-
”Lyft upp era huvuden”Vakttornet – 1979 | 1 december
-
-
om att det kommer att finnas överlevande. De omtalas såsom ”en stor skara” som ”kommer ut ur den stora vedermödan”. Varför blir de bevarade? Därför att de, som profetian säger, ”ägnar honom [Gud] helig tjänst dag och natt”. — Upp. 7:9, 14, 15.
Just nu pågår församlandet av alla dem som kommer att få överleva, och de kommer från alla länder. Över hela jorden förs de människor som vill lära känna Guds uppsåt och som vill göra hans vilja samman till ett internationellt samhälle, vilket kommer att utgöra grundvalen i Guds kommande ”nya jord”. (2 Petr. 3:13) Till skillnad från nationerna i världen har de redan lärt sig att ”smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”. Genom att handla så har de redan nu uppfyllt profetian: ”Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandra och icke mer lära sig att strida.” — Jes. 2:2—4.
Medan nationerna som lever oberoende av Gud alltså sjunker allt djupare i sin nöd, pågår det storslagna församlandet av människor som skall ärva jorden under Guds rike i enlighet med Guds uppsåt. (Matt. 25:34) På grund av vad de nu får lära sig beträffande denna onda världsordnings nära förestående slut och den nya tingens ordning som står för dörren, betraktar de inte längre framtiden som mörk eller hopplös. I stället lyfter de upp sina huvuden, därför att deras befrielse närmar sig. (Luk. 21:28) De hyser stor tillförsikt för framtiden, därför att de med säkerhet vet, som bibeln säger, att: ”Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.” — Ords. 19:21.
-
-
De som överger Jehova skall förgåsVakttornet – 1979 | 1 december
-
-
De som överger Jehova skall förgås
På profeten Jesajas tid var det många bland Jerusalems och Juda lands invånare som var otrogna mot Jehova, deras Gud. De hade förfallit till att utöva avgudadyrkan. Det var därför emot dem som Jehova riktade dessa ord genom Jesaja: ”De som övergiva HERREN [Jehova], de skola förgås. Ja, de skola komma på skam med de terebinter som voro eder fröjd; och I skolen få blygas över de lustgårdar som I haden så kära.” — Jes. 1:28, 29.
I lustgårdarna eller de heliga lundarna brukade folket frambära offer och bränna rökelse åt falska gudar. (Jes. 65:3; 66:17) Terebinterna (heliga träd) hade också sin betydelse i denna avgudadyrkan. Vid tiden för Jehovas verkställande av sina domar skulle de heliga träden och lustgårdarna bevisa sig vara en orsak till skam för avgudadyrkarna. Gudarna som de hade tjänat skulle inte kunna beskydda dem under vredens dag.
Jesajas profetia fortsätter: ”Ty I skolen bliva såsom en terebint med vissnade löv och varda lika en lustgård utan något vatten.” (Jes. 1:30) När bilden med terebinten och lustgården förs över på avgudadyrkarna, visar profetian att de otrogna människorna skulle vissna ner på grund av hettan från Guds vrede och torka upp som en trädgård under torrperioden. ”Och”, fortsätter profetian, ”den starke [avgudadyrkaren] skall bliva till blår [som de lättantändliga, avbrutna grova delarna av linet] och hans verk [avguden] till gnista, och de [avgudadyrkaren och avguden] skola båda tillsammans brinna, och det finnes ingen som släcker.” (Jes. 1:31, Åkeson) Vilken kraftig varning mot avgudadyrkan utgör inte detta! De som överger Jehova skall förgås.
-