Bryr Gud sig verkligen om dig?

HAR du någon kväll stannat upp för att blicka ut i universum? Har du någonsin undrat hur långt ut i rymden du i själva verket kan se eller hur många stjärnor du kan urskilja med blotta ögat? När du överväldigats av himlarnas storslagna majestät, har du då någonsin frågat dig själv: Bryr Gud sig verkligen om den obetydliga människan? Är Gud i själva verket intresserad av mig som individ?

För tre tusen år sedan uttryckte den hebreiske poeten och kungen David av Juda sin förundran med följande ord: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett, vad är då en människa att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom?” (Psalm 8:4, 5) Ja, även om David inte insåg det, kunde han med blotta ögat se 600.000 ljusår ut i universum.a Han var imponerad av att Skaparen av denna ofantliga rymd också tog människan med i beräkningen.

David uttryckte en liknande tanke i Psalm 144:3, 4 (NW), där det heter: ”O Jehova, vad är en människa, att du skulle lägga märke till henne, den dödliga människans son, att du skulle ta hänsyn till honom? Människan själv har likhet med en ren utandning; hennes dagar är som en förbigående skugga.” Men trots att människan är jämförelsevis obetydlig och förgänglig, visste David att Gud bryr sig om människan. Hur kunde han vara så säker på det? Därför att han själv hade ett personligt förhållande till Jehova.

Vilket slags förhållande är möjligt?

Hur vet vi att David hade ett personligt förhållande till Gud? En snabb blick på någon av Davids psalmer eller poetiska sånger bör vara tillräcklig för att övertyga oss om detta. Låt oss till exempel ta Psalm 23:1—4 och genom dess enkelt uttryckta ord försöka fatta den fullständiga tillit David hade till sin herde, Jehova Gud.

”Herren [Jehova] är min herde,

mig skall inget fattas,

han låter mig vila på gröna ängar,

han för mig till vatten där jag finner ro,

han vederkvicker min själ,

han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

Om jag än vandrar i dödsskuggans dal,

fruktar jag inget ont,

ty du är med mig,

din käpp och stav, de tröstar mig.”

Davids djupa och innerliga förhållande till Jehova lyser tydligt igenom. Hur påverkar denna psalm dig? Urskiljer du den bro av förtröstan som fanns mellan det försvarslösa ”fåret” David och hans skyddande herde, Jehova? David var helt visst medveten om det förhållandet att fastän människan är ”en ren utandning”, brydde sig hans Gud och herde personligen om honom. Därför kunde David säga med övertygelse: ”Herren [Jehova] är min herde, mig skall inget fattas.” Hur kan du få samma tillförsikt, samma förtröstan?

Till att börja med finns det en viktig punkt som vi inte kan förbise. Det är inte bara en fråga om att herden visar intresse för sitt får. Fåret måste också följa herden och lyssna till hans röst. Med andra ord: Om vi önskar att Gud skall bry sig om oss, måste vi också bry oss om Gud. Om fåret flyr från fållan eller vägrar att följa herden, då förlorar det sitt skydd. Förhållandet mellan herden och fåret blir förstört genom fårets eget uppsåtliga egensinne eller nyckfullhet. Trots att människan har visat dessa egenskaper under historiens gång, har Gud visat omsorg om människorna, inte bara som grupp, utan också som individer. Vilka bevis har vi för detta?

Alltsedan när har Gud brytt sig om människan?

Från början av människans historia har Jehova visat omsorg om och intresse för mänskligheten och dess framtid. Då själviskt uppror bröt ut i Eden, övergav Gud inte den mänskliga familjen och lämnade den utan hopp. Han utlovade en framtida ”säd” som skulle ingripa mot människans främste fiende och åstadkomma befrielse genom att krossa Satans huvud. (1 Moseboken 3:15; Romarna 16:20) Jehova fortsatte därefter att handla med människorna — ibland som individer och vid andra tillfällen som nationer.

Ett tydligt exempel på Jehovas omsorg om och intresse för individen i det forntida Israel var den lag som föreskrev vissa anordningar för de faderlösa och änkorna, de nödlidande i nationen. Den angav till exempel att de skulle ha en del av skörden även om de inte ägde någon jord. De garanterades rätten att plocka ax på de skördade fälten. Hur överlägset var inte detta i jämförelse med många välfärdsanordningar som finns i nationerna i dag! I Israel kunde individen behålla sin självaktning trots sin fattigdom. Varför det? Därför att han inte behövde tigga eller vänta på en allmosa som staten finansierat. Med sina egna händer kunde han plocka ax för sina behov. Han utförde ett nyttigt arbete och kände sig tacksam mot sin givmilde Gud, Jehova. — 3 Moseboken 19:9, 10; Rut, kapitel 2.

Belyste Kristus sin Faders omsorg och intresse?

De fyra evangelierna framhåller tydligt och klart att Jesus Kristus brydde sig om människor. Och eftersom han exakt återspeglade sin Faders egenskaper, var hans omsorg och intresse ett klart bevis for att Gud bryr sig om människan. (Johannes 14:9) Kristi lära innehåller kärleksfull och praktisk vägledning för hur man skall leva på ett osjälviskt sätt. Hur klart och tydligt visade han inte detta när hans lärjungar återvände trötta och utmattade från en predikokampanj! Vad var hans reaktion? Han visade medömkan och hänsyn. Jesus förstod deras känslor och deras behov av att vila. ”Han sade till dem: ’Kom med, ni själva, till ett ensligt ställe där vi kan vara för oss själva och vila er litet.’ Det var nämligen många som kom och gick, och de hade ingen ledig stund ens att äta ett mål mat.” De gav sig därför alla av i en båt till ett ensligt ställe för att koppla av.

