Ungdomar frågar:
Hur kan jag komma överens med andra?
”ÄR DET någon av er som tycker att ni inte kommer överens med andra?” frågade Robert Conklin, författare och forskare på de mänskliga relationernas område. Han finner knappast någon som svarar ja. Men av 1.000 människor, som han bad skriva ner sina ”tre största irritationskällor”, framhöll 998 att ”deras största bekymmer och irritationer i livet orsakades av andra människor”.
Conklin drog den slutsatsen att i själva verket säger sådana människor: ”Jag tycker att jag kommer bra överens med dig tills du gör någonting som jag inte tycker om. Då slutar jag att komma överens med dig, inom mig. Jag blir irriterad, förargad och besviken.”
Känner du det på samma sätt ibland gentemot människor som du känner? Sådana känslor — antingen man ger uttryck åt dem eller stänger dem inne, inom sig — kan förhindra fridfulla relationer till andra. Ett liv fyllt av mening och innehåll beror till stor del på din förmåga att komma väl överens med andra.
Men vilka är några av de positiva steg man kan ta för att förbättra sina relationer till andra?
Samtala
Var villig att tala med människor! Gott kommunicerande bygger upp stark samhörighet. För att komma överens med andra måste vi vara villiga att inte bara tala om hur vi själva känner det, utan också att lyssna.
Det finns ett utmärkt exempel som visar värdet av att lyssna. Jesus Kristus träffade en gång en samaritisk kvinna vid en brunn och samtalade med henne. Han började samtalet med att säga: ”Ge mig att dricka.” (Johannes 4:5—26) Jesus lyssnade uppmärksamt på hennes synpunkter. Som en följd av detta fick den samaritiska kvinnan större förtroende för honom. Jesus samtalade. Han kände till konsten att lyssna såväl som att tala. ”Av alla handlingar som kan få en annan människa att känna sig betydelsefull och värdefull”, skrev Robert Conklin, ”finns det ingen viktigare än att lyssna uppmärksamt.”
Att samtala med sina föräldrar hjälper en också att komma överens med dem. Hemmet kan ofta bli ett slagfält. Men 17-årige Don säger: ”Mina föräldrar och jag står varandra nära därför att vi är ärliga och öppna mot varandra.” Men att vara ”öppen”, betyder det att man kan vara frän och ohyfsat burdus? ”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör ge svar åt var och en”, råder bibeln. Är detta råd verkligen praktiskt? — Kolosserna 4:6.
När dina uttryck är ”kryddade med salt” blir det lättare att acceptera dem. Även om vi skulle vara mycket förargade på varandra, är det en stor skillnad mellan att slänga ur sig: ”Jag mår illa bara jag ser dig!” och lugnt säga: ”Det du sade i går till mig efter skola sårade mig verkligen.” Vilket uttalande skulle vara lättast att ”smälta” och troligen ge bästa resultat?
Men lika viktigt som att komma överens med andra är att veta när man skall säga någonting. Salomo, en vis kung i det forntida Israel, jämförde ”ord som talas i rättan tid” med ”äpplen av guld i arbeten av silver” (NW). (Ordspråksboken 25:11) Äpplen av guld som av en skicklig konsthantverkare placerats på ett underlag av silver var högt aktade ägodelar i det forntida Israel — så aktas också värdet av att veta när man skall tala och när man inte skall göra det. De rätta orden som sägs på rätt sätt och vid rätt tid är ”byggnadsblock” som bygger upp goda relationer till andra.
Att erkänna det goda hos andra
Hur känns det när andra uppriktigt berömmer dig för din personlighet, skicklighet osv.? Är det inte något du gläder dig åt? Smicker — falskt eller överdrivet beröm — kan verka frånstötande, men sanningsenliga uttryck som är förtjänta kan göra mycket för att utveckla känslor av förtrolighet.
”Vi kanske har en tendens att underskatta oss själva, att inte beakta våra goda egenskaper”, medgav Tim. Men denne unge man erkände den dragningskraft uppriktigt beröm har och förklarade: ”Att ha någon som säger vänliga saker om en är uppmuntrande, och jag tycker om att umgås med sådana människor.” Känner du det inte på samma sätt?
