”Se, jag gör allting nytt”

 1—4. a) Vilken härlig framtidsutsikt öppnar sig nu för hela mänskligheten? b) Varför bör man allvarligt begrunda fakta som bevisar att det förhåller sig så?

BETRAKTA de lyckliga människorna på bilden här ovan! Skulle ni inte tycka om att vara med där? Jo, naturligtvis, säger ni. För här råder den frid och harmoni som hela mänskligheten önskar sig. Folk av alla raser — de svarta, de vita, de gula — blandar sig med varandra som en familj. Vilken glädje! Vilken enhet! Det ligger utom all fråga att dessa människor inte är bekymrade på grund av något radioaktivt utfall eller något hot om vätebomber. Raketstridsflyg klyver inte molnen över denna ljuvliga park. Det finns inga soldater där, inga stridsvagnar, inga skjutvapen. Inte ens en polisbatong behövs för att upprätthålla ordningen. Krig och förbrytelser existerar helt enkelt inte. Och ingen bostadsbrist, ty var och en har ett vackert hem som han kan kalla sitt eget.

² Se bara på barnen där! Deras lek är en fröjd att skåda. Vilka djur de har att leka med! Det behövs inga järnstaket i denna park, ty alla djuren lever i fred med människorna och med varandra. Till och med lejonet och lammet har blivit goda vänner. Se på fåglarna i sina granna färger, när de susar hit och dit, och hör deras vackra sång förena sig med barnens glada skratt och fylla luften. Inga burar? Nej, ty allt är frihet och oinskränkt glädje på detta ställe. Och känn bara väldoften från blommorna, hör hur bäcken porlar, känn solens dallrande värme. Och att få smaka frukten i korgen där; det är det bästa som jorden kan frambringa, det allra bästa, liksom allt annat som man kan se och avnjuta i denna härliga, parkliknande trädgård.

³ Men vänta, säger någon, var finns de gamla människorna? Skall inte de också få vara med i detta lyckliga samhälle? Ja vet ni, de gamla människorna finns verkligen med där, men de håller på att bli unga på nytt. I denna park dör ingen av ålderdomssvaghet. De unga växer nu upp till mogen ålder, och sedan blir de inte äldre. Vare sig de är tjugo år eller två hundra år gamla, så gläder sig var och en av de millioner som lever i denna park åt livet i dess fulla ungdomskraft, lever i fullkomlig hälsa. Millioner, säger ni? Ja, millioner, ty den här parken sträcker sig ut till jordens ändar. I den kommer naturens alla härligheter att finnas, från Fuji till Himalaja, från Hongkong till Medelhavet, och tusende andra. Ty hela jorden förvandlas till en paradisisk park. Det blir paradiset återupprättat, men nu över hela jorden.

⁴ Otroligt, sade ni det? Men låt oss först undersöka bevisen för det. Det är möjligt för er och er familj att överleva den nuvarande, av ve och vånda hemsökta världens försvinnande och få träda in i den nya värld som bilden på den här sidan ger en glimt av.a

Boken som förklarar paradiset

 5. a) Vilken bok förklarar dessa saker? b) På vilka sätt är det en enastående bok?

⁵ Alla dessa härliga ting och att de är säkra och vissa förklaras i en bok, den mest underbara bok som någonsin skrivits. Den kallas bibeln. Det är den äldsta boken på jorden; dess ursprung sträcker sig nära 6.000 år tillbaka i tiden. Samtidigt är det den mest aktuella bok som finns; den ger förnuftiga, praktiska råd för hur man bör leva i vår moderna tid. Dess profetior väcker ett strålande hopp för framtiden. Det är den mest sålda boken i historien, ty mer än 2.000.000.000 exemplar har blivit spridda världen över på mer än 1.100 olika språk.

 6. Vad är det som skiljer bibeln från andra heliga skrifter?

⁶ Ingen annan helig bok har fått en så universell spridning, och inte heller finns det någon som är ens hälften så gammal. Muhammedanismens heliga bok, Koranen, är mindre än 1.400 år gammal. Buddha och Konfucius levde för ungefär 2.500 år sedan, och deras skrifter är från den tiden. Shintoreligionens skrifter blev till i sin nuvarande form för inte mer än 1.200 år sedan. Mormons bok är ’bara 140 år gammal. Ingen av dessa heliga böcker följer noggrant människans historia bakåt genom 6.000 år, som bibeln gör. För att förstå den ursprungliga religionen måste vi följaktligen vända oss till bibeln. Det är den enda bok som har ett universellt budskap för hela mänskligheten.

 7. Vad säger tänkande män om bibeln?

⁷ Det bibliska budskapets visdom och skönhet har erkänts och prisats av tänkande män ur alla nationer och av alla levnadsställningar. Den ryktbare naturvetenskapsmannen och upptäckaren av tyngdlagen, sir Isaac Newton, sade: ”Ingen vetenskaplig framställning har blivit bättre bestyrkt än bibeln.” Patrick Henry, som var en av de ledande i Nordamerikanska frihetskriget och har blivit känd för orden: ”Giv mig frihet, eller giv mig döden”, förklarade även: ”Bibeln är värd lika mycket som alla andra böcker, som någonsin blivit tryckta, tillsammantagna.” Till och med den store indiske vise mannen, mahatma Gandhi, yttrade en gång till den brittiske vicekonungen av Indien: ”När ditt land och mitt kan samsas på grundval av de läror som Kristus förkunnade i denna bergspredikan, då har vi löst våra länders problem, men inte nog därmed; vi har då löst hela världens problem.” Gandhi talade om Matteus’ evangelium, kapitel 5—7, i bibeln. Läs själv dessa kapitel och se om ni inte blir hänförd över det kraftfulla budskapet i dem.

Bibeln en österländsk bok

 8. a) Vad är bibelns ursprung? b) Vad slags bok är bibeln? c) Vad sade de som har skrivit bibeln om författarskapet till den?