Men folkskaran följde efter dem. Hur reagerade Jesus då? Visade han otålighet och vrede? ”När han nu steg ur båten, fick han se en stor folkskara, och han greps av medlidande med dem, eftersom de var lika får utan herde. Och han började lära dem många ting.” — Markus 6:30—34.

Hur tydligt återspeglade inte Kristus sin Faders omsorg om människorna! Han belyste också detta då han sade: ”Säljs inte fem sparvar för två mynt av ringa värde? Ändå blir ingen av dem bortglömd inför Gud. Men till och med era huvudhår är allesammans räknade. Hys ingen fruktan; ni är värda mer än många sparvar.” — Lukas 12:6, 7.

Inför Gud är den människa som söker följa Jesus Kristus helt visst inte förlorad eller bortglömd i den stora människomassan. Men det viktiga är — söker du aktivt följa Jesus Kristus? Är du medveten om ditt andliga behov i fråga om detta? (Matteus 5:3) Kom ihåg att en kort tid innan Jesus blev gripen och sedan dödad bad han till sin Fader: ”Jag framställer en begäran, inte bara beträffande dessa [de 11 trogna apostlarna som tog del med honom i hans sista kvällsmåltid], utan också beträffande dem [andra lärjungar] som sätter tro till mig genom deras ord.” (Johannes 17:20) Jesus visste att det inte var bara hans apostlar som Gud skulle bry sig om, utan också dem som senare blev troende på grund av deras predikan. Detta visar att den store herden, Jehova Gud, är tillgänglig för alla dem som visar samma ödmjuka sinnelag som får. — Psalm 23:1.

Bryr Gud sig om människan i dag?

Men du kanske frågar: ”Om Gud verkligen bryr sig om människan, hur visar han det i dag? Och hur kan jag få nytta av Guds omsorg om mänskligheten?”

Jehova, den store herden, har gjort anordningar för att fårliknande människor överallt i världen skall få höra hans röst. Hur har han gjort detta? Jesus svarar: ”Ingen kan komma till mig, om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom.” Jehova drar således människor med ödmjuka hjärtan till sig genom sin förordnade ”rätte herde”, Jesus Kristus. — Johannes 6:44; 10:11, 14—16.

Hur blir detta arbete med att dra fåren till Jehova fullgjort? Genom den predikoverksamhet som utförs av Kristi trogna efterföljare, som är vittnen för den sanne Guden, Jehova, alldeles som Jesus var. Ja, Jehovas kristna vittnen predikar varhelst det finns människor. De erbjuder villigt personlig hjälp åt var och en som önskar lära känna Gud. Om du inte redan har gjort det, är du då villig att ta det första steget mot att utveckla ett personligt förhållande till den store herden, Jehova? Är du villig att söka Gud genom Jesus Kristus? Kom ihåg Jesu uppmaning: ”Fortsätt med att söka, så skall ni finna; fortsätt med att bulta på, så skall det öppnas för er.” Genom att sända sin Son till jorden för vår skull har den store herden redan tagit det första positiva steget mot dig. Om du visar intresse, kommer du snart själv att upptäcka att Gud bryr sig om människan. — Matteus 7:7; 1 Johannes 4:7—10.

Bryr Gud sig om människans framtid?

Det förhållandet att människans existens jämförs med en utandning, bara ett andetag, visar hur kort människans livstid är. Men hur länge skulle du verkligen tycka om att få leva, om du kunde åtnjuta fullkomlig hälsa och lycka? Sade du: ”För evigt”? Det är just vad Jehova har lovat — evigt liv på en paradisisk jord. Vi läser i aposteln Paulus’ brev till Titus om ”ett hopp om det eviga liv, vilket Gud, som inte kan ljuga, för långliga tider sedan har utlovat”. (Titus 1:2) Paulus gav, på grund av detta löfte, rådet till andra ”att göra gott, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig, varigenom de tryggt samlar en skatt åt sig som en utmärkt grundval för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet”. Detta det ”verkliga livet” leder till det eviga livet. — 1 Timoteus 6:17—19.

Bryr Gud sig om de döda?

”Men”, frågar du kanske, ”hur förhåller det sig då med de döda? Bryr sig den store herden om dem?” Det gör han helt visst! Det är därför aposteln Paulus ”förkunnade de goda nyheterna om Jesus och uppståndelsen”. (Apostlagärningarna 17:18) Uppståndelsen är sannerligen ett enastående exempel på Jehovas omsorg om individen. Varför det? Därför att det visar att han i sitt minne har i minsta detalj ”skrivit ner” den personlighet som de har som skall återuppväckas till livet. Den högste övervakaren av universum med dess millioner galaxer och stjärnor är inte oroad eller bekymrad över hur han skall kunna komma ihåg all denna information om en personlighet och sätta in den i en återskapad hjärna och i ett återskapat hjärta. Det är inte att undra på att Jesus med övertygelse kunde säga: ”Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Jesu] röst och komma ut.” — Johannes 5:28, 29.

Om du önskar att den store herden, Jehova, genom sin Son, Jesus Kristus, skall visa dig intresse, tveka då inte att be Jehovas vittnen om hjälp. Du kan i ditt eget hem, helt privat, ställa varje biblisk fråga du önskar och vara säker på att du får förnuftiga svar. Eller också kan du skriva till denna tidskrifts utgivare, som kommer att hjälpa dig att en gång för alla få bevis för att Gud verkligen bryr sig om dig — nu och i framtiden.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 5]

Bryr Gud sig om oss?

[Bild på sidan 7]

Den store herden tar kärleksfullt hand om alla sina ”får”