Jesus kände till detta och framhöll därför det goda hos andra. Till Natanael, som senare blev en av hans apostlar, sade han: ”Se, med säkerhet en israelit som det inte finns något svek i.” (Johannes 1:47) När Jesus gav Natanael detta beröm, kände han säkert till Natanaels mycket förringande fråga: ”Kan något gott komma från Nasaret?” (Johannes 1:46) I stället för att känna sig förolämpad riktade Jesus uppmärksamheten på Natanaels ovanliga egenskaper. Det uppstod därefter en varaktig vänskap.
Överser du, liksom Jesus, med mindre fel och söker efter de fina juvelerna i personligheten hos andra? ”Men somliga människor går mig på nerverna! Hur trevlig jag än försöker vara, blir de irriterade!” utropar många. Det är sant att människor har sina fel. Men för att bevara ett fridfullt förhållande måste man kunna behärska den kanske viktigaste egenskapen som behövs för att komma överens med andra — egenskapen förståelse.
Att vara förstående
Hur skulle du reagera om du körde bil och såg en ung man vifta med armarna och gestikulera för att få dig att stanna? Tänk dig att du inte gör det. Plötsligt kastar den unge mannen en sten som träffar din bil. Du stannar, stiger ur bilen och går mot honom.
Många tankar genomströmmar ditt sinne: Han måste betala skadorna. Varför är människor så hämndlystna? Jag kan inte låta honom slippa undan. Du kommer närmare och ser framför dig en nervös figur med tårar i ögonen. Han förklarar: ”Jag var tvungen att få dig att stanna.” Du lägger nu märke till att alldeles bakom honom i gräset ligger en ung man som är svårt skadad och behöver hjälp. Du ser nu hela saken mera klart, och säkerligen känner du det på ett annat sätt gentemot den unge mannen som står vid sidan om dig. Ja, du förstår!
Många människor är överhopade med svåra, ibland hopplöst frustrerande problem. Andra är känslomässigt mycket osäkra, kanske på grund av sin fostran eller en dålig familjemiljö. Andra kanske känner sig hårt pressade eller till och med betryckta, och som bibeln säger kan detta göra ”den vise till en dåre”. (Predikaren 7:8) Allt detta kan bidra till att de blir irriterade och får dem att säga saker och ting som de senare ångrar. Kan du vara tillräckligt storsint för att ta hänsyn till detta och överse med det? — Ordspråksboken 19:11.
Förståelse kan hjälpa oss att försöka få svar på frågor sådana som: Varför handlar han på detta sätt eller varför kan han inte lyssna till skäl? Att inte dra förhastade slutsatser om andra befrämjar förståelse. Detta är en lektion som 27-årige Scott lärde sig. Han erkände: ”Jag hade en tendens att bilda mig en uppfattning om en människa av en kort händelse eller efter ett kort sammanträffande. Jag lät detta påverka det sätt på vilket jag behandlade denna människa och hur jag kände för henne.” Men han ändrade sig och fann då att han kom bättre överens med andra. Han tillade: ”Jag har nu förstått att det är bättre att inte döma en människa på förhand, utan i stället ta tid till att lära känna henne helt och fullt. Jag försöker nu förstå orsakerna till hennes handlingssätt.”
Det finns naturligtvis tillfällen när du inte visar den behövliga förståelsen. Du kanske inte alltid är en människa med urskillning, en som är ”lugn till sinnes”. (Ordspråksboken 17:27) När detta händer, har du då inte funnit att det är nödvändigt att lugna ner en närståendes sårade känslor och kanske säga: ”Jag är ledsen, jag ber om ursäkt, jag förstod det inte”?
Sträva därför efter att förbättra dina relationer till andra. Lär dig att samtala med andra. Låt andra veta att du uppskattar deras goda egenskaper. Sträva efter att inse varför andra gör vissa saker och försök att förstå dem. Att tillämpa dessa principer i ditt liv kan bli mycket givande för dig och för dem som du är tillsammans med.
[Infälld text på sidan 21]
Att veta när man bör tala är ”byggnadsblock” som bygger upp goda relationer till andra
[Infälld text på sidan 22]
”Det finns naturligtvis tillfällen när du inte visar den behövliga förståelsen”
[Bild på sidan 22]
Se mer än handlingarna och försök att uppodla förståelse