Hur tidigt man bör börja undervisa sina barn
1. Vilken inställning gentemot undervisning i tidiga år har evolutionsteorin uppmuntrat?
MEN hur tidigt är ”tillräckligt tidigt”, när det gäller att börja undervisa barnen? Många menar att de allra första åren i livet i stort sett är rutin, att barnet mer eller mindre automatiskt passerar vissa ”stadier” och att det som händer under dessa första år inte påverkar det senare livet särskilt mycket. De kunde knappast ha mera orätt. Det erkänns nu att en stor del av denna uppfattning har vunnit popularitet genom den evolutionsteori som framlades av Darwin. I en argumentering emot denna uppfattning visar boken Pre-School Education Today (Förskoleundervisning i dag) vad den leder till. På sidan 30 läser vi: ”Närhelst lille Johnny gör någonting ’dåligt’, förklaras alltså beteendet genom att man framhåller att det bara är ett stadium som han genomgår. Och med hänvisning till [en evolutionists] liknelse om grodynglets svans — bakbenen utvecklas inte, om svansen skärs av — menar man att Johnnys icke önskade beteende inte får hindras, eljest kunde någon önskvärd framtida egenskap hindras att framträda.” Kommer ni nu att följa en sådan evolutionistisk tankegång när ni utbildar och övar ert barn, eller kommer ni att låta er vägledas av Guds ord?
2, 3. a) Hur lär oss bibeln att betrakta de tidiga åren i ett barns liv? b) När bör ett barns religiösa fostran börja, enligt vad som visas i Markus 10:15?
2 Helt i motsats till en sådan tanke visar bibeln att dessa tidiga år är dyrbara, livsviktiga, kritiska och att de inte bör förslösas av föräldrarna. Kom ihåg att Jesus Kristus sade: ”Vemhelst som inte tar emot Guds rike likt ett litet barn skall alls inte komma in i det.” (Mark. 10:15, NW) Det grekiska ordet för ”litet barn” är paidiʹon. Det kan användas om en tolvåring, som i Markus 5:40—42, där det talas om en flicka som uppväcktes av Jesus; men det kan också tillämpas på ett nyfött barn, såsom då det användes om barnet Jesus vid den tid då herdarna besökte honom. — Luk. 2:17.
3 Med tanke på Jesu uttalande skulle det sannerligen vara dåraktigt att vänta till dess ett barn är förbi barndomsåren innan man börjar tänka allvarligt på att ge det livsviktig skriftenlig undervisning! Ja, då skulle föräldern behöva säga: ”Nu då du inte längre är ett litet barn, ja, då bör du ’vända om’ och bli som ett litet barn igen, så att du kan bli undervisad i sanningarna om Guds rike och acceptera dem.” Varför inte undervisa barnet medan det fortfarande har ett litet barns värdefulla egenskaper? Varför skulle ni gå förbi den gyllene period av möjligheter då er son eller dotter är ett litet barn — ödmjukt, böjligt, villigt, till och med ivrigt att lära? När bör ni alltså börja utbilda och öva ert barn för liv i Guds ynnest? Från födelsen och framåt — det är ingen tid att förlora!
4. I vilken utsträckning utvecklas ett barns hjärna under de två första levnadsåren?
4 Är detta praktiskt? Är det realistiskt? Det är det helt visst. Det medges att ett nyfött barn kan andas, smälta maten, känna, gråta, gäspa och sova — men inte mycket annat. Men redan efter några dagar eller veckor börjar intryck att inpräglas i barnets sinne. Barnets intelligens börjar redan fungera. Det är möjligt att ett av de största misstag som föräldrar kan göra är att underskatta barnens intelligens under dessa tidiga år. Vid födelsen väger ett barns hjärna bara en fjärdedel av vad den kommer att väga vid vuxen ålder. Men visste ni att på bara två år växer hjärnan så snabbt att den når tre fjärdedelar av vikten vid vuxen ålder?
5. a) Vilka intressanta kommentarer har forskare gett beträffande tillväxten av ett barns intelligens? b) Ge exempel på den intellektuella förmåga som barn har.