⁸ Tvärtemot vad folk ofta antar är bibeln inte någon produkt av Västerlandet, och inte heller förhärligar den Västerns civilisation. Så gott som hela bibeln skrevs i Österlandet. De män som skrev den var alla österlänningar. De första mänskliga uppteckningarna i skrift gjordes i Mellersta Östern, för nära 6.000 år sedan, av den första människan, Adam. Nära 3.500 år före Buddhas födelse skrev Adam ”historien om himlarna och jorden vid den tid då de blevo skapade” (1 Mos. 1:1—2:4, NW) och ”boken med Adams historia” (1 Mos. 2:5—5:2, NW). Den förste mannen kände till dessa ting. Han hade fått höra det av sin Skapare eller själv upplevt det, och därför kunde han ge en redogörelse för det. Han bevisade sig emellertid trolös mot sin Skapare. Ungefär 2.500 år senare, och ändå 1.000 år före Buddha, gav gudsmannen Mose ut Adams historiska redogörelser och nio andra sådana, som skrivits av män i gamla tider, i en sammanhängande skildring. Denna inleder bibelns första bok, som kallas Genesis eller Första Moseboken. Alltifrån denna begynnelse följer bibeln ett och samma tema hela vägen till den sista boken, Uppenbarelseboken. Denna sista bok skrevs omkring 600 år efter Buddha. Visste ni att bibeln består av sextiosex olika böcker? Ja, bibeln är i sig själv ett bibliotek! Under en period av 1.600 år, alltifrån Mose tid, deltog omkring trettiofem män i att skriva ned bibelns inbördes fullständigt överensstämmande redogörelser. De vittnar om att deras skrifter blev inspirerade av en makt som var långt högre än dödliga människor. — 2 Sam. 23:2; 2 Petr. 1:21; Luk. 1:70.

 9. a) Hur har bibeln levat kvar till vara dagar? b) Vad kan sägas om hur korrekt den nutida bibeln är?

⁹ Det sätt varpå bibeln fortlevat fram till våra dagar är också högst märkligt. I tusentals år, till dess boktryckarkonsten uppfanns för omkring fem hundra år sedan, måste bibeln avskrivas för hand. Den blev avskriven om och om igen, men alltid med den största omsorg. I våra dagar finns det ännu omkring 16.000 handskrivna exemplar av bibeln eller delar av bibeln, och somliga av dessa härrör ända från 100-talet före Kristus. Inget annat litterärt verk från forntiden har blivit så flitigt avskrivet om och om igen. Genom att jämföra många handskrivna exemplar har man bevisat att endast ytterst få fel begåtts vid avskrivandet, och man har därjämte lyckats fastställa bibelns ursprungliga text. En ledande auktoritet i fråga om bibelhandskrifter, sir Frederic Kenyon, säger: ”Den sista grunden till något tvivel på att Skriften har levat kvar till vår tid i huvudsak sådan som den en gång skrevs har nu avlägsnats.” Och dessutom har noggranna översättningar verkställts till nästan alla jordens språk från hebreiskan, arameiskan och grekiskan, de språk som bibeln ursprungligen skrevs på.

10. Hur har upptäckter i vår tid bekräftat bibelns framställning?

¹⁰ Somliga har sökt misskreditera bibeln genom att säga att den är ovederhäftig. Men på senare år har arkeologerna grävt i ruinerna efter forntida städer i bibelns länder och har funnit inskriptioner och andra bevis, som till fullo ådagalägger att de personer och orter, som omnämns till och med i de äldsta av bibelns urkunder, verkligen existerat. De har grävt fram många bevis för att det kom en hela jordklotet omfattande flod, vilken bibeln säger inträffade för mer än 4.000 år sedan, på Noas tid. Härom säger furst Mikasa, som är en välkänd auktoritet på arkeologiens område: ”Har det verkligen inträffat en syndaflod? Resultatet av arkeologernas utgrävningar på senare år har givit övertygande bevis för att floden verkligen inträffade.”b

Bibelns Gud

11. a) Finns det en allsmäktig Gud? b) Har nan något namn?

¹¹ Alldeles som en del människor har drivit gäck med bibeln, så gör andra narr av att det skulle finnas en allsmäktig Gud. (2 Petr. 3:3—5) De säger: ”Hur skall jag kunna tro på Gud, när jag inte kan se honom? Hur skall man kunna fatta att det finns en osynlig Skapare, som är högre än människan? Bor inte Gud i allting?” Andra säger: ”Det finns inte någon Gud eller någon Buddha.” Men bibeln visar att liksom vi alla får livet genom en jordisk far, så fick våra första föräldrar livet från en himmelsk Fader eller Skapare, vilkens personnamn är Jehova. — Ps. 100:3.

12, 13. Omtala några iögonenfallande fakta angående Jehova Gud.

¹² Jehova är bibelns författare. Han är den store Anden, som har existerat och existerar igenom hela evigheten. (Joh. 4:24; Ps. 90:1, 2) Hans namn Jehova riktar uppmärksamheten på hans uppsåt med sina skapelser. Han har till uppsåt att rättfärdiga och hävda sitt stora namn genom att förgöra de onda och befria dem som älskar honom, så att de får leva i glädje i hans nya värld. (2 Mos. 6:2—8; Jes. 35:1, 2) Eftersom han är den allsmäktige Guden, har han makt att göra detta. Som hela universums Skapare står han högt över vanliga nationalgudar och avgudar. — Jes. 42:5, 8; Ps. 115:1, 4—8.

¹³ Jehova har gjort sig känd för mänskligheten genom två stora böcker. Den större av dessa är bibeln, vari hans uppsåt görs kunnigt. (Joh. 17:17; 1 Petr. 1:24, 25) Den andra ”boken” är skapelsens vittnesbörd, som kan betraktas och läsas i hela naturen.

14. Hur har naturens bok vittnat om Gud?

¹⁴ Under de senaste århundradena har vetenskapsmännen ägnat mycken tid åt att studera naturens bok. Vilken slutsats har de kommit till? En av elektricitetens upptäckare, den ryktbare brittiske naturvetenskapsmannen lord Kelvin, förklarade: ”Jag tror att ju grundligare man studerar vetenskapen, desto längre bort förs man från allt som kan jämföras med ateism.” Den likaledes ryktbare europeiske naturvetenskapsmannen Albert Einstein försäkrade: ”Det är nog för mig att ... tänka på den underbara strukturen av universum, vilket vi endast dunkelt kan fatta, och att ödmjukt söka uppfatta om ock endast en oändligt ringa del av den intelligens som är uppenbar i naturen.” Den amerikanske naturvetenskapsmannen och nobelpristagaren Arthur Holly Compton har sagt: ”Ett ordnat universum som breder ut sig inför oss bär vittne om sanningen i det mest majestätiska ord som någonsin uttalats: ’I begynnelsen ... Gud.’” Det var de första orden i bibeln han citerade.

15, 16. a) Hur ådagalägger universum Guds underfulla och mångfaldiga vishet? b) Belys hur dåraktigt det är att säga att Gud inte existerar.

¹⁵ Mäktiga nationers härskare må skryta med sin intelligens och sina vetenskapliga bedrifter i att sända upp Sputnik och dess efterföljare i den yttre rymden. Men hur obetydliga är inte deras rymdfarkoster i jämförelse med månen, som löper sin bana kring jorden, och planeterna, som löper kring solen! Hur ringa är inte dessa dödliga människors prestationer jämfört med Jehovas skapelse — milliarder himmelska galaxer eller vintergator, som var och en omfattar milliarder solar lika vår egen och som han har grupperat och satt där i rymden till omätlig tid! (Ps. 19:2, 3; Job 26:7, 14) Det är inte underligt att Jehova betraktar människorna som blott och bart gräshoppor och mäktiga nationer som ”alls intet”. — Jes. 40:13—18, 22.

