”De kommer inte att bli dig övermäktiga”

1, 2. Varför har Jeremiaklassen ingen tid att förlora nu under ”ändens tid”?

ÅR 1919, det år då fredstraktaten i Versailles upprättades efter första världskriget, markerade en vändpunkt för den smorda Jeremiaklassen. I bestämda bibliska ordalag tog de upp Jehovas budskap om tillintetgörelse för denna tingens ordning under Guds annalkande krig vid Har-Magedon. — Upp. 16:13—16.

² Nu, då mer än 57 år har gått sedan år 1919, är det ingen tid att förlora. Jeremia hade för sin del bara en begränsad tid — 40 år — under vilken han skulle kungöra Jerusalems nära förestående tillintetgörelse. Hans nutida motsvarighet har likaså enbart en begränsad tid. Vi har alla skäl att hålla oss vakna. Nu, så många år efter det att Jehova gav uppdraget åt Jeremiaklassen, är han fortfarande vaken för sitt uppsåt med särskild hänsyn till denna ”ändens tid”, i vilken nationerna befinner sig. (Dan. 12:4) Han håller sig vaken beträffande vad han har i uppsåt att göra när denna ”ändens tid” når sitt slut. Jeremia 1:11, 12 gör detta säkert och visst:

3, 4. Hur illustrerade Jehova för Jeremia sin egen vaksamhet med avseende på sitt uppsåt, och vilken fråga ställer vi nu med rätta till oss själva?

³ ”Och HERRENS ord kom till mig; han sade: ’Vad ser du, Jeremia?’ Jag svarade: ’Jag ser en gren av ett mandelträd [hebr.: schaked].’ Och HERREN sade till mig: ’Du har sett rätt, ty jag skall vaka [schoked] över mitt ord och låta det gå i fullbordan.’”

⁴ Vem av oss i denna tid, vare sig vi tillhör den smorda Jeremiaklassen eller tillhör dem som aktivt understöder denna klass, vågar då avbryta sin egen personliga vaksamhet? Vi gör det som är förståndigt, om vi efterliknar Jehova själv. För att illustrera sin egen vaksamhet lät han Jeremia i en syn se ”en gren av ett mandelträd”. Jeremia visste att ordet för ”mandelträd” (schaked på hebreiska) betyder ”en som vaknar”. Detta träd är det första som vaknar på våren genom sin blomning. Jehova var lik en ”gren av ett mandelträd” genom sin egen vaksamhet i fråga om den tid som nationerna och rikena trädde in i. Hans profetiska ord är tillämpligt på en viss tid, och vid den tiden kommer han att uppfylla det. Hans ord kommer aldrig att slå fel på grund av någon ouppmärksamhet från hans sida. Tror vi detta i denna tid, när vi har kommit in i år 1978?

5. Hur visade Jehova sin vaksamhet i fråga om den ökande brådskan och angelägenheten i sitt budskap, och hur bör vi vara i överensstämmelse med detta?

⁵ På grund av att Jehova har fortsatt att vara vaksam under alla dessa årtionden inom denna ”ändens tid” har han fortsatt att sända ut Jeremiaklassen för att lämna underrättelser till nationerna och rikena. (Jämför 2 Krönikeboken 36:15, 16, NW; Byington.) Allteftersom tiden för Jehovas verkställande av domen över nationerna och rikena kommer närmare, blir situationen mera brådskande och angelägen för honom att se till att en sådan varnande underrättelse ges över hela världen, särskilt till gagn för individer som måste ta personlig ståndpunkt. I det de som tillhör Jeremiaklassen tänker på att Jehova är lika vaken och vaksam som någonsin och kommer att vara redo i tid, bör de hålla sig vakna för den ökande brådskan och angelägenheten i deras budskap. De bör hålla sig vakna genom ihållande verksamhet med att vitt och brett kungöra det.

ANSVAR FÖR SLUTET PÅ DENNA ORDNING

6, 7. Vad vet vi genom den illustration, som Jehova därnäst framställde för Jeremia, om den nära förestående tillintetgörelsen av den nuvarande ordningen?

⁶ Genom Jehovas inspirerade ord har vi kännedom om källan till den tillintetgörelse som hotar den nuvarande tingens ordning. Följaktligen känner vi till från vilken riktning tillintetgörelsen kommer och även det verkställande redskap som skall användas. Vi får ytterligare en ledtråd beträffande detta från den illustration som Jehova sände till Jeremia vid den tid då han gav honom i uppdrag att vara ”profet för nationerna”:

⁷ ”Och Jehovas ord började komma till mig för andra gången. Han sade: ’Vad ser du?’ Jag sade då: ’En vid gryta, som blåses på, är vad jag ser, och dess öppning är vänd från norr.’ Och HERREN sade till mig. ’Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare. Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte [sin tron, Åkeson] vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer. Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.’” — Jer. 1:13—16; v. 13 enl. NW.

8. Varför blåstes det på grytan i synen, och vad visades genom att den lutades bort ifrån norr?

⁸ Vi kommer ihåg att Jeremia blev upprest år 647 f.v.t. och fick i uppdrag att vara ”profet för nationerna”. Fördärvbringande svårigheter höll redan då på att dra ihop sig för Jerusalem och Juda land. Det som kokades i den gryta som visades i Jeremias syn var inte något som var gott för det avfälliga Jerusalem och de övriga städerna i Juda. Avsikten med att det blåstes på grytan var inte att kyla innehållet i grytan, utan det var att underblåsa lågorna i elden under denna kittel. Det förhållandet att grytans vida öppning lutades bort ifrån norr betydde att det kokande heta innehållet skulle utgjutas över det som låg i söder. Detta betydde Jerusalem och Juda land. Den olycka som skulle komma över dem skulle inte komma från Egypten, som låg söder om dem. Den skulle komma i sydlig riktning över de dömda städerna på en väg som ledde från norr. — Jer. 4:6, 7; 6:1, 22.

9. Vid vilka tillfällen såg Jeremia något spillas ut ur den symboliska ”grytan” och gjutas ut över Juda land?

⁹ Innehållet i den symboliska gryta som Jehova skulle tömma ut över Juda land skulle vara ”alla folkstammar i rikena norrut”. Babylon skulle därför vara den ledande gestalten i denna invasion av Juda land, eftersom det babyloniska väldet då var i uppstigande för att bli det tredje världsväldet i bibelns profetior. Som profet måste Jeremia vänta 27 år innan han såg denna symboliska gryta gjuta ut sin första invasion av Juda land genom Babylons militära styrkor, nämligen år 620 f.v.t. Tre år längre fram kom ytterligare något att spillas ut ur den symboliska grytan vid en andra invasion av babylonierna, och Jeremia kom slutligen att leva under det kungadöme som utövades av Sidkia, den babyloniske imperiehärskaren Nebukadnessars vasall. Sedan kom Sidkias uppror, och år 609 f.v.t. vändes den symboliska grytan upp och ner för att för tredje och sista gången spilla ut babyloniska horder över Juda städer.a Sommaren år 607 f.v.t. nådde ”olyckan” sin höjdpunkt i förstöringen av Jerusalem. Tidigt på hösten det året hade hela Juda land lämnats öde.

10. Vad drabbades i den forntida förebilden av en sådan ”olycka” som Jeremiaklassen förväntar att bli vittne till?

¹⁰ De som tillhör Jeremiaklassen i vår tid förväntar att få bevittna det som visades i skuggbild genom denna forntida ”olycka”! Ja, de förväntar att få se ”olycka” i långt större skala drabba kristenheten, den nutida motsvarigheten till det avfälliga Jerusalem och det avfälliga Juda land.

11. Hur avslöjar bibelns sökljus att kristenhetens ”ondska” är lik den som rådde i det avfälliga Jerusalem och Juda?

¹¹ Den uråldriga kristenheten kännetecknas av all den ”ondska” som fördärvade det forntida Jerusalem och Juda land. När bibelns sökljus riktas mot kristenheten, avslöjar det att den, trots Jehovas tio budord, offrar åt ”andra gudar”. Ja, kristenheten böjer sig i tillbedjan för människohänders verk. Den bekänner sig vara kristen, men den efterliknar inte Jesus Kristus i att vara avskild från denna ogudaktiga värld. Den är uppfylld av vår tids söndrande, krigsuppammande nationalism. Om en nationell kris uppstår, visar sig kristenheten vara en tillbedjare av den politiska staten, människohänders verk. Kristenhetens kyrkors ofantliga rikedom brännmärker den som en tillbedjare av materialism. Aktiv vänskap med denna världen gör den till Jehovas fiende!

12. Vad var det Jehova på förhand varnade Jeremia för, och vilket löfte, som också är till uppmuntran för oss, gav Jehova honom?

¹² Forntidens Jeremia måste framhålla att Jehova var fullt berättigad att gjuta ut en nationell olycka över israeliterna på grund av att de brutit sitt heliga förbund med honom. Jehova visste att det som han år 647 f.v.t. började bjuda Jeremia att tala till invånarna i Juda land inte skulle behaga flertalet. Därför varnade han Jeremia på förhand genom att uppriktigt tala om för honom att kungarna i landet och furstarna, prästerna och folket i Juda skulle strida emot honom. Själva hans liv skulle vara hotat. Så hur skulle det ha varit, om Jehova inte hade lovat den unge profeten att alla dessa fiender inte skulle bli honom övermäktiga? Skulle han ha haft kraft och mod att ihärdigt fortsätta i 40 år som Jehovas ”profet för nationerna” och slutligen se sina hätska fiender lida nederlag? Det är svårt att tänka sig detta! Jehovas löfte till forntidens Jeremia är tillämpligt på Jeremiaklassen i vår tid och på deras understödjare!

13. Med tanke på vilken uppstaplad hög av anklagelser mot kristenheten är det som den symboliska ”grytan” kokar mot den?

¹³ Jehovas symboliska ”gryta” för denna ”ändens tid” håller nu på att koka. Alldeles som det förhåller sig med de ”sju gyllene skålar som var fulla av Guds förbittring”, vilka ses i Uppenbarelseboken 15:7, representerar ”grytan” den behållare som innehåller den hela och fulla ”olycka” som Jehova låter komma över kristenheten. Kristenheten har helt visst en uppstaplad hög av omoraliska handlingar, för vilka Jehova måste ställa den till räkenskap, eftersom den påstår sig vara i det ”nya förbundet” med honom genom Kristus. Han finner nu att kristenhetens händer är fulla med blodet från två världskrig, förutom dess våldspräglade förföljelse av hans kristna vittnen. Det är tillbörligt att det är hans ord, sådant det kommer till uttryck i Jeremia 2:34, som Jeremiaklassen i vår tid riktar mot kristenheten, nämligen: ”På dina mantelflikar finner man blod av arma och oskyldiga som du har dödat, icke därför att de ertappades vid inbrott, nej, därför att din håg står till allt sådant.” — Se The Watch Tower för 1 november 1923, sidan 327, stycket 3 (6); se även punkt 6 i särtryck på svenska av den resolution som antogs i Los Angeles den 25 augusti 1923.

14. a) Varför är kristenheten den mest klandervärda delen av den falska religionens världsvälde? b) Vad kommer Jehova att gjuta ut över den från sin symboliska ”gryta”?

¹⁴ Inför hela världens blickar stoltserar kristenheten fortfarande med bevisen för sitt dödsbringande handlingssätt. Den är den mest klandervärda delen av den falska religionens världsvälde, eftersom den påstår sig handla i kristendomens namn eller i den religions namn som nu är godkänd av bibelns Gud. På grund av dess skamliga exempel är det inte att undra på att den icke-kristna världen inte har någon respekt för vad som bekänner sig vara kristet! Bibelns Gud har av kristenheten framställts i falskt ljus. Kristenhetens skuld är inte dold för hans ögon. Han kommer med rätta att straffa den öppet och helt och fullt. Men först har han upprest Jeremiaklassen för att rikta varje människas uppmärksamhet på det avfälliga och äktenskapsbrytande handlingssätt som följs av denna världens största religiösa organisation. Det är i riktning mot den som Jehova har lutat den vida öppningen på sin symboliska ”gryta”. Den stunden nalkas då han skall vända den upp och ned och gjuta ut sina himmelska verkställande styrkor över denna nutida motsvarighet till det avfälliga och äktenskapsbrytande Jerusalem och Juda land. Tillintetgörelse skall på så sätt komma över denna ledande förtalare och smädare av hans heliga namn. — Jer. 1:14—16.

15. Varför måste de som tillhör Jeremiaklassen fortsätta att hålla sina länder omgjordade och förbli aktiva och i farten? Till när måste de det?

¹⁵ Allt arbete av Jeremiaklassen är ännu inte över. De som tillhör denna klass måste fortsätta att ha sina länder omgjordade och förbli verksamma och i farten till dess deras tilldelade arbete är fullbordat. Hela den ”stora skaran” av kristna som aktivt understöder Jeremiaklassen måste fortsätta att arbeta med dem. Jeremiaklassen behöver fortfarande stå orubblig som en ”järnpelare” och en ”fast stad” med ”kopparmurar”. Detta är vad forntidens Jeremia gjorde. Jesus Kristus stod inte på något sätt Jeremia efter när det gällde att förkunna den nära förestående förstöringen av Jerusalem på den tiden, den förstöring som kom 676 år efter det att Jerusalem på Jeremias tid förgicks. Som smorda efterföljare till Jesus Kristus måste Jeremiaklassen i vår tid göra samma sak, till dess de får bevittna förstöringen av det motbildliga trolösa Jerusalem och Juda i vår tid.

16. Vilka två teman måste Jeremiaklassen förkunna i likhet med Jesus?

¹⁶ I likhet med Jesus måste Jeremiaklassen förkunna inte bara den ”godtagbara tiden”, ”året av godvilja från Jehovas sida”, utan också ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. — Jes. 61:1, 2, NW; 49:6; 2 Kor. 6:2; Jer. 11:20; 20:12; 46:10; Luk. 21:22, 1917.

17. Vad bör vi inte förmås att göra med avseende på kungar, furstar, präster och folk i allmänhet, även om dessa intensifierar sin strid emot oss?

¹⁷ Under dessa ”yttersta dagar” för denna tingens ordning är det inte tid för oss att så att säga gå försiktigt fram, bara därför att kristenhetens kungar, furstar, präster och folk kommer att intensifiera sin strid emot oss. När Jeremiaklassen nu har mer än 57 år av offentlig tjänst över hela världen bakom sig, är den inte längre ”bara en gosse”. Sedan 1919 har den utstått att krig förts mot den av de politiska, religiösa och folkliga elementen i denna gamla värld.

18. Vilka lugnande ord från Jehova har redan visat sig vara sanna med avseende på Jeremiaklassen, och vad betyder detta för framtiden?

¹⁸ Vid det här laget bör den uthålliga Jeremiaklassen ha uppnått mandom, fullväxthet. På grund av att trogna medlemmar av Jeremiaklassen dör kan den minska i antal år från år; likväl håller den i med sitt arbete från den högste uppdragsgivaren, Jehova. Hittills har hans lugnande ord visat sig vara sanna, nämligen att de som motstår Jeremiaklassen — kungar, furstar, präster och folket — inte skulle bli den övermäktiga. Hans ord kommer att visa sig vara lika sanna under de mera krävande dagar som ligger alldeles framför oss, allteftersom tiden då hans hämnd skall gjutas ut från hans symboliska ”gryta” närmar sig. Våra på krig inställda fiender kommer inte att bli oss övermäktiga! Varför inte det? Därför att den suveräne Herren, härskarornas Jehova, förblir med oss för att ”befria” oss i framtiden, alldeles som han har gjort detta i gången tid. Vi skall alltså se våra fiender bita i gräset!

”UPPBYGGA OCH PLANTERA”

19. Vilket positivt verk har Jeremiaklassen fått i uppdrag att utföra, och hur har den utfört detta?

¹⁹ Forntidens Jeremia fick uppdraget att vara ”profet för nationerna”, inte bara för att upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, utan också för att ”uppbygga och plantera”. (Jer. 1:10) Inte ”uppbygga” det som var nedbrutet och nedrivet, inte ”plantera” det som hade blivit uppryckt och fördärvat, utan i stället förutsäga uppbyggandet av det som Jehova hade i uppsåt att uppbygga och planterandet av det som han hade i uppsåt att låta plantera och växa upp till fullt förverkligande. Denna del av Jeremias uppdrag står nu avgjort i samband med Jehova Guds sanna rike, nu då det sedan år 1914 är så att ”världens rike har ... blivit vår Herres och hans Smordes rike”. (Upp. 11:15) Följaktligen måste det nu bli en världsomfattande uppfyllelse av Kristi ord: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna.” (Matt. 24:14) Att detta utförs för med sig att den sanna kristendomen planteras och uppbyggs i många områden som nyligen fått ett vittnesbörd av Jeremiaklassen och deras aktiva understödjare. Det andliga paradiset behövde byggas upp.

20. Hur utförde Jeremia på sin tid ett verk med att uppbygga och plantera, och vilka figurerar i uppfyllelsen av detta verk i vår tid?

²⁰ För länge sedan, under åren 647—607 f.v.t., utförde Jeremia själv ett arbete med att plantera och bygga upp en klass av icke-israelitiska människor som skulle överleva Jerusalems förstöring år 607 f.v.t. Det var rekabiterna, avkomlingarna av Jonadab, och vidare den etiopiske eunuck som hette Ebed-Melek. (Jer. 35:1—9; 38:1—13; 39:15—18) Dessa gudfruktiga vänner till Jeremia var en bild av den ”stora skaran”, som i vår tid hjälper Jeremiaklassen och aktivt bistår denna smorda kvarleva i deras arbete. Tillsammans med Jeremiaklassen möter de det tilltagande motståndet från kungar, furstar, präster och folk i allmänhet. — Se sidorna 64—70 i boken Ni kan få överleva Harmageddon in i Guds nya värld.

21. Hur kommer den ”stora skarans” lojalitet mot Jeremiaklassen att bli rikligt belönad?

²¹ Den ”stora skarans” obrytbara lojalitet mot Jeremiaklassen kommer att bli rikligt belönad. De som i denna tid strider emot Gud kommer inte att bli dem övermäktiga. Tillsammans med Jeremiaklassen kommer de att överleva ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Har-Magedon. De kommer att utgöra grundvalen för den ”nya jorden” under Jehovas ”nya himlar”. (Upp. 7:9—17; 21:1—4) Stort är det välbehag som Jeremiaklassen känner, när den i den ”stora skaran” bygger upp det välgrundade hoppet om att få ärva det kommande jordiska paradiset i enlighet med den suveräne Herren Jehovas kärleksfulla uppsåt!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 20]

Jehovas ”gryta” med olycka kommer att utgjutas över kristenheten