5 Barnets intelligens växer också. Forskare menar att ett barns intelligens växer lika mycket under dess fyra första år som under de följande tretton åren. Somliga säger att ”de begrepp som barnet lär sig före sin femte födelsedag är bland de svåraste det någonsin kommer att möta”. Bland det som barnet lär sig är ett språk, om vilket en annan källa säger att det ”förmodligen är den svåraste intellektuella prestation som det någonsin krävs av en människa att utföra”. Om ni tvivlar på det, försök då bara lära er ett nytt språk. På kort tid kommer ni att inse vilken underbar intellektuell prestation ert barn utför när det lär sig tala. Och kom ihåg — när ni börjar studera ett nytt språk, kan ni redan ett språk, och ni vet hur språket fungerar. Ert barn gör inte det. Tänk också på barn vars föräldrar är av olika nationalitet och på barn som bor i tvåspråkiga områden. Vid bara fyra eller fem års ålder kan dessa barn ofta med lätthet samtala inte på bara ett språk utan på två språk, och de gör det vanligen utan brytning! Det är tydligt att intelligensen finns där. Små barn har en häpnadsväckande förmåga att lära — men denna förmåga behöver användas, utvecklas och vägledas. Barnet behöver er hjälp. Mycket beror alltså på er.
6. a) Vad förtjänar ännu mer uppmärksamhet än ett barns mentala utveckling? b) Vad äger rum i fråga om detta under det första året?
6 Såsom sanna lärjungar bör ni emellertid inte bara intressera er för barnets sinne och intellektuella utveckling. Ni bör vara långt mer intresserade av ert barns hjärta och hjärtats utveckling när det gäller att alstra rätta motiv. (Ords. 4:23) Vid födelsen är ett barns hjärta relativt stort, men visste ni att det fördubblas i storlek under det första året? Därefter växer det långsammare. Redan under detta första år börjar vanor att ta form. Under detta år börjar ett barn visa sin villighet — eller brist på villighet — att ge gensvar på krav som ställs av de vuxna. Lydnad är som vi vet det kanske mest grundläggande av alla krav för att man skall få Guds ynnest. Det kan betyda skillnaden mellan liv och död. Därför är det sannerligen viktigt att ni börjar forma ert barn alltifrån födelsen. — Pred. 12:13; Jer. 7:23.
7. a) Vad har forskare att säga om personlighetens utveckling? b) Vad tyder på att många mödrar inte inser detta?
7 En artikel i Science Digest för mars 1969 bekräftar detta. Enligt dr Marvin Ack har undersökningar visat att ”en individs personlighet till största delen är grundlagd innan skolan börjar. Det är naturligtvis allmänt känt att förskolebarn är ytterligt mottagliga för intryck och formbara.” ”Men”, säger han, ”vi har upptäckt att vad de har mött i sin barndom vad det gäller inställningar och erfarenheter ofta grundlägger bestående och ibland oföränderliga beteendemönster.” Betyder detta att sådana mönster inte kan förändras efter fem års ålder? ”Nej”, säger en annan forskare. ”Barnet förblir ganska formbart under sina sju första år, men ju längre man väntar, desto mera radikalt behöver man ändra barnets miljö — och sannolikheten för en förändring blir litet mindre med varje år som går.” Det är inte alla föräldrar som inser detta förhållande. Enbart i Förenta staterna finns det omkring fyra millioner förskolebarn vars mödrar arbetar utanför hemmet. Det kan hända att en del mödrar är tvingade att göra detta. Men det är tydligt att många tar för givet att det i vilket fall som helst inte är mycket som de kan lära sina barn under dessa tidiga år. Vilket tragiskt misstag!
