmisten fortsätter: ”Förtrösta på HERREN och gör, vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet.” (Ps. 37:3) Eftersom vi är säkra på att Jehova Gud kommer att rätta till saker och ting, bör vi fortsätta att göra det som är gott och inte låta laglösa människors skenbara framgång få oss att avvika från en rätt kurs. Psalmisten rekommenderar också att vi förblir i landet (av allt att döma avser han här det land som var Davids hem, och i vårt fall betyder det därför det land där vi bor). Medan vi fortsätter att bo bland laglösa människor, bör vi förtrösta på gudomlig hjälp och bevisa oss trogna och oförvitliga i allt vad vi gör.
På det sättet bevarar vi ett gott förhållande till Skaparen — någonting av mycket större värde än materiella ting. Psalmisten ger det här rådet: ”Hav din lust i HERREN: då skall han giva dig, vad ditt hjärta begär. Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet gå fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken.” — Ps. 37:3—6.
Enligt dessa ord bör vår verkliga glädje, lust eller lycka vara hos vår Gud, i att tjäna honom troget. Om vi står godkända inför honom, kommer han att ge oss vad vårt hjärta begär, eftersom vi kommer att be om det som är i enlighet med hans vilja. (1 Joh. 5:14, 15) Vilka som helst bördor eller bekymmer, som vi kan ha, kan vi vältra på honom. Vi kan lämna allt i hans händer och söka hans hjälp och vägledning. Om vi förtröstar på honom, så kommer han inte att vägra att hjälpa oss. Även om vi kan bli förtalade av andra, och även om vårt rättrådiga uppförande kan skymmas som av ett mörkt moln, så kommer Jehova Gud i sin rätta tid att låta vår rättfärdighet och rättvisa framstå lika klar och tydlig som solskenet mitt på dagen.
BEHOVET AV TÅLAMOD
Men vad bör vi göra innan en sådan upprättelse kommer? Psalmisten svarar: ”Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den, vilkens väg är lyckosam, över den man, som umgås med ränker. Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa. Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet.” — Ps. 37:7—9.
Vad är det psalmisten säger oss här? Han påpekar att vi måste vänta tålmodigt, utan att beklaga oss, på att Jehova kommer att ingripa vid sin rätta tid. Vi måste lägga band på oss själva, så att vi inte blir så arga över oärliga människors framgång att vi gör något överilat och därigenom äventyrar vår ställning hos Gud. Det som kommer att hjälpa oss i detta avseende är att tänka på att ogärningsmän kommer att utrotas. Också när allting går sin gilla gång, så minskar laglösa gärningar en människas möjligheter att få leva ett långt liv. En människa, som lever ett utsvävande liv till exempel, kan mycket väl dö långt tidigare än hon skulle ha gjort, om hon hade förblivit oförvitlig. Man kan alltså generellt säga att människor som sätter sin förtröstan till Gud lever ett längre och mer tillfredsställande liv.
När det gäller israeliterna, till vilka dessa ord ursprungligen skrevs, så var deras fortsatta tillvaro i det utlovade landet och deras utsikter till ett långt liv beroende på deras lydnad för Gud. Fortsatt laglöshet skulle å andra sidan medföra att de förlorade Guds välsignelse och beskydd. Detta betydde ofta att de fick dö för fiendenationer eller genom hungersnöd och sjukdomar. — 3 Mos. 26:3—39; Am. 4:6—5:3.
Genom egen erfarenhet kom psalmisten David att inse att det i längden alltid är bäst att rätta sig efter Guds rättfärdiga befallningar. Han förklarade: ”Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd. Giv akt på den ostrafflige och se på den redlige, huru fridens man har en framtid. Men överträdarna skola allasammans förgås, de ogudaktigas framtid varder avskuren.” — Ps. 37:25, 37, 38.
Människor i vår tid som har blivit gamla i Jehovas tjänst har gjort samma erfarenhet. Gud uppehöll dem i tider av nöd, och många av dem har fått bevittna hur förtryckande härskare, som velat döda dem, själva har dött. När dessa oförvitliga Guds tjänare ser tillbaka på vad som har hänt, kan de se hur deras liv har fått en lycklig utgång.
Det faktum att de fortfarande är vid liv bevisar att Gud sörjde för deras behov. De har åtnjutit frid, ett inre lugn. Varför? Därför att de bevarat ett rent samvete och förskonats från livets bekymmer, som uteslutande kretsar kring materiella ting och som bara har död i sikte. Dessutom ser de med förtröstan mot framtiden, när Jehova Gud kommer att använda sin Son, Jesus Kristus, och sina änglahärskaror till att utplåna all korruption och alla de laglösa från jordens yta och så införa en tid av bestående fred. — 2 Tess. 1:6—10.
Visst hjälper psalmistens ord oss att se realistiskt på livet! Ja, det är upprörande, faktiskt beklämmande, att se laglösheten florera. Men det tjänar ingenting till att bli överdrivet uppriven för det. Om vi själva skulle börja handla orätt, skulle vi fördärva vårt förhållande till Skaparen. Det förståndiga handlingssättet är därför att tålmodigt uthärda, säkra på att Gud kommer att ingripa och att vi har en trygg framtid, när vi lämnar allt i hans händer.