¹⁶ Bor ni i ett hus? Ni har antagligen inte byggt det själv och vet inte heller vem som gjorde det. Men det förhållandet, att ni inte känner byggmästaren, hindrar inte att ni godtar den sanningen, att någon intelligent varelse har byggt det. Att mena att huset skulle ha byggt sig självt skulle verka mycket dumt! Eftersom det nu har krävt oändligt mycket större intelligens att frambringa det stora universum med allt vad som är däri, tycker ni inte då att det är dåraktigt att säga att det inte finns någon intelligent Skapare? Ja, sannerligen, endast dåren skulle säga i sitt hjärta: ”Det finnes ingen Jehova.” — Ps. 14:1, NW.

17. Visa att Gud är en person och är värd att prisas.

¹⁷ Naturens strålande under, blommorna, fåglarna, markens djur, den underbara skapelse som kallas människan, livets och födelsens underverk — allt detta vittnar om den osynliga, mästerliga intelligens som frambragt dem. (Rom. 1:20) Där det finns intelligens, där finns det ett tänkande sinne, och där det finns ett tänkande sinne, där finns det en person. Det förnämsta intellektet är den förnämsta personens, hans som är Skaparen av allt som lever, själva livets källa. (Ps. 36:10) Skaparen är förvisso värd all lovprisning och beundran. — Ps. 104:24; Upp. 4:11.

18. Varför har Gud ingen del i nationernas krigföring?’

¹⁸ Det finns somliga som fick sin tro på Gud skakad genom de svåra upplevelserna under andra världskriget. På den tiden åkallade varje land sin ”Gud”, de må nu ha tillhört den katolska eller den protestantiska religionen eller någon av de österländska religionerna. Kan man säga att ”Gud” gav segern åt vissa av dessa nationer och lät andra bli besegrade? Bibeln visar att ingen av dessa nationer åkallade den sanne Guden. Jehova Gud, himmelens och jordens Skapare, är inte ansvarig för den förvirring som råder bland nationerna och de krig som förs mellan dem. (1 Kor. 14:33) Hans tankar är långt högre än denna jordens politiska och militaristiska nationers. (Jes. 55:8, 9) Likaså har den sanna religionen och Jehovas tillbedjan ingen del i nationernas krigföring. Jehova är högt upphöjd över militaristiska gudar och är ensam om att vara Gud för fredsälskande människor inom alla nationer. Det är som bibeln säger ”att Gud icke är partisk, utan i varje nation är den man som fruktar honom och övar rättfärdighet välbehaglig för honom”. (Apg. 10:34, 35, NW) Människor av en god vilja i alla nationer får nu lära känna bibeln och omfattar tillbedjan av den ende sanne Guden, hela mänsklighetens Skapare. — Apg. 17:24—27.

19. Vad bevisar att kristenheten är okristlig och anti-Gud?

¹⁹ En del människor pekar på splittringen i kristenheten, där dock alla de olika riktningarna påstår sig följa bibeln. De säger också: ”Hur skall jag kunna tro på bibelns Gud, när de nationer, som har bibeln, har så brått med att prova atombomber och vätebomber?” Det förhåller sig i själva verket så, att medan bibeln alltid förblir sann, så har kristenhetens nationer kommit så långt bort från bibelns kristendom som Nordpolen är från Sydpolen. De är skrymtaktiga i sin bekännelse till kristendomen. De har bibeln, men de lyder inte dess läror. Den amerikanske president, som gav order om att den första atombomben skulle fällas över Hiroshima, utropade en gång: ”Ack, om vi hade en Jesaja eller en Paulus!” till att vägleda människorna i denna världskris. Om han verkligen hade trott bibelns Jesaja, skulle han aldrig ha låtit släppa ner en atombomb, ty Jesaja förordade att man skulle ”smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”. Vidare var det ju bibelns Paulus som förklarade: ”Fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet. Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art.” (Jes. 2:4; 2 Kor. 10:3, 4) I stället för att följa bibelns visa råd har emellertid kristenhetens nationer blivit invecklade i ett ofantligt rustningskapplopp. Deras bekännelse att de är bibeltrogna kristna och rättar sig efter bibeln är falsk. De kommer att drabbas av Guds dom för att de uraktlåtit att göra hans vilja. — Matt. 7:18—23.

Jehovas undergärningar och skapelseverk

20. Varför är det förnuftigt att tro på Guds underverk;

²⁰ Jehova skapar, och han utför undergärningar. Har ni någon gång funderat över vattnet som blev förvandlat till blod, Röda havet som delade sig, hur Jesus kunde bli född av en jungfru och andra underverk, som omtalas i bibeln? Eftersom människan har begränsad intellektuell förmåga, kommer hon sannolikt aldrig att förstå hur det tillgick vid somliga av dessa undergärningar, lika litet som hon kan fullt fatta det mirakel som består i att solen går upp och går ned varje dag. Människans skapelse var en undergärning. Vår tids människor såg inte det miraklet, men de vet att det inträffade, ty de är vid liv den dag som är såsom bevis för det. Ja, allt liv och hela universum är sannerligen ett enda stort, förblivande underverk. Skall vi då tvivla, när Guds ord, bibeln, säger att han utförde särskilda undergärningar vid vissa tider, även om det inte behövs några sådana i våra dagar?

21. Beskriv Guds allra underbaraste skapelse.

²¹ Jehovas hela skaparverk är mirakulöst och förunderligt! Men av alla Jehovas underbara skaparverk var hans allra första skapelse det allra underbaraste. Det var skapandet av en andlig son. Om denne Son säger bibeln: ”Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde av allt skapat, ty förmedelst honom blev allt annat skapat i himlarna och på jorden, de synliga tingen och de osynliga tingen.... Allt annat har blivit skapat genom honom och för honom.” (Kol. 1:15, 16, NW; Joh. 1:3) Denne himmelske Son blev kallad ”Ordet”. Oräkneliga åldrar efter hans skapelse kom han hit till jorden och blev kallad människan Kristus Jesus. (1 Tim. 2:5) Då sades det om honom: ”Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.” — Joh. 1:14.

22. a) Hur kan man förklara förhållandet mellan Gud och hans Son? b) Vad bevisar att Gud skapade andra andesöner?

