Har du någonsin undrat:

Är det bra eller inte bra att vara vidskeplig?

KÄNNER du någon som är rädd för att gå under en stege eller som tar i trä för att avvärja otur? Hur kommer det sig att vissa hotell inte har någon våning eller något rum med nummer 13? Varför hade den engelske amiralen Nelson en hästsko fastspikad vid masten på skeppet Victory? Varför bär många personer amuletter eller andra ”lyckobringare”? Svaret är att alla dessa människor var, eller är, vidskepliga.

HAR VETENSKAPEN ELLER CIVILISATIONEN UNDANRÖJT VIDSKEPELSE?

Vidskepelse är en blint accepterad tro eller uppfattning. För sjuttio år sedan, när de vetenskapliga framstegen undan för undan avslöjade många blint accepterade trosuppfattningar, förutsade den välkända Encyclopædia Britannica att framtiden skulle frambringa ”en civilisation som var befriad från vidskepelsens spöke”.

Men denna förutsägelse besannades aldrig. Visserligen har vetenskapen och den så kallade civilisationen fått somliga människor att bli mindre vidskepliga, men en aktuellare utgåva av samma uppslagsverk medger: ”Det finns få människor som, om man avfordrar dem ett svar, inte skulle tillstå att de i hemlighet när en eller annan irrationell trosuppfattning eller vidskeplighet.” Det sägs att även mycket skickliga och sansade piloter på jetdrivna trafikflygplan i vår tid ”före starten ofta lägger säkerhetsbältena på lediga passagerarplatser i kors eller spottar på ett hjul, sedan de utfört den inspektion som föregår flygningen”. Allt detta beror på vidskepelse.

Varför dröjer sådana vidskepligheter fortfarande kvar? ”Vidskepligheter är ett av livets bästa pålverk mot tvivel, oro och otrygghet”, säger dr Edward Hornick, professor i psykiatri i New York. Andra auktoriteter menar dessutom att vidskepelse är ”en felaktig fruktan för Gud” eller ”alla former av missriktade religiösa känslor”. Sådana känslor är djupt rotade.

KAN VIDSKEPELSE VARA FARLIG?

Det kan den verkligen. En auktoritet framhåller: ”Det skulle vara omöjligt att kunna uppskatta hur många människor som blivit hängda eller brända som vuxna eller dränkta som barn ... på grund av vidskepelse.” Ja, vidskepelse har skapat intolerans och har gett upphov till häxkonst, magi, astrologi och andra ockulta sedvänjor.

Många ser emellertid inget skadligt i att vara vidskeplig, eftersom sådana missgärningar som att hänga någon eller bränna någon på bål på grund av vidskepelse är sällsynta i vår tid. Men en man som spikade upp en hästsko över ytterdörren för att få tur med sig är ett belysande exempel på den försåtliga faran i att vara vidskeplig. Han erkände: ”Jag vet att det är dumt, och jag tror inte på det, men man blir förvånad över hur väl det fungerar.” Ja, det hade gått så långt för honom att han litade på sitt lyckoföremål. Under andra världskriget lades en liknande tro i dagen av en bombfällare, som överlevde när hans plan blev nedskjutet. Han pekade på en liten mässingsdocka, som hängde på hans ficka, och han medgav: ”Jag är inte vidskeplig, men det var säkert den här lyckomaskoten som förde oss igenom den värsta knipa vi någonsin befunnit oss i.” Var det så? Hur många människor dog i kriget, medan de kramade en lyckomaskot i sin hand?

Många människor, som känner sig trygga därför att de har en lyckomaskot eller därför att de ägnar sig åt en viss form av vidskepelse, tar onödiga risker. När de förlitar sig på sin lyckomaskot, blir detta i själva verket en snara för dem.

Men det finns en ännu större fara för dem som är vidskepliga.

FÖRHINDRAR VIDSKEPLIGHET DEN SANNA TILLBEDJAN?

En hel nation tillbad en gång i tiden Jehova Gud på en tillbörligt sätt, men någonting inträffade. I Jesaja 66:11 (NW) säger bibeln om dessa människor: ”Men ni är de som överger Jehova, de som glömmer mitt heliga berg, de som dukar ett bord åt guden Lyckan och de som slår i blandat vin åt guden Ödet.”

När dessa judar började lita på ”guden Lyckan”, vände de sig bort från Jehova. Fastän de fortfarande utförde en form av tillbedjan i hans tempel, var detta bara en ritual, för i sina hjärtan ärade de ”guden Lyckan”. Av denna anledning sade Jehova att han skulle bestämma dessa ”åt svärdet”. (Jes. 65:12) Uppfyllelsen av dessa ord resulterade i en nationell katastrof, när Jehova inte längre beskyddade nationen mot angrepp från det mäktiga forntida Babylon år 607 f.v.t. Den judiska ”guden Lyckan” kunde inte förhindra att staden Jerusalem blev fullständigt förstörd. Genom att vara vidskeplig vänder sig alltså en människa bort från den rätta tron och förtröstan på den allsmäktige Guden. Detta kan medföra Guds misshag och lämna en människa utan någon som helst verklig hjälp i dessa svåra tider.

Men hur förhåller det sig om man gjort det till en vana att vara vidskeplig?

HUR KAN MAN GÖRA SIG FRI FRÅN VIDSKEPLIGHET?

Tillvägagångssättet för en människa att göra sig fri är att utveckla en äkta tro på Gud, så att hon kan ”sätta sitt hopp till Gud” och inte till någon lyckomaskot eller till någon form av vidskepelse. Bibeln talar om hur man skall göra detta. I Psalm 78:4—7 talas det om de ”under han [Gud] har gjort”, och sedan uppmanas sanna tillbedjare att berätta om dessa under för den kommande generationen, så att den kan ”sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt”. Ja, att tala med varandra om vad Gud har gjort, om hans mäktiga gärningar och om hans omsorg om sitt folk kan bygga upp verklig tro. En människa kan då lära sig att lita på den sanne Guden och på hans hjälp och inte behöva känna att hon måste ägna sig åt någon form av vidskepelse.

Många av de ”under han [Gud] har gjort” finns upptecknade i bibeln. Av den orsaken är ett uppriktigt studium av bibeln det bästa sättet att utveckla äkta tro. Utan tvivel känner du det på samma sätt som Jesu Kristi apostlar gjorde, när de bad honom: ”Ge oss mera tro.” (Luk. 17:5) Jehovas vittnen är villiga att hjälpa dig studera bibeln på ett systematiskt sätt helt utan förpliktelser eller kostnader från din sida. Varför inte ta kontakt med dem på den plats där du bor eller skriva till utgivarna av denna tidskrift?

”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall då förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” — Joh. 8:31, 32.