8. Förklara hur miljön i hemmet påverkar ett barn i god eller ond riktning.
8 Den miljö ni ger ert barn under dessa tidiga år spelar en mycket stor roll i formningsprocessen. Det är inte bara det hus ni bor i, utan det slags hem som ni gör av detta hus. Är det rent, prydligt, välordnat? Är det ett fridfullt hem, fritt från gräl, skrik, förbittring? Visar ni föräldrar respekt för varandra? Om ni inte gör det, kan ni då rimligen förvänta att ert lilla barn skall vara annorlunda och visa er respekt? Erkänner ni föräldrar misstag? Om ett barn aldrig hör sin far eller mor ge uttryck åt ödmjukhet, hur kan då ödmjukhet bli barnets norm? Dessutom finns denna fara: Om föräldrarna inger barnet den tanken att de aldrig har fel, kan barnet mena att det utan fara kan göra allt vad de gör och ändå alltid ha rätt. Om föräldrarna använder vad de kan betrakta som ”små” lögner, kanske för en granne eller för någon som kommer med en räkning, kommer barnet att mena att det kan använda egna ”små” lögner. Och om föräldrarna inte är överens i frågor som gäller barnuppfostran, eller om de alltid utdelar varningar men sällan sätter dem i verket, kommer barnet snabbt att lägga märke till detta, och barnets respekt för de regler som föräldrarna ställer upp kommer snabbt att försvagas. Det är inget tvivel om det — sådana saker gör starka, nästan outplånliga intryck på ett litet barns känsliga sinne. Barnets naturliga oskuld och medfödda känsla för ärlighet och rättvisa kommer oundvikligen att få stötar allteftersom livet går. Men tänk på att se till att dessa stötar inte kommer från er.
Använd bibeln — från den ”tidiga” barndomen
9. Varför är det viktigt att använda bibeln vid barnuppfostran, och hur tidigt bör detta börja?
9 Det är mycket viktigt med föredöme, men det är inte tillräckligt. Barnet behöver veta varför föräldrarna håller fast vid de normer de har och varför de kräver att barnet skall hålla sig till samma ordning. Detta betyder att man gör bruk av bibeln, och det är återigen något som bör ske från barndomen. Till Timoteus skrev aposteln Paulus: ”Förbli emellertid du vid det som du har lärt och genom övertygelse kommit till tro på, då du ju vet av vilka du har lärt det och att du från din tidiga barndom har känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till frälsning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus.” — 2 Tim. 3:14, 15, NW.
10. Betyder det grekiska ord som Paulus använde här verkligen ”tidig” barndom eller syftar det helt enkelt på barndom?
10 Betyder det grekiska ordet breʹfos, som Paulus använder här, verkligen ett spädbarn? Ja, det gör det. I själva verket används det i allmänhet om ett ofött barn, som i Lukas 1:41, 44, där det i redogörelsen för Marias besök hos Elisabet sägs att barnet i Elisabets liv spratt till, då Elisabet hörde Marias hälsning. Men breʹfos kan också betyda ett nyfött barn, ett spädbarn, som när det används i Apostlagärningarna 7:19, 20 om det tre månader gamla barnet Mose. Paulus säger således inte att Timoteus hade känt de heliga skrifterna helt enkelt från sin ungdom eller barndom utan i verkligheten från sin tidiga barndom. Hur kunde det vara så?
11. Hur kunde Timoteus ha känt Skriften från sin ”tidiga barndom”?
11 Jo, det är tydligt att Paulus menade att hur långt tillbaka i sitt minne Timoteus än kunde gå, så kunde han inte komma ihåg en tid då han inte av sin mor och sin mormor hade fått undervisning i Guds inspirerade ord. (2 Tim. 1:5) Timoteus’ tidigaste minnen av sitt medvetande under barndomen inbegrep minnen av de heliga skrifterna och deras läror. Timoteus kunde säga till Jehova alldeles som David gjorde i Psalm 22:11: ”Du är min Gud allt ifrån min moders liv.” Kommer ert barn att kunna säga detta? Vad Timoteus’ mor och mormor gjorde, det kan ni föräldrar i vår tid göra, och ni kan med rätta hoppas på goda resultat, alldeles som det blev i Timoteus’ fall.
12. a) Vem skall undervisa barnen i hemmet? b) Varför är det viktigt att man använder tid tillsammans med sina barn, ägnar dem personlig uppmärksamhet?
12 Timoteus’ far var inte kristen. Men kristna fäder kommer inte att överlåta undervisningen av sina barn helt och hållet åt sina hustrur. Om de gör det, kommer de att få betala för det i minskad respekt från barnen. Apostelns råd i Efesierna 6:4 lyder: ”Och ni fäder, var inte irriterande mot edra barn, utan fostra dem städse i Jehovas tuktan och styrning av sinnet.” (NW) Ett sätt att irritera ett barn är att förvägra det den uppmärksamhet som barn av naturen kräver, den uppmärksamhet som gör att de mår väl alltifrån barndomen. Är det inte så att om man visar ett barn ett visst intresse, så öppnas snart den lilla munnen i ett brett leende (kanske så att en ensam tand visar sig), medan någon enkel handling av uppmärksamhet från barnets far eller mor kan frambringa jollranden av glädje? Äldre barn längtar också ivrigt efter att deras föräldrar skall visa intresse för dem. De kan till och med uppföra sig illa som ett medel att få det. Ja, en av de bästa gåvor som ni föräldrar kan ge edra barn oavsett deras ålder är något av er tid, er personliga uppmärksamhet och ert intresse. Att bara säga till dem eller tillrättavisa dem är inte tillräckligt; sådan tuktan kan i sig själv åstadkomma irritation. Barnet önskar och behöver er närvaro, att ni sätter er ner med det, tar er tid att förklara skäl och orsaker, så att ni inte bara säger ”gör det” eller ”gör inte det”. Se till att de får denna hjälp, eftersom det är kärleksfullt att göra så.
13. Vad vinner föräldrarna när de tar sig tid att förklara vad som är rätt och vad som är orätt från bibelns ståndpunkt?
13 Tänk på vad ni kan vinna genom att ta er tid att undervisa edra barn i Guds ord. Utan detta kan små barn mena att lydnaden bara är någonting som deras föräldrar talar om och säger: ”Hör nu, vi är äldre än du, och vi är större och starkare än du, så nu blir det som vi säger!” Men när föräldrarna tar sig tid att förklara vad som är rätt och orätt från bibelns ståndpunkt, kommer barnen att inse att deras föräldrar inte bara lägger fram sin egen uppfattning. Det är vad deras Skapare säger; det är hans vilja. Detta ger en kraft åt föräldrarnas råd som inte kan uppnås på något annat sätt, och det gör att orden sjunker djupt in i barnets sinne och hjärta. Och mer än så, det är också en underbar källa till ytterligare kraft för barnen. Det gör det möjligt för dem att hålla fast vid rätta principer, när det börjar komma svåra perioder i deras unga liv. Edra barn kan älska och respektera er i hög grad som deras föräldrar. Men trots detta måste ni helt visst inse att respekt för Gud och kärlek till honom kommer att göra mycket mer för dem i tider av frestelse och kris. — Ps. 119:109—111; Ords. 6:20—22.
Undervisning som når hjärtat
14. a) Varför ställer barn så många frågor, och vad kan bli följden om barnen får känslan att deras frågor helt enkelt är en plåga? b) I vilken utsträckning skulle israeliterna ägna uppmärksamhet åt sina barn, enligt den uppmaning Jehova gav?
14 När små barn väl har lärt sig tala, tycks de bli frågefabriker med massproduktion. Men kom ihåg att frågor är ett av de mest verkningsfulla hjälpmedel för att få undervisning som små barn har. Om ett barns frågor skjuts åt sidan eller ställs för döva öron, kan det till sist sluta upp att fråga. Men om föräldrar gör någonting sådant, riskerar de att förbindelselinjerna börjar brytas. Återigen är det så att vad edra barn önskar och behöver är något av er tid. Er Skapare säger att ni skall ge dem tid, massor av tid. Jehova sade till israeliterna: ”Dessa ord, som jag ger dig befallning om i dag, måste visa sig vara på ditt hjärta; och du skall inskärpa dem hos din son och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” Ger ni ert barn detta slags uppmärksamhet? — 5 Mos. 6:6, 7, NW.
15. Varför är det gagneligt att uppmuntra barnen att ställa frågor under studiestunderna?
15 När ni studerar Guds ord med edra barn, önskar ni att de inte bara skall få in Guds ord i sina huvuden utan också i sina hjärtan. Med tanke på detta bör ni uppmuntra deras frågor. Uppmuntra dem att uttrycka sig. Få dem att yttra sig, ta reda på hur de tänker, vad de menar om olika ting, vad som finns i deras hjärtan.
16. Vad är det tvåfaldiga syftet med de frågor som finns i det studiematerial som Sällskapet Vakttornet tillhandahåller för att föräldrarna skall kunna använda det med sina barn?
16 I det studiematerial som Sällskapet Vakttornet har tillhandahållit, för att föräldrar skall kunna använda det tillsammans med sina barn, finns det i allmänhet ett antal välplacerade frågor. De är avsedda att stimulera till samtal. Kom ihåg att barn tycker om att få engagera sig. Om barnet inte får engagera sig, kommer intresset snabbt att mattas. Dessa frågor kommer att hjälpa till att bevara intresset, om ni stannar upp och låter ert barn få tala om vad det tänker. Men ännu viktigare är att frågorna hjälper er att få veta vad som rör sig i barnets sinne och hjärta.
17. Hur är läsning på egen hand till gagn för ett barn, men varför bör inte detta helt och hållet ersätta läsning tillsammans med föräldrarna?
17 Med tiden kommer ert barn att kunna läsa artiklar på egen hand. Uppmuntra det att göra det. Ju mer barnet läser sunda upplysningar som är grundade på Guds ord, desto mer kommer de goda råd som finns där att inpräglas i sinnet och hjärtat. Men för att stärka banden av tillgivenhet mellan er föräldrar och ert barn bör ni naturligtvis också läsa sådant stoff tillsammans regelbundet.
18. Vad måste man tänka på i fråga om studiestundernas längd?
18 För att nå hjärtat bör ni göra studietiden angenäm, inte plågsam. Små barn kan inte koncentrera sig under längre perioder. Också när de leker, tröttnar de snabbt på en lek och tar itu med en annan, fastän de snart kan gå tillbaka till den lek de just har slutat med. Av naturen är det så att barns intressen ofta ändras; efter en stund stängs deras små sinnen av, så att säga, och vänder sig åt något annat håll. När de kommer till denna punkt, uppnår man knappast någonting genom att försöka tvinga fram intresse. Bli inte oroliga, om ert barn inte får grepp om alla detaljer med en gång. Dessa detaljer kan man ge eftertryck åt vid andra tillfällen.
19. a) Vilket värde har föräldrarnas entusiasm under studiestunderna i familjen? b) Hur påverkar beröm ett barns framsteg?
19 En viktig faktor för framgångsrika studiestunder med barn är att föräldrarna visar entusiasm. Det kan hända att ni tycker att ni inte är så livliga eller duktiga på att beskriva. Men ni kan åtminstone visa att ni verkligen finner glädje och tillfredsställelse i att studera med ert barn. Likna fadern i Ordspråksboken 23:15, 16, som säger: ”Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta; ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala, vad rätt är.” Visa denna glädje. Och naturligtvis bör ni berömma, uppmuntra och lovorda ert barn, när det gör väl ifrån sig i fråga om att lära sig sanningarna i Guds ord och tillämpa dem. Detta kommer att värma barnets hjärta och hjälpa till att hålla det mottagligt för råden från Guds ord.
20. a) Vad kan hjälpa er att bygga upp ert barns kärlek till Jehova? b) Varför är detta mycket viktigt?
20 Ni önskar bygga upp kärlek till Gud i deras hjärta. Förvissa er därför om att de inte bara betraktar Gud och hans Son från en negativ synpunkt, i det de alltid förbinder dem med ”gör inte det” och ”det får du inte”. Hjälp ert barn att uppskatta Guds godhet, vänlighet och frikostighet. Då kommer ni verkligen att bygga upp kärlek till Gud i ert barns hjärta. Det är som Johannes skriver: ”Vi älskar, därför att Gud först har älskat oss.” (1 Joh. 4:19, Hd) Det är alltså viktigt att ert barn kommer att önska tjäna Gud på grund av kärlek och inte bara veta att det måste tjäna honom. (Ps. 110:3; 112:1) Om det inte är kärlek som är grundvalen, kommer barnets tjänst aldrig att bli uthållig eller vinna belöning. Genom att ni lägger tonvikten där den skall vara — på Guds godhet och barmhärtighet — kan ert barn lära sig att förtrösta på Gud, att tillitsfullt be till honom med denna fullkomliga kärlek som ”driver ut fruktan”. — 1 Joh. 4:17, 18, NW.
21. Vad utöver detta måste barnen lära sig beträffande sitt uppträdande mot andra människor, om de skall bli sanna lärjungar till Jesus?
21 Tillsammans med kärleken till Gud kommer kärleken till nästan. Små barn är oskuldsfulla på ett charmerande, vinnande, förtjusande sätt. Men detta är inte någonting som varar beständigt, eller hur? Det bleknar, och barnets liv går vidare. Vad kommer att ersätta denna barnsliga oskuld? Ni kan hjälpa ert barn så att det inte bara är rent och snyggt utan också har aktning för alla och är omtänksamt, vänligt, hjälpsamt mot andra. Detta är egenskaper som är långt mer vinnande än enbart barnslighet. Bibeln, som inbegriper den store lärarens ord, kommer att hjälpa er att lära edra barn hur viktiga dessa egenskaper är. (Luk. 6:31; 1 Joh. 4:20, 21) Med sådan vishet och med sann kärlek till edra barn kan ni hjälpa dem att bli sanna lärjungar till Guds Son.
Ta lärdom — också nu
22. Hur försöker somliga som inte har fått så god fostran i barndomen ursäkta sitt uppförande?
22 Även om vi nu har sagt mycket om att hjälpa barn att lära av den store läraren, är det inte så att undervisningen är begränsad till vår barndomstid, eller hur? Några av er, unga män och kvinnor som är ogifta, och några av er som är gifta, kan mena att edra föräldrar inte gav er all den hjälp ni behövde när ni var barn. Ni kan nu inse värdet av en del ting som de kunde ha lärt er men inte gjorde, kanske därför att de då inte var lärjungar till den store läraren eller helt enkelt därför att de inte helt och fullt insåg behovet av att studera med er och ge er regelbunden hjälp. Kommer ni nu att använda detta som en ursäkt för ett uppförande som inte motsvarar bibelns normer? När ni får uppmärksamheten riktad på vissa orätta handlingssätt, kommer ni då att säga: ”Klandra inte mig. Klandra mina föräldrar. Jag har blivit uppfostrad på det sättet. Jag kan inte rå för det”? Är detta ett sunt resonemang?
23. Vilka exempel från vår tid visar att vem som helst kan bringa sitt liv i överensstämmelse med Jesu läror, om han verkligen önskar göra det?
23 När vi läser skildringar i Vakttornet och Årsboken, lär vi känna olika personer, både män och kvinnor, som i en del fall har haft en bakgrund av värsta slag — men ändå har de ändrat sig. Guds ord visar att människor av alla slag, människor som har gjort sådant som är avskyvärt, kan ändra sig och har ändrat sig och blivit sanna lärjungar till Guds Son. Ni kommer inte att ha gagn av att gå genom livet och klandra edra föräldrar för vad de inte gjorde. Ni har hel och full möjlighet nu att lära av den store läraren, och han kan hjälpa er att göra om er personlighet så att den stämmer överens med hans, att göra om ert sinne, att vända om från orätta vägar, att utveckla ett rent hjärta och en ny ande. (Ps. 51:12) Den enda frågan är: Önskar ni verkligen detta?
24. Vilken hjälp har Gud gett dem som verkligen önskar göra de förändringar som behövs för att vinna evigt liv?
24 Den vishet ni kan få genom Guds Son är fullt tillräcklig för att lösa vilka som helst problem som ni kan ha, och Guds ande har tillräcklig kraft för att hjälpa er att besegra en ogynnsam bakgrund, inrotade vanor, orätta tänkesätt och orätta sedvänjor. Kom ihåg att den som finner visheten ”skall helt visst finna livet” men den som går miste om visheten ”gör våld på sin själ”. Visa att ni älskar livet, inte döden, genom att söka denna vishet av allt hjärta. Fortsätt varje dag att ta emot undervisning från den store läraren.
[Bild på sidan 300]
Ett barns hjärta fördubblas i storlek under det första året; hjärnan når på två år tre fjärdedelar av vikten vid vuxen ålder. Tillbörlig undervisning och övning har alltså en stor inverkan på det senare livet. Använder ni dessa år väl när ni fostrar ert barn?
[Bild på sidan 302]
Guds ord visar tydligt att barn från den ”tidiga” barndomen på ett gagneligt sätt kan undervisas om Skaparen och hans verk