²² Förhållandet mellan Fadern och Sonen kan liknas vid ett bolag som har en ordförande i styrelsen och under honom en verkställande direktör, som utför ordförandens önskemål. I Ordspråksboken 8:22, 30 (NW) framställs Sonen såsom sägande: ”Jehova själv frambragte mig såsom begynnelsen av sin väg, det tidigaste av hans verk från långt tillbaka. Då kom jag att vara vid hans sida som en mästerlig arbetare.” Genom denne Son, som verkställde hans vilja, skapade Jehova många andra andliga skapelser, söner av Gud. Längre fram fröjdade sig dessa, när de såg Jehovas mästerlige arbetare frambringa de materiella himlarna och jorden, som vi bor på. Tvivlar ni på att dessa blev skapade? Jehova frågade den forntida mannen Job: ”Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd. Medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop.” — Job 38:4, 7.

23. Vilken av Jehovas jordiska skapelser är särskilt framträdande, och i vilka avseenden?

²³ Med tiden skapade Jehova levande, materiella ting här på jorden, örterna, träden, blommorna, fiskarna, fåglarna och landdjuren. (1 Mos. 1:11—13, 20—25) Därpå sade Gud till sin mästerlige arbetare: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika. ... Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.” (1 Mos. 1:26, 27) Eftersom den förste mannen var skapad till Guds avbild och likhet, med Guds stora egenskaper: kärlek, vishet, rättvisa och makt, var han långt överlägsen djuren. Människan står i en klass för sig, skild från djuren, så till vida att hon kan resonera, kan planera för framtiden, och hon har förmågan att tillbedja Gud. Djuren har ingen resonerande intelligens utan handlar efter instinkt. Hur dåraktigt är det inte att påstå att det inte finns någon Skapare, utan att den högt utrustade, med förståndsförmögenheter begåvade skapelsen människan har utvecklat sig själv, höjt sig uppåt från de lägre djuren, som saknar intelligens! — Ps. 92:7, 8; 139:14.

24, 25. a) Vilken storslagen framtid ställdes i utsikt för människan? b) Varför skulle det inte ha uppstått något problem med överbefolkning av jorden?

²⁴ Liksom Gud och hans Son båda två arbetar och är verksamma, så gav också Gud människan arbete att utföra här på jorden. (Joh. 5:17) Till Adam och Eva, den förste mannen och den första kvinnan, sade han: ”Var fruktsamma och bliv många och uppfyll jorden och lägg den under eder; och råd över fiskarna i havet och himlarnas flygande varelser och varje levande varelse som krälar på jorden.” (1 Mos. 1:28, NW) Innebar detta att människan skulle föröka sig, uppfylla jorden och sedan fortsätta med att föröka sig, så att jorden bleve överfull? Nej. När någon säger till er att fylla en kopp med te, så fortsätter ni inte att hälla på, så att teet flyter ut över hela bordet. Ni fyller koppen, och så slutar ni. På samma sätt anger Jehovas befallning till människan: ”Uppfyll jorden”! att han avsåg att låta människan fylla jorden därhän att hon bekvämt kunde vistas här, och så skulle människan upphöra med att föröka sig. Detta skulle inte innebära något problem i ett fullkomligt mänskligt samhälle. Det är bara i våra dagars värld med ett ofullkomligt människosläkte som överbefolkning vållar ett problem.

²⁵ Gud satte människan i ”en lustgård i Eden österut”. Det var en ljuvlig trädgård, lik den som visas på bilden vid början av denna artikel, men där fanns bara de två människorna, Adam och hans hustru. Fastän detta ursprungliga paradis inte längre existerar, därför att det blev förstört genom floden på Noas tid, vet man ungefär var i Mellersta Östern det låg, ty några av de floder, som bibeln namnger och om vilka den säger att de flöt igenom Eden, finns kvar ännu i dag. (1 Mos. 2:7—14) Människan fick det storslagna tillfället sig givet att från denna trädgård utbreda sig och uppodla hela jorden och göra den till ett hela planeten omfattande paradis. — Jes. 45:12, 18.

Uppror och död

26. Vilka frågor uppstår nu?

²⁶ Om det nu är Guds uppsåt att åstadkomma en paradisisk jord, hur kommer det sig då att jorden i våra dagar är så full av ondska, lidande och sorg? Bevisar detta att Gud, när allt kommer omkring, inte är så allsmäktig? Är Gud upphovet till sådant elände? Finns det något hopp om att dessa förhållanden skall höra upp? Vad visar bibeln?

27. Hur blev det uppror i Edens lustgärd?

²⁷ Bibeln uppenbarar att när Jehova skapade människan på jorden, satte han en av sina andliga söner, en som var ”full med vishet och fullkomlig i skönhet”, i Eden för att förvalta vissa privilegier av tjänst för Gud. Denne ängel var ”i Eden, Guds lustgård”. Men hans ”hjärta högmodades” över hans skönhet, och han började dyrka sig själv i stället för att tillbedja Jehova. (Hes. 28:12—15, 17) Han fattade det beslutet att vända de första människornas tillbedjan bort från deras Skapare, Jehova, och få den för egen räkning. Genom en orm ljög denne ängel för Eva och förledde först Eva och sedan hennes man, Adam, till att vara olydig mot den allsmäktige Guden. — 1 Mos. 2:15—17; 3:1—6.

28. Vad blev följden för människan av hennes olydnad?

²⁸ Gud hade talat om vad straffet för olydnad skulle bli — döden. När Jehova nu uttalade domen över den första kvinnan, sade han: ”Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.” Till mannen Adam sade han: ”I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.” (1 Mos. 3:16—19) Det olydiga paret blev utdrivet ur lyckans paradis till den obrukade jorden. I tidens fullbordan dog de. — 1 Mos. 5:5.

29. Vem förblev mänsklighetens osynlige härskare, och hur återspeglar den nuvarande världen hans personlighet?

²⁹ Ängeln som hade bedragit människan kom att kallas ”ormen”. (2 Kor. 11:3) Han kallas också Satan, som betyder ”motståndare”, och Djävul, som betyder ”baktalare”. Denne har också ställts under dödsdom. (1 Mos. 3:15; Hebr. 2:14) Jehova har emellertid tillåtit honom att till en tid fortsätta att utöva sitt välde över den fallna mänsklighetens nationer och religioner. Håller ni inte med om att Satans egenskaper, själviskhet, kärlekslöshet och orättvisa, visar sig överallt i världen i våra dagar? Ja, sannerligen, den nuvarande världen återspeglar sin osynlige härskares ondska. Det är därför bibeln säger: ”Hela världen är i den ondes våld.” — 1 Joh. 5:19.

