Tror du verkligen att Gud existerar?

DE FLESTA människor i världen bekänner sig tro på Gud. Gör du det? I så fall kanske du menar att frågan ”Tror du verkligen att Gud existerar?” är riktad uteslutande till andra. Du kanske kommer att tänka på orden i Psalm 14:1 (NW): ”Den oförnuftige har sagt i sitt hjärta: ’Det finns ingen Jehova.’” Och du kanske tillämpar detta på ateister och agnostiker. Men skulle denna vers kunna innefatta fler än dessa kategorier?

Det gör den sannerligen. Det hebreiska ordet för ”den oförnuftige” för tanken till moralisk undermålighet, inte intellektuell sådan. I denna psalm talas det därför inte i första hand om dem som öppet säger: ”Det finns ingen Gud”, utan i stället om dem som förnekar Gud ”i sitt hjärta”. De vill med andra ord inte underkasta sig hans herravälde över deras liv. De menar att han inte är tillräckligt mäktig eller också att han inte bryr sig om människorna.

De liknar i hög grad personer som vägrar att erkänna en domstols myndighet. Domstolen existerar. Men de ignorerar dess domsrätt över dem. Att säga ”Jag tror att Gud existerar” har därför verklig mening endast om man godtar Guds ord och hans myndighet i sitt liv. Gör du det?

Är Gud så verklig för dig att hans lagar påverkar din moral — också när andra inte iakttar dig? Många hänger sig åt stöld eller sexuell omoraliskhet, om de får tillfälle till det. För att bekräfta detta lämnade en grupp forskare nyligen en bil i ett medelklasskvarter i New York, och de såg till att bilen såg övergiven ut. Vad hände? Det meddelas i tidskriften Time:

”Inom tio minuter fick bilen sina första besökare. Forskarnas protokoll lyder med kylig knapphändighet: ’Familj med tre medlemmar kör fram och stannar. Alla går ut ur bilen. Välklädd mor med bärkasse från Saks Fifth Avenue [varuhus] står bredvid bilen på trottoaren och håller vakt. Pojke, omkring åtta år gammal, står bredvid fadern hela tiden, tittar på och hjälper till. Fadern, klädd i prydlig sportskjorta och vindtygsjacka, inspekterar bilen, öppnar kofferten och snokar igenom den; öppnar den egna bilens koffert, som är full av verktyg, tar ut en bågfil och sågar i en minut. Lyfter ut batteriet och ställer det i sin egen koffert. Lyfter ut hela kylaren och ställer den på golvet baktill i sin egen bil. Familjen kör i väg.’ ... Hela operationen tog bara sju minuter.” — 28 februari 1969, sidan 65.

Tror sådana människor verkligen att Gud existerar? De kanske visserligen bor i ett land där människor i allmänhet gör anspråk på att vara kristna. Men tror de verkligen att Gud står bakom sitt ord, där det heter: ”Du skall icke stjäla”? Uppenbarligen inte. — Rom. 13:9.

Men sanna kristna är annorlunda. Även när andra inte ser dem, avhåller de sig från att handla orätt, därför att Gud är en verklighet för dem. De har en hälsosam fruktan för Gud. Och de är övertygade om att Gud alltid ser dem. (Hebr. 4:13) Men det viktigaste av allt är att deras kärlek till Gud såsom en person och deras uppskattning av allt som han har gjort väcker en önskan hos dem att behaga honom. En kristen vet att ”däri består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud”. — 1 Joh. 5:3; 4:19.

Verklig tro på Gud hjälper en också att bevara sin kristna neutralitet. I skolan eller på arbetsplatsen, då man är borta från sina medkristna, kan man bli föremål för påtryckningar att ta del i en ceremoni som skulle identifiera en såsom en ”del av världen”. Men Jesus sade att hans lärjungar inte skulle vara ”någon del av världen”. (Joh. 17:16, NW) När de kristna kommer i sådana situationer, har de ett förträffligt föredöme i Mose.

Mose trädde gång på gång fram inför Farao och begärde att Guds folk skulle släppas fria ur Egypten. Farao var en högmodig man som gjorde anspråk på att vara en gud. Han omgavs av ett imponerande hov av rådgivare, vakter, slavar och präster. Blev Mose fylld av fruktan, så att han försummade att fullgöra sitt uppdrag? I bibeln heter det att han ”fruktade inte konungens förbittring”. Varför inte det?

Därför att Mose ”förblev ståndaktig, som om han såg den som är osynlig”. Det sätt på vilket Gud handlat med Mose och andra gudaktiga människor innebar ”det tydliga framträdandet” av att Gud är en verklighet. Mose riktade alltså i tro helhjärtad uppmärksamhet på Jehova. Mose fruktade inte ens för världens mäktigaste man! Är Gud lika verklig för dig? — Hebr. 11:1, 27, NW; Neh. 4:14; 2 Tim. 4:17.

Om någon har verklig tro på att Gud existerar, påverkas också hans inställning till livet i gynnsam riktning. Hur då?

Han godtar det som Gud säger i sitt ord om varför förhållandena i den nuvarande onda tingens ordning är så svåra som de är. Om han drabbas av samhällelig orättvisa, sjukdom eller fattigdom, förkastar han inte fördenskull Gud. Om en av hans nära och kära dör, blir han inte fullständigt förkrossad av sorg. Han vet varför dessa händelser inträffar.

Han tror det som Gud säger om att en ny himmel och en ny jord, där rättfärdighet skall bo, nu är nära. Den kristne har alltså orsak att känna glädje, vilket håller honom uppe under personliga prövningar. Detta gör också ”ansiktet ljust”. — Ords. 15:13; 1 Tess. 4:13; 2 Petr. 3:13.

Vilken kontrast utgör inte en sådan människa till dem som saknar gudaktigt hopp! Låt oss för att belysa denna skillnad ta del av vad V. M. Martin säger om de verkningar den filosofiska riktningen ”existentialismen” har på sina anhängare:

”Dessa existentialister gör ringa, om över huvud taget några som helst, försök att argumentera emot de traditionella bevisen för Guds existens; ateismen tas helt enkelt som något självklart. ... Denna ateism kan utgöra förklaringen till det sjukliga svårmod, den tilltagande ängslan och det direkt löjliga i livet som man ofta finner i existentialismen. ... Frånvaron av allt vad Gud heter gör döden till något absolut, något absolut som av somliga betraktas som en befängd dårskap och av andra som en absurd missbildning. ... [Man lägger] överdrivet eftertryck vid den mänskliga tillvarons mörka sida. Besvikelser, förtret och sorger är en del av allt mänskligt liv, men existentialismen förefaller att vara centrerad kring detta. Det finns mycket ringa glädje och glättighet i den existentialistiska litteraturen.”

Visar din syn på livet, din livsinriktning, att du verkligen tror att Gud existerar?

Den tid är nu nära då Jehova med kraft skall låta alla människor få lära känna hur verklig han är, vare sig de vill eller inte. Han kommer att göra detta genom det som i bibeln kallas en ”stor vedermöda”. (Matt. 24:21) Hur kommer denna stora ”vedermöda” att beröra dig? Det beror på hur du handlar nu. Jehovas vittnen inbjuder dig att helt kostnadsfritt studera bibeln tillsammans med dem. Lär känna vilket hopp de har. Skaffa dig bättre insikt i vad det verkligen betyder att säga: ”Jag tror att Gud existerar.”