-
En bra stad att predika iVakttornet – 1958 | 15 maj
-
-
New York är också en stad där många språk talas. År 1950 fanns där två och en halv million amerikanska medborgare som var födda utanför USA och närmare två millioner människor, vilkas far eller mor eller båda föräldrar hade invandrat. Nu predikas det inte för dem på mirakulöst sätt, såsom lärjungarna predikade för den stora människoskaran vid pingsten; men trots det får de lyssna till de goda nyheterna om Guds rike på sitt eget språk, förmedelst tryckta hjälpmedel för bibelstudium och vittnen som talar dessa språk.
Eftersom New York är en stad med så blandad befolkning, är den i sanning en utomordentlig plats för Jehovas vittnens internationella sammankomst. Delegater från andra länder kommer att få många utmärkta tillfällen att predika på sitt eget språk.
Det kommer att finnas gott om distrikt, så att alla vittnena kan ta del i förkunnarverket medan de är där, men de kommer i många fall att finna att förhållandena är annorlunda än vad de är vana vid. New York-borna är till exempel i regel ganska otåliga och vill att den som kommer på besök skall uträtta sitt ärende med några få ord. Man måste därför vara rustad med inledningar som är träffande och korta såväl söm med predikningar som har ett tydligt tema, vilket går lätt att följa genom hela predikan. De kommer att finna att de i många fall måste predika genom titthål utan att kunna se mer än ögat på den de talar med. I andra kanske de måste tala med en stängd dörr eller en lång trappa mellan sig och den de besöker. De skall finna att New York är en bra stad där de kan pröva sina förmågor som förkunnare.
I Ordspråksboken 1:20 (NW) heter det: ”Den sanna visheten själv fortsätter att ropa högt på själva gatan. På torgen låter den beständigt höra sin röst.” Så var det på apostlarnas tid, ty de predikade offentligen på gatorna och torgen. Och det är så också i denna tid genom det verk som Jehovas vittnen utför. Även de kungör Guds vishet ute på offentliga platser. New York är en stad där det går lätt att utföra detta slags predikande. Det har många livliga gator och torg med breda, rymliga gångbanor. Konventresenärerna kommer att finna att dessa lämpar sig utmärkt för annonsering av det offentliga föredraget och för tidskriftsarbete.
Under sammankomstens åtta dagar denna sommar kommer de tillresande vittnena inte att vilja försumma tillfället att kungöra Rikets goda nyheter i denna stora stad. Deras nitiska predikande kommer att betyda att New York får ett större vittnesbörd om Jehovas namn och uppsåt än någonsin.
-
-
Den store församlaren om gagnlösa och nyttiga gärningarVakttornet – 1958 | 15 maj
-
-
Den store församlaren om gagnlösa och nyttiga gärningar
”Frukta [den sanne] Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela [förpliktelse].” — Pred. 12:13, NW.
1. Vilka två slag av församlande har pågått sedan första världskriget slutade, och vem utför församlandet i vartdera fallet?
SEDAN första världskriget slutade år 1918, har de politiska styresmännen och härarna i alla nationer varit med om ett församlande — till ”den plats, som på hebreiska heter Harmagedon”. (Upp. 16:14, 16; Hes. 38:7, 13) Det har också världen utöver försiggått ett stort församlande av fridsälskande människor till en plats av verklig säkerhet. Dessa utgör redan en församling som sträcker sig runt hela jorden, och likväl församlas dagligen många andra till dem. I den bekymmerfyllda perioden sedan första världskriget har dessa människor sett allt fler och fler bevis för att den nuvarande världen eller tingens ordning inte här någon framtid utan kommer att få sitt slut i och med den universella sammandrabbningen vid Harmageddon. De inser hur gagnlösa och onyttiga människors gärningar till stöd för denna gamla värld är. De önskar inte längre använda sitt liv till ingen nytta med att jaga efter vind. De önskar hädanefter använda sitt liv i nyttiga gärningar, som skänker glädje och tillfredsställelse nu och som åstadkommer något gott, som inte skall bli utplånat av Harmageddonstriden utan fortsätta i en strålande, ny värld. Alla som gör nyttiga gärningar blir församlade under en makt som är olik den som verkar på denna världen. De styrande och deras härar församlas till Harmageddon genom demonernas
-