30. Vad är ”synd”, och vad har den medfört för mänskligheten?

³⁰ Först sedan Adam och Eva hade fallit och förlorat fullkomlighetens kännemärke, började de frambringa barn. Alla människor i vår tid är deras efterkommande och delar deras ofullkomlighet, och fördenskull dör alla. En av dem som skrivit bibeln förklarar saken med dessa ord: ”Genom en enda människa har synden kommit in i världen och genom synden döden; och så har döden kommit över alla människor, eftersom de alla hava syndat.” (Rom. 5:12) Vad är denna ”synd”? Synd innebär att inte hålla fullkomlighetsmåttet. Jehova Gud godkänner inte någonting som är ofullkomligt och behåller inte heller något ofullkomligt vid liv. Eftersom alla människor har ärvt synden och ofullkomligheten från den första människan, Adam, är alla döden underkastade. Den fallna människan dör, alldeles som djuren. — Pred. 3:19—21.

31. Vad är den ”död” som mänskligheten ärvt frän Adam?

³¹ Vad är denna ”död” för något? Döden är motsatsen till liv. Gud hade ställt i utsikt för människan ett aldrig upphörande liv på jorden, om hon förblev lydig. Men hon blev olydig, och straffet var död, omedvetenhet, icke-tillvaro. (Ps. 146:4, där det enligt Nya Världens översättning heter: ”På den dagen förgås verkligen hans tankar.”) Gud hade inte sagt något om att människans liv skulle överföras till en andetillvaro eller till ett brinnande ”helvete”, om hon blev olydig eller dog. Han hade givit människan denna varning: ”När du äter därav, skall du döden dö.” Det var mandråparen djävulen som hade ljugit, då han sade: ”Ingalunda skolen I dö.” (1 Mos. 2:17; 3:4; Joh. 8:44) Det som alla människor har ärvt från Adam är döden, återvändandet till stoftet. — Pred. 9:5, 10; Ps. 115:17.

32. Vilken härlig framtid väntar människosläktet och vår Jord?

³² Finns det då ingen framtid för människan, när hon dör? Jo, det finns en underbar framtid! Bibeln visar att Guds uppsåt att jorden skall vara ett paradis för människorna, också för dem som nu är döda, aldrig kommer att förfelas. Så säger Jehova: ”Himmelen är min tron, och jorden är min fotapall.” ”Den plats, där mina fötter stå, vill jag göra ärad.” (Jes. 66:1; 60:13) På grund av sin överflödande kärlek sände Jehova sin Son, Ordet, hit till jorden, på det att människovärlden skulle kunna vinna livet genom honom. (Joh. 3:16; 1 Joh. 4:9) Det är tre viktiga ting som vi nu måste dryfta och som Jehova åstadkommer genom sin Son, nämligen: 1) föranstaltningen om förlossning från döden; 2) återförandet av de döda till livet; 3) upprättandet av en fullkomlig regering över hela mänskligheten.

Förlossning från döden

33, 34. a) Vilket var det enda sättet varpå människan kunde bli återlöst från döden? b) Ge en illustration av detta.

³³ Alltifrån den fjärran forntiden har Guds profeter uttryckt sin tillförsikt, inte till människans odödlighet, utan till hoppet om att Gud skulle ”återlösa dem från döden”. (Hos. 13:14, AS) Men hur skulle människan kunna befrias från dödens band? Jehovas fullkomliga rättvisa krävde ”liv för liv, öga för öga, tand för tand”. (5 Mos. 19:21) Eftersom Adam gav döden i arv åt hela människosläktet genom att han med vilja kastade bort sitt fullkomliga liv, så måste en annan fullkomlig människa bli en ersättare för Adam genom att ge ut sitt fullkomliga liv som betalning för att köpa tillbaka det som Adam hade förlorat.

³⁴ Låt oss för att illustrera detta tänka på en pantbank. De flesta människor vill ju helst hålla sig borta från pantbankerna, och därför kan det vara passande att beskriva människans nuvarande tillstånd med en sådan bild. Om någon lämnar in en klocka på en pantbank, så kan man inte få ut den därifrån med mindre man betalar in pengar som motsvarar dess värde. På så sätt kan man ”friköpa” klockan. Den dag som i dag är befinner sig mänskligheten i slaveri under ofullkomligheten på ett sätt som påminner om pantsättning och som medför döden, alldeles som klockan i sinom tid kan ligga och försämras på pantbanken och till sist bli oanvändbar. Liksom klockan inte kan lösa ut sig själv, så är också mänskligheten oförmögen att lösa ut sig ur sitt jämmerliga tillstånd. Men någon utomstående kan betala lösesumman för mänskligheten, alldeles som fallet var med klockan. Det var förverkandet av Adams fullkomliga mänskliga liv som förde människosläktet in i slaveriet under döden. Följaktligen måste ett annat fullkomligt mänskligt liv betalas för att människan skall kunna ”lösas ut” från döden, befrias ur dess våld.

35. Hur fyllde Jehova behovet av ett fullkomligt människoliv till lösen?

³⁵ Men var stod ett sådant fullkomligt mänskligt liv att finna? Alla människor har ju såsom Adams avkomlingar blivit födda ofullkomliga. ”Sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.” (Ps. 49:8) För att fylla detta behov utförde Jehova ett av sina största underverk. Han överflyttade sin andlige Sons, Ordets, fullkomliga liv till en judisk jungfrus, Marias, moderliv. Den unga kvinnan blev havande och födde i sinom tid en son som fick namnet Jesus, vilket betyder ”Jehova är frälsning”. (Matt. 1:18—25) Tvivlar ni på denna jungfrufödelse, helt enkelt därför att en sådan händelse bara har ägt rum en enda gång i historien? I Guds stora rådslut var det nog att utföra ett sådant underverk en enda gång.

36. Hur visade Jesus sin vänskap för alla människor söm åstundar liv?

³⁶ Jesus växte till mannaålder, överlämnade sig åt Jehova och blev döpt. Jehova gav honom då i uppdrag att utföra hans gudomliga vilja. (Matt. 3:13, 16, 17) Alldenstund Jesu jordiska liv hade kommit från himmelen och var fullkomligt, kunde han offra detta fullkomliga människoliv och bruka det som en lösepenning för att friköpa hela människosläktet från döden. (Rom. 6:23; 5:18, 19) Som han själv sade: ”Jag har kommit för att de må hava liv och må hava det i överflöd.” ”Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.” (Joh. 10:10, NW; 15:13) Genom att underkasta sig döden på en tortyrpåle visade Jesus sin stora vänskap för alla av det mänskliga släktet som önskade vinna liv i överflödande mått på grundval av den lösen som han åvägabragte. — Matt. 20:28; 1 Tim. 2:5, 6.

