”Vandra värdigt Jehova”
”Vi ... har [inte] upphört att bedja för er och begära att ni må uppfyllas av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig fattningsförmåga, så att ni kan vandra värdigt Jehova.” — Kol. 1:9, 10.
1. a) Vilken underbar samhörighet med Jehova kan vi åtnjuta? b) Vilken inställning bör vi därför ha till hans bud? (Ps. 119:47, 48)
JEHOVA GUD är den bäste vän någon kan ha. På grund av att patriarken ”’Abraham satte tro till Jehova, ... tillräknades [det] honom såsom rättfärdighet’, och han kom att kallas ’Jehovas vän’”. (Jak. 2:23) Vilken underbar samhörighet! Men Jehova önskar att alla människor som äger sådan tro skall vandra i hans namn som hans vänner. Om enskilda individer skall behaga Gud och åtnjuta vänskaplig samhörighet med honom, måste de naturligtvis rätta sig efter Församlarens ord, hans som för många hundra år sedan förklarade: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” — Pred. 12:13, NW.
2. Vad behövs för att ”vandra värdigt Jehova”?
2 Exakt kunskap är viktig för att man skall vara Guds vän, hålla hans bud och vandra i hans namn. Det var därför med rätta den kristne aposteln Paulus sade till medtroende i Kolosse: ”Vi ... har [inte] upphört att bedja för er och begära att ni må uppfyllas av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig fattningsförmåga, så att ni kan vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom, under det ni fortsätter att bära frukt i allt gott verk och växer till i den exakta kunskapen om Gud.” — Kol. 1:9, 10.
VAKNA FÖR VÅRT ANSVAR
3. Hur måste vi leva, om vi skall vandra värdigt i Jehovas namn?
3 Vi kan inte bevara vänskapen med en annan människa, om vi på något sätt ställer henne i oriktig dager. Om vi vill ha Jehova till vår vän, måste vi följaktligen inse att det förhållandet att vi vandrar värdigt i hans namn inbegriper att vi lever i överensstämmelse med allt vad det representerar. Detta kräver uppriktigt och regelbundet studium av den Heliga skrift, såväl som personlig tillämpning av vad som sägs där. När människor ser oss, förbinder de oss med vår Gud; och när vi är Jehovas vittnen, är det viktigt att vi representerar Gud på rätt sätt och handlar i överensstämmelse med hans ord.
4. Vilket ansvar har Jehovas vittnen, när det gäller att representera Guds namn?
4 Vittnen för Jehova inser också att det förhållandet att de vandrar värdigt i hans namn inbegriper varje sida av deras liv. De har ansvar att på ett värdigt sätt representera Guds namn inför människorna. De liknar sannerligen inte de människor i kristenheten i vår tid som låter bli att använda namnet Jehova av fruktan för att det skall stöta någon. Jehova vill att hans namn skall göras känt över hela jorden. (2 Mos. 9:16) Och det är verkligen ett privilegium att få upplysa människor om att Jehova är den högste Guden.
5. Vilken inställning har den kristne till politiska angelägenheter? Varför är det så?
5 Men den kristnes förpliktelse inbegriper mera än att enbart tala om Guds namn. Jehova, vår mest avhållne vän, är den store konungen över hela universum. Hans namn är förbundet med hans rike med Jesus Kristus som messiansk styresman under Gud. De som vandrar värdigt i Jehovas namn måste därför sannerligen vara förespråkare för detta rike. Följaktligen har de inte någon del i världens politiska angelägenheter. I stället befinner de sig i samma ställning som Jesus Kristus, som förklarade: ”Mitt rike är ingen del av denna världen.” — Joh. 18:36.
6. Vilken uppfattning om synd har de som vandrar värdigt i Jehovas namn?
6 Världen själv är djupt nedsjunken i orättfärdighet. De som vill vandra värdigt i Jehovas namn som hans vänner måste därför sky denna världen och allting som är ont i den. De har samma uppfattning om synd som Jehova Gud, han som ”är rättfärdig i alla sina vägar och lojal i alla sina verk”. (Ps. 145:17, NW) De kristna vet att om de skulle stjäla, begå äktenskapsbrott eller på annat sätt överträda Guds lag, så skulle Jehovas namn därigenom bli smädat. Vi skulle aldrig vilja att detta hände! I stället önskar vi att vårt uppförande skall ge ära åt Gud, alldeles som aposteln Petrus skrev: ”Bevara ert uppförande gott bland nationerna, för att, i den sak vari de talar emot er såsom ogärningsmän, de till följd av era förträffliga gärningar, som de är ögonvittnen till, må förhärliga Gud på dagen för hans inspektion.” — 1 Petr. 2:12; Rom. 2:21—24.
”GUDS EFTERLIKNARE”
7. Hur är det möjligt att efterlikna Gud?
7 Ens vänner kan ha antingen ett gott eller ett dåligt inflytande på en, eftersom man kan vara benägen att efterlikna sina umgängesvänner. De som vandrar värdigt i Jehovas namn som hans vänner kan vara säkra på att förtroligheten med Gud alltid kommer att ha ett gott inflytande på dem. Att försöka efterlikna Jehova är synnerligen fördelaktigt. Aposteln Paulus gav uppmaningen: ”Bli ... Guds efterliknare, som älskade barn.” (Ef. 5:1) Fastän man är ofullkomlig, kan man efterlikna Gud genom att ta emot den vägledning som ges i Guds ord och genom att underkasta sig det inflytande som utövas av Guds heliga ande eller verksamma kraft.
8. Vad bör de kristna uppodla? Hur?
8 Kristna vittnen för Jehova önskar sannerligen uppodla och ådagalägga Guds heliga andes frukt — kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. (Gal. 5:22, 23) När Guds tjänare visar dessa frukter, kommer andra människor att förmås att tänka på dessa egenskaper, när deras tankar inriktas på Jehova Gud. Detta kräver naturligtvis att sanna kristna visar Guds andes frukter överallt, inför alla människor. En Jehovas tjänare kan därför med fördel fråga: Gör jag verkligen detta hemma, i arbetet, i skolan, när jag kör bil, när jag kopplar av osv.? Allt detta är inbegripet i att vandra värdigt i Jehovas namn. Och dessa andens frukter bör vi helt visst visa gentemot våra bröder och systrar i tron. Då kan vi allesammans glädjas över att vara bland Jehovas folk. — Ps. 144:15.
9. Vilken uppgift har bönen i detta?
9 Uppriktig bön till Jehova om hans heliga ande och hjälp med att uppodla och ådagalägga dess frukter i livet kommer att belönas. (Luk. 11:13; Rom. 5:5) Tänk nu helt kort på vissa välsignelser som är förenade med dessa andens frukter. Det kommer att vara tydligt att de har en gynnsam verkan, inte bara på människor som ådagalägger dessa egenskaper, utan också på medtillbedjare av Jehova och på andra.
10. a) Hur viktig är kärleken bland de kristna? Förklara. b) Vad är kärleken lik enligt 1 Korintierna 13:4—8?
10 Kärlek är den första av dessa frukter som är omnämnda av Paulus. ”Gud är kärleken”, skrev aposteln Johannes. (1 Joh. 4:8) En gudaktig människa som visar kärlek efterliknar följaktligen Jehova i detta avseende. Och vidare sade Jesus: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Joh. 13:35) Kärleken bland de kristna tilldrar sig uppmärksamhet nu, alldeles som det var i forna dagar. Tertullianus citerade vad världsliga personer sade om de första kristna och skrev: ”’Se’, säger de, ’hur de älskar varandra ... och hur de är redo att dö för varandra.’” Dessutom är kärleken ”ett fullkomligt föreningsband” inom den kristna församlingen. (Kol. 3:14) Och det är inte att undra på! Kärleken är långmodig och omtänksam. Den skrävlar inte, blir inte uppblåst, bär sig inte oanständigt åt, söker inte sina egna intressen, blir inte uppretad, för inte räkenskap över oförrätten och gläder sig inte över orättfärdighet. I stället gläder den sig med sanningen och fördrar, tror, hoppas och uthärdar allting. Ja, ”kärleken tryter aldrig”. — 1 Kor. 13:4—8.
11. Vad är glädje, och varför bör vi vara glada?
11 Glädje, en annan frukt av Guds ande, sägs vara ”djupare rotad än förtjusning, mera utstrålande eller demonstrativ än glättighet”. Det tilltalande, glada ansiktsuttrycket hos en förkunnare av Riket har livat upp mången lyssnares ansikte. Och har vi inte goda skäl att vara glada, om vi vandrar värdigt i Jehovas namn? Jo, det har vi, eftersom vi förkunnar ”den lycklige Gudens härliga goda nyheter”. (1 Tim. 1:11) Dessutom har vi glädjande framtidsutsikter, ett sunt hopp om framtida välsignelser, om vi fortsätter att vandra värdigt i Jehovas namn. Tänk på detta, när du ställs inför livets problem. Sträva också efter att sprida glädje bland dina kristna medförbundna, eftersom människor som är överlämnade åt Gud förväntas tjäna Jehova ”med glädje och hjärtans lust”. — 5 Mos. 28:46, 47.
12. Till vilken nytta är friden bland de kristna?
12 Frid, en annan frukt av anden, är en framträdande egenskap hos Jehova. Han är ”fridens Gud”. (Hebr. 13:20) Sanna kristna traktar ”efter frid med alla”. (Hebr. 12:14) Låt oss ta en illustration: Vid den internationella sammankomsten ”Guds vilja” år 1958 beslöt Jehovas vittnen: ”Vi har bildligt talat smitt våra svärd till plogbillar och våra spjut till vingårdsknivar, och fastän vi är av så många olika nationaliteter, kommer vi inte att lyfta svärd mot varandra, ty vi är kristna bröder och medlemmar av en och samma Guds familj, och inte heller vill vi mera lära oss att kriga mot varandra, utan vi skall vandra på Guds vägar i frid, endräkt och broderskärlek.” Jehovas folk har levt upp till detta beslut, och den frid som råder bland dem drar dem som älskar frid till den sanna kristendomen. (Jes. 2:2—4) Dessutom välsignar Jehova ”sitt folk med frid”. (Ps. 29:11) De är inte bekymrade för någonting, utan under bön gör de de ting de begär kända för Gud. Som ett resultat av detta skyddar ”Guds frid, som övergår allt förstånd”, deras hjärtan och tankeförmågor med hjälp av Kristus Jesus. — Fil. 4:6, 7.
13. Vad inbegriper långmodighet, och hur är denna egenskap till nytta?
13 Långmodighet är en annan av andens frukter. Den inbegriper att man är sen till vrede och tålmodigt uthärdar provokationer eller oförrätter, och detta förenas med vägran att överge hoppet om förbättring i ett stört eller oroligt förhållande. Jehova är ”långmodig” eller ”sen till vrede” (NW). (2 Mos. 34:6) Guds tålamod ger människor tid att ändra sinne och undgå tillintetgörelse. (2 Petr. 3:8—18) Medan Gud utövar långmodighet församlar han ”ett folk för sitt namn”, och genom dem upphöjer han sig själv över hela jorden. (Apg. 15:14; Rom. 9:22—24) Detta folk för Jehovas namn strävar efter att vara ”långmodiga mot alla”. (1 Tess. 5:14) Det är inte bara så att detta främjar goda relationer till medtroende. Långmodighet gör det möjligt för de kristna att tålmodigt hjälpa andra att lära känna Jehova i syfte att de skall göra hans vilja och vinna evigt liv. (1 Tim. 4:16; Hebr. 6:11—15) Genom att vandra värdigt Jehova på detta sätt har Guds folk tillfredsställelsen att behaga honom nu, och dessutom eviga välsignelser som sin framtidsutsikt.
14. Vad är omtänksamhet, och vilken verkan har denna egenskap?
14 Omtänksamhet är också en frukt av Guds ande. Den inbegriper att man är aktivt intresserad av andras välgång. Jehova är till och med ”omtänksam om de otacksamma och onda” och uppmanar dem att ändra sinne. (Luk. 6:35; Rom. 2:4) Som ”Guds efterliknare” måste de kristna följaktligen iföra sig egenskapen omtänksamhet. (Ef. 5:1; Kol. 3:12) De följer det skriftenliga rådet att ”bli hänsynsfulla mot varandra, ömt medlidsamma”, och förlåta varandra villigt, alldeles som Gud genom Kristus har förlåtit dem. (Ef. 4:32) Omtänksamheten föder omtänksamhet, och denna egenskap har en tilldragande kraft. Den är alltså till nytta för den som visar den, för den som får del av den och för den som dras till Guds folk på grund av att han ser omtänksamhet i verksamhet bland dem.
15. Vad betecknar godhet, och hur kan denna egenskap utvecklas?
15 Godhet, en annan frukt av anden, betecknar moralisk förträfflighet eller dygd. ”God och rättfärdig är Jehová.” (Ps. 25:8, Åkeson) Som en hjälp till att utveckla godhet gör de kristna väl i att under bön begära av Gud: ”Lär mig själva godheten, sunda förståndet och kunskapen, ty på dina bud har jag utövat tro.” (Ps. 119:66, NW) Godhet utvecklar man också genom att lyda Jehovas befallningar. Det ligger tillfredsställelse i att veta att man efterliknar Jehova genom att utöva godhet mot medtroende och alla andra. Sådan godhet kan göra att människor dras till den sanna kristendomen. — Gal. 6:10.
16. a) Hur definieras tron? b) Vilken verkan på andra kan det ha att vi visar denna andens frukt?
16 Tro, som upptas som den sjunde i ordningen av andens frukter, är en mycket viktig egenskap för dem som önskar ”vandra värdigt Jehova”. Det är omöjligt att upprätthålla vänskap med Jehova Gud och behaga honom utan denna egenskap. (Hebr. 11:6) ”Tro är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser.” (Hebr. 11:1) Det är inte fråga om något grundlöst hopp, utan det är en välgrundad förväntan. Dessutom är tron det bevis som behövs för att man skall bli övertygad beträffande verkligheter som man inte ser. Sådana skapade ting som solen, månen och stjärnorna bevisar till exempel för en tänkande människa att Gud, Skaparen, existerar. (Rom. 1:20—23; Hebr. 11:3) När en människa visar tro på Jehova, ger hon ett gott föredöme för medkristna. Deras tro kan bli styrkt genom att de ger akt på hennes obetingade tro på Jehova. Och sådan verksam tro kan också förmå icke troende att börja förtrösta på Jehova Gud.
17. Vad är mildhet, och vad blir resultatet, när de som efterliknar Jehova visar denna egenskap?
17 Mildhet, en annan frukt av anden, kan definieras som mjukhet, vänlighet, som har kraft bakom sig. Jesus Kristus sade: ”Jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat.” (Matt. 11:29) Jehova, som har sörjt för att vi skall kunna nalkas honom genom Kristus, är mild, inte barsk och grym. De som söker vandra värdigt Guds namn har alltså inte orsak att vara rädda för att nalkas honom i bön. (Hebr. 4:16; 1 Joh. 4:17, 18) Som efterliknare av Jehova och hans Son visar de kristna mildhet i sitt sätt att handla med alla människor, och detta är verkligen gagneligt. Bland annat kan en kristen hustrus ”stilla och milda ande” vara en faktor när det gäller att vinna en icke troende make för den sanna tron. (1 Petr. 3:1—4) Mildhet främjar också angenäma relationer människor emellan när det uppstår svårigheter, eftersom ”ett mjukt [milt, NW] svar stillar vrede”. — Ords. 15:1.
18. Vad inbegriper självbehärskning, och vilken verkan kan denna egenskap ha?
18 Självbehärskning, den sist nämnda av andens frukter, inbegriper att man tyglar sin person, sitt tal och sina handlingar. Jehova ”fortfor att utöva självbehärskning” till dess den rätta tidpunkten var inne för att straffa babylonierna, som lagt Jerusalem öde. (Jes. 42:14, 15, NW) Som ”Guds efterliknare” strävar de kristna efter att utöva självbehärskning i allting, och de kan förtröstansfullt be till Jehova om hjälp med att uppodla denna egenskap. (1 Kor. 9:25) Självbehärskning är en välsignelse för den som utövar denna egenskap och för alla som är förbundna med honom. I likhet med andra av andens frukter kan denna egenskap också dra iakttagare till kristendomen.
VAD GUD KRÄVER
19. Hur mycket kräver Jehova av oss?
19 De som har Guds namn nämnt över sig kan behaga Gud, om de söker hans hjälp med att uppodla andens frukter. Om vi verkligen ser upp till Jehova för att få vägledning och djupt känner vårt ansvar inför honom, kommer han helt säkert att styrka oss till att vandra på hans väg. Paulus sade: ”Allt förmår jag i honom som giver mig kraft.” (Fil. 4:13, 1917) I sin kärleksfulla omtanke hjälper Jehova oss mycket och kräver relativt litet. ”Han har sagt dig, o jordemänniska, vad som är gott”, skrev Mika. ”Och vad kräver Jehova i gengäld av dig annat än att du skall utöva rättvisa och älska kärleksfull omtanke och vara blygsam, när du vandrar med din Gud?” — Mik. 6:8, NW.
20. Varför kan vi lita på Jehovas beskydd och hjälp?
20 Genom att vi utövar rättvisa och älskar omtanke och är blygsamma, när vi vandrar med Jehova, lämnas vi inte oskyddade i denna fientliga tingens ordning. Nej, vi kan ju lita på att Jehova Gud skall beskydda oss och hjälpa oss som hans folk och att han skall rädda oss och låta oss komma in i hans utlovade nya ordning, om vi fortsätter att vandra värdigt honom. Det är som profeten Samuel en gång förklarade: ”Jehova skall inte överge sitt folk för sitt stora namns skull, eftersom Jehova har tagit på sig att göra er till sitt folk.” — 1 Sam. 12:22, NW.
21. Vilken framtidsutsikt ligger nu framför dem som vandrar värdigt i Jehovas namn?
21 Om vi tar allvarligt på vårt ansvar inför Gud, verkligen vandrar värdigt i Jehovas namn, kommer han att vara med oss som vår vän. Om vi fortsätter att förvärva kunskap i hans inspirerade ord och tillämpa den, kommer Jehova helt visst inte att överge oss. Som hans vittnen har vi förklarat att vi kommer att ”vandra i Jehovas, vår Guds, namn”. (Mik. 4:5, NW) Må vi leva upp till detta beslut. Genom att göra det kommer vi att ha den underbara framtidsutsikten att få vandra värdigt Jehova genom hela evigheten.