Återställelse till liv

37. Hur blev Guds Son återförd till livet, och hur bevisas detta?

³⁷ Fastän Guds Son blev dödad av sina fiender, förlorade han aldrig sin rätt till fullkomligt mänskligt liv, ty han hade bevarat sin ostrafflighet inför Gud. Men hur skulle Jesus kunna bruka denna värdefulla tillgång, rätten till mänskligt liv, till gagn för människosläktet, då han låg död i graven? Här var det Jehova utförde ett annat underverk, det första i sitt slag. Då Jesus befann sig i graven på tredje dagen, uppreste Jehova honom ur döden, nu som en andlig skapelse och odödlig. (Rom. 6:9; 1 Petr. 3:18) För att befästa tron på uppståndelsen materialiserade Jesus sig i mänskliga kroppar och visade sig vid olika tillfällen för mer än fem hundra av sina lärjungar. Ingen av dessa, och inte heller aposteln Paulus, som längre fram blev blind genom att han fick se den förhärligade Jesus visa sig för honom, hade något skäl att tvivla på det mirakel som Jesu uppståndelse utgjorde. — 1 Kor. 15:3—8; Apg. 9:1—9.

38. a) Hur använder Jesus värdet av sitt offer, och vilka får först gagn av det? b) Vilken annan stor undergärning talade Jesus om?

³⁸ Efter fyrtio dagar for den uppståndne Jesus upp till Guds närvaro i himlarna för att där frambära värdet av sitt fullkomliga mänskliga offer som en lösepenning för hela mänskligheten. ”Men denne frambar för beständigt ett enda offer för synder och satte sig på Guds högra sida och väntar alltifrån den tiden till dess hans fiender skola göras till en pall för hans fötter.” (Hebr. 10:12, 13, NW) De första som blir förlossade förmedelst denna lösen är den ”lilla hjorden” av trogna kristna, ”som höra honom [Kristus] till”. (Luk. 12:32; 1 Kor. 15:22, 23) Dessa är ”friköpta ifrån människorna”, och i uppståndelsen blir de följaktligen förenade med Kristus som andevarelser i himlarna. (Upp. 14:1—5) Men hur förhåller det sig med de stora mängder av människor som nu ligger döda i sina gravar? Då Jesus var på jorden, talade han om en annan stor undergärning, som skulle utföras i den tid då han återställer paradiset på jorden. Han sade: ”Förundra eder icke över detta, ty den stund kommer, då alla de som äro i minnesgravarna skola höra hans röst och komma ut: de som gjorde det goda till en livets uppståndelse, de som bedrevo ondskefulla ting till en domens uppståndelse.” — Joh. 5:28, 29, NW.

39, 40. Förklara vad ”uppståndelse” verkligen innebär.

³⁹ Lägg märke till Jesu ord: ”Förundra eder icke över detta.” Ja, hur kan någon, som länge varit död, bli befriad ur döden och förd tillbaka till livet? Har inte hans kropp återvänt till stoftet? En del av de partiklar som den kroppen bestod av kan ju ha blivit upptagna i andra levande ting, såsom växter och djur. Men uppståndelsen innebär inte att samma kemiska beståndsdelar fogas samman igen. Den innebär att Gud återskapar samma person, med samma personlighet. Han frambringar en ny kropp av ämnena i jorden, och i den kroppen placerar han samma karakteristiska drag, samma utmärkande egenskaper, samma minne, samma livsmönster som personen i fråga hade byggt upp vid tiden för sin död.

⁴⁰ Kanhända fick ni under kriget uppleva att ert hus, som ni var mycket fäst vid, brann ner. Ni kunde dock lätt få samma hus återuppbyggt, ty mönstret till alla de kära detaljerna står mycket klart i ert minne. Förvisso kan då Gud, som är minnesförmågans upphovsman, återskapa människor som han har bevarat i sitt minne, därför att han älskade dem. (Jes. 64:8) Det är därför bibeln använder uttrycket ”minnesgravar”. När Guds bestämda tid kommer att återföra de döda till livet, kommer han att utföra detta underverk, alldeles som han utförde ett underverk då han skapade den första människan, fastän det nu blir verkställt många gånger om. — 1 Mos. 2:7; Apg. 24:15.

41. Varför är evigt liv på jorden både rimligt och visst?

⁴¹ Gud kommer att återföra mänskligheten till livet med utsikt till att aldrig mer behöva dö bort från jorden. Men hur är evigt liv på jorden möjligt? Det är möjligt och säkert och visst, därför att det är Guds vilja och uppsåt. (Joh. 6:37—40; Matt. 6:10) Den enda orsaken till att människan dör bort från jorden nu är att hon ärvt döden från Adam. Men när vi betänker vilken oändlig mångfald det finns av underbara ting på jorden, som det var avsikten att människan skulle få njuta av, så är en kort livslängd om mindre än hundra år alldeles för kort! Då Gud gav denna jord åt människors barn, var det hans syfte att människan skulle fortfara att leva för att njuta, av hans skapelses prakt och skönhet, inte bara i hundra år eller bara i tusen år, utan för alltid! — Ps. 115:16; 133:3.

Den fullkomliga fridsregeringen

42. Varför behövs det en fullkomlig regering, och vad har Jehova bestämt i fråga om detta?

⁴² Alltifrån det att människan förlorade det första paradiset och till närvarande stund, har styrelsen över människorna förblivit under kontroll av Satan, ”denna tingens ordnings gud”. (2 Kor. 4:4, NW) Krigen, grymheterna, korruptionen och de mänskliga regeringarnas obeständighet bevisar att det är så. Nationernas förbund och Förenta nationerna har inte kunnat bringa fred ur förvirringen. Mänskligheten ropar efter en fridsregering. Är det inte rimligt att Skaparen, som har bestämt att paradiset skall återställas här på jorden, också skall sörja för en fullkomlig regering för detta paradis? Det är just vad Jehova har beslutat göra. Konungen, som skall representera honom i denna regering, är hans ”Fridsfurste”, Kristus Jesus, och hans herradöme ”skall ... varda stort och friden utan ände”. — Jes. 9:6, 7.

43. a) Vilken huvudstad skall denna regering ha? b) Hur kommer denna regering att vara beskaffad i himmelen och på Jorden?

⁴³ Hur kommer den regeringen att vara beskaffad? Blir det en demokrati eller en diktatur? Skall regeringssätet befinna sig i Washington eller Moskva eller Tokyo eller någon av de andra av vår tids stora huvudstäder? Bibeln visar att den fullkomliga regeringen blir långt överlägsen varje form av mänsklig styrelse som nu existerar. Den har en huvudstad i himmelen som kallas Sion, och från denna utomordentligt lämpliga belägenhet skall konungen, Jesus Kristus, effektivt utöva styrelsen över hela jorden i rättfärdighet. (Ps. 48:2, 3; Sak. 9:9, 10) Jämte sig kommer han att ha medregenter i denna osynliga, himmelska regering. Dessa har uttagits bland trogna människor; de är Jesu efterföljare, som höll ut hos honom genom prövningar och svårigheter och till vilka han säger: ”Jag sluter ett förbund med eder, alldeles såsom min Fader har slutit ett förbund med mig, om ett rike.” (Luk. 22:28, 29, NW) Det är bara några få av människosläktet som förs till himmelen för att regera tillsammans med Kristus Jesus. Det förhåller sig på liknande sätt som i våra dagars nationer, där bara några få väljs till att utöva styrelsen i riksdag eller parlament. Bibeln visar att Kristus Jesus skall ha bara 144.000 medregenter i sin huvudstad, Sion. (Upp. 14:1, 3) Men blir det då inga synliga redskap som handhar skötseln av angelägenheterna här på jorden? Jo, visst blir det det. Psalm 45:17 (NW) talar om somliga av dessa, trons män från forntiden, som kommer att föras fram i uppståndelsen och som konungen skall ”sätta till furstar på hela jorden”. Det kommer också att finnas andra jordiska handhavare av administrationen på jorden; ingen av dessa blir någon makthungrig politiker, utan allesammans förordnas av konungen på grund av att de är hängivna rättfärdighetens principer. — Jes. 32:1.

44, 45. a) Vad var det förnämsta ämnet för Jesu förkunnelse på jorden? b) Varför måste upprättandet av den fullkomliga regeringen vänta? c) Vad gör året 1914 till ett särskilt framträdande år i profetiorna och i fråga om världshändelserna?’

⁴⁴ När och hur blir den fullkomliga regeringen insatt? Då Jesus var på jorden var detta rike det förnämsta ämnet för hans förkunnelse. (Matt. 4:17; Luk. 8:1) Men han upprättade inte riket den gången och inte heller vid sin uppståndelse. (Apg. 1:6—8) Till och med då han for upp igen till himmelen måste han alltjämt vänta, till Jehovas bestämda tid. (Ps. 110:1, 2) Bibelns profetior visar att den bestämda tiden kom år 1914. Men, frågar någon: I stället för en fullkomlig regering, så var det ju nöden och svårigheterna för världen som började 1914, eller hur? Ja, just det! Det råder ett mycket nära samband mellan Guds rikes ankomst och de katastrofartade händelser som inträffat på senare år, som vi nu skall se.

⁴⁵ Under nära fyrtio år före 1914 hade Vakttornet (som nu med sina upplagor på en mångfald språk är den mest spridda religiösa tidskriften på jorden) riktat uppmärksamheten på 1914 såsom ett år som var utmärkt i bibelns profetior. Dessa profetior började uppfyllas på ett markant sätt år 1914. En av dessa var Jesu egen profetia, som uttalades för 1.900 år sedan, angående det ”tecken” som skulle visa sig vid tiden för världens ände och som skulle bevisa att han var osynligen närvarande i konungslig makt. Som svar på sina lärjungars fråga angående detta ”tecken” sade han: ”Nation skall resa sig mot nation och rike mot rike, och det skall bliva livsmedelsbrist och jordbävningar på den ena orten efter den andra. Allt detta är en begynnelse till nödens våndor.” (Matt. 24:3, 7, 8, NW) Detta fick en slående uppfyllelse då det första av världskrigen bröt ut 1914, ett krig som vållade sju gånger större förödelse än alla de 900 krig som förut utkämpats under 2.500 års tid! ”Nödens våndor” har fortsatt alltsedan dess. Har ni haft någon erfarenhet av förstöringen genom krig, av livsmedelsbristen eller av någon av de stora jordbävningar som har hemsökt jorden sedan 1914? I så fall har ni varit ögonvittne till ”tecknet” på att vi nått ”ändens tid” för denna världen.

46. Hur har händelserna och förhållandena, som utgör uppfyllelsen av ”tecknet”, intensifierats under senare är?

⁴⁶ ”Nödens våndor” ökades under andra världskriget, vilket var till och med fyra gånger så förödande som första världskriget, och ökningen har fortsatt in i ”kärnåldern”, varigenom ännu en av Jesu profetior uppfyllts: ”På jorden vånda över nationerna, som icke se sig någon utväg ... medan människor bliva vanmäktiga av fruktan och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden.” (Luk. 21:25, 26, NW) Den tilltagande brottsligheten och ondskan, olydnaden och brottsligheten å barnens sida och gudlöshetens och omoraliskhetens tillväxt — dessa oroväckande företeelser i händelseutvecklingen blev också förutsagda såsom kännetecken på de ”yttersta dagarna” för denna onda värld. — Matt. 24:12; 2 Tim. 3:1—5.

47. Vem är ansvarig för nöden och svårigheterna på jorden, och varför har dessa ökats sedan 1914?

⁴⁷ Men om den himmelska regeringen upprättades 1914, varför råder då all denna vånda på jorden? Det är Satan, djävulen, som är ansvarig för detta. Då Kristus mottog Rikets makt, blev hans första åtgärd att föra krig mot Satan i de osynliga himlarna. Resultatet blev att Satan, ”som förvillar hela världen”, jämte sina änglar blev kastad ned till jordens närhet. Medveten om att hans förstöring närmar sig kommer han svår nöd åstad på jorden. Det är ve över jorden och havet, ”ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet, att den tid han har kvar är kort”. — Upp. 12:7—9, 12.

48. a) Kommer Gud att låta själviska människor fördärva jorden? b) Hur kommer då Jehova att göra ände på svårigheterna och på dem som är ansvariga för dessa?

⁴⁸ Skall det bli något slut på dessa våndor? Ja! När himmelens regering själv, Guds, den Allsmäktiges, rike, skrider till aktion för att ”fördärva dem som fördärva jorden”. (Upp. 11:18; Dan. 2:44) Gud kommer aldrig att tillåta kommunister, falska kristna eller någon annan, vem det vara månde, att fördärva eller förinta jorden, hans händers verk, medelst sina kärnvapen. I stället förklarar han: ”Mitt domslut är: jag skall församla folk och hämta tillhopa konungariken för att utgjuta över dem min ogunst, all min vredes glöd.” (Sef. 3:8) Jehova kommer att genom Kristus bruka de stora krafter som han behärskar i naturen till att bringa överväldigande förstöring över Satan och alla som följer honom på jorden. Det kommer att ske i global skala och i omfattning och väldighet likna floden på Noas tid. — Jer. 25:31—34; 2 Petr. 3:5—7, 10.

49. a) Vad är ”Harmageddon”? b) Vilka är de enda som får överleva Harmageddon?

⁴⁹ I bibeln kallas denna förstöring av de onda nationerna för Guds strid vid Harmageddon. (Upp. 16:14—16) Endast saktmodiga, ödmjuka människor, som söker Jehova och rättfärdigheten, kan få överleva Harmageddon in i Guds fridfyllda, nya värld. (Sef. 2:3; Jes. 26:20, 21) Om dessa säger bibeln: ”Men de ödmjuka skola besitta landet [jorden, NW] och hugnas av stor frid.” (Ps. 37:11) Det storslagna verket att återställa paradiset på jorden skall då börja!

Fostran och utbildning för inträde i paradiset

50. Varför är det nu en synnerligen kritisk tid, och vilket storslaget verk utförs därför?

⁵⁰ Mänskligheten genomlever nu den mest kritiska tiden i hela sin historia. Jesus sade, då han talade om våra dagars av vånda hemsökta värld och ”tecknet” på dess annalkande förstöring: ”Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.” (Matt. 24:34) Det släktled, den generation av människorna, som nu lever på jorden har tillfället att lära känna bibeln och överleva världens ände. Jesus profeterade ytterligare om denna tid: ”Och dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer; och därpå skall det fullbordade slutet komma.” (Matt. 24:14, NW) Den sammanslutning som är känd såsom Jehovas vittnen utför med kraft detta predikande med en ständigt ökande skara om 800.000 predikare verksamma i 175 länder. — Jes. 43:10—12.

51. Vilka steg bör människor av en god vilja nu taga i förhållande till religionen, och varför?

⁵¹ Hör ni detta vittnesbörd? Inser ni hur viktigt och brådskande det är? Önskar ni få överleva och komma ut ur denna gamla värld av förvirring och sorg in i Guds nya värld av frid och glädje? Då måste ni handla, och handla omedelbart! Ni måste studera för att finna den sanna religionen. Det är inte längre tryggt att betrakta religionen som någon sorts möbel, en sak som alltid har funnits i huset men som inte är nödvändig i ert liv annat än när det är fråga om någon samhällelig funktion. Det är inte heller förenligt med er fördel att hålla alla religioner för att vara goda och mena att de alla för till samma mål. Många religioner är själviska, och våra dagars religion har underlåtit att förkunna hoppet om Guds nya värld med dess paradisiska jord. Ni måste lära känna bibelns religion! Alldeles som lämplig undervisning och yrkesutbildning är nödvändiga för att göra en person skickad att inta en plats i vardagens samhälle, så är tillbörlig biblisk undervisning och utbildning nödvändiga för att göra en person skickad att träda in i det samhälle som kommer att överleva och vara med på den paradisiska jorden. (Joh. 17:3; 2 Tim. 3:16, 17) Er trygghet och er och er familjs hela framtid beror av att ni nu studerar bibeln, sluter er till den nya världens samhälle av Jehovas vittnen, överlämnar er åt er Skapare, Jehova Gud, och bär vittnesbörd för honom. Låt inte strävan efter att förvärva materiella ting eller levernets omsorger beröva er detta underbara tillfälle att vinna livet. Jesus sade: ”Söken först efter hans [Guds] rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra [de nödvändiga materiella tingen] tillfalla eder.” — Matt. 6:33.

52, 53. I vilket avseende skiljer sig den nya världens samhälle från andra samfund och samhällen, och hur har detta blivit bevisat?

⁵² I er samvaro med Jehovas vittnen och Guds ”nya världens samhälle” kommer ni att erfara att det är helt olikt alla andra samfund och samhällen på jorden. Alla i detta samhälle har tagit det första stora budet i bibeln till hjärtat: ”Du skall älska Herren [Jehova], din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.” (Matt. 22:37) Vilken överflödande kärlek hyser de inte till sin Skapare, som gav dem livet och som också har öppnat vägen till liv i hans nya värld, vari innefattas också den paradisiska jorden! Därjämte hyser de stor kärlek till varandra. (Matt. 22:39) Denna kärlek och det förhållandet, att det går i praktiken att förena hela mänskligheten i kärlek, har tydligt ådagalagts vid deras internationella sammankomster. Så till exempel var Jehovas vittnen samlade under åtta dagar, 27 juli–3 augusti 1958, till den internationella sammankomsten ”Guds vilja” i New York. Det var då som två stora stadion, Yankee Stadium och Polo Grounds, erbjöd anblicken av väldiga människoskaror, som varierade mellan 180.291, på öppningsdagen, och 253.922, den sista dagen; och alla dessa var församlade i fullständig harmoni för att mottaga ytterligare undervisning i bibeln. Från 123 länder kom de dit, alla var bröder och förenade med den sanna kristna kärlekens band! Den endräkt och överensstämmelse som ådagalades gjorde ett sådant starkt intryck att en redogörelse för sammankomsten ur New York Times till och med togs in i bihanget till Förenta statemas kongress’ protokoll för 1958, sidan A6907, varur vi återger några brottstycken:

⁵³ ”VITTNENA BETECKNAS SOM STANS BÄSTA GÄSTER — DE 180.000 VID VÄRLDSSAMMANKOMSTEN PRISAS FÖR HÄNSYNSFULLHET, LUGN OCH RENLIGHET. ... New York-borna ... är ... ense om att vittnena har uppfört sig exemplariskt. Deras förmåga att hålla rent är nu nästan legendarisk. ... Vänlighet och artighet har varit deras slagord.... Vice ordföranden i New York Convention and Visitor’s Bureau kallade vittnena ’en tillgång för samhället’. Han beskrev deras uppförande såsom ’inte av denna världen’.”

54. a) Varför avskiljer sig Jehovas vittnen frän denna världen? b) Vilken lycklig framtidsutsikt har de?

⁵⁴ Ja, ”inte av denna världen”, ty dessa vittnen för Jehova, som församlas ”ur alla folkslag och stammar och folk och tungomål”, har avskilt sig från den värld som snart skall försvinna. (Upp. 7:9; 1 Joh. 2:15—17) Deras hopp och hängivenhet är fastade vid den härliga, nya världen, som Jehova ämnar skapa. (Jes. 65:17, 18) De är övertygade om Guds löften, och de som förväntar att få leva här på jorden hoppas också få överleva denna världens ände och leva vidare i den nya världen utan att någonsin dö. (Hebr. 11:1, 6; Joh. 11:26) Genom att Kristi offer tillgodoräknas dem, kommer de, jämte de uppståndna döda, att bli förnyade till mänsklig fullkomlighet. (Job 33:24, 25) Å, lyckliga, lyckliga framtidsutsikt!

55. a) Vilket intimt förhållande kommer att råda mellan Jehova och hans tillbedjare på jorden? b) Nämn några av de välsignelser som hålls i beredskap.

⁵⁵ Fortsätt därför med att studera och att växa till i kärlek och uppskattning av Jehova Gud och hans Son och den himmelska rättfärdighetsregeringen. I sin beskrivning av den nya världens regering och de välsignelser den skall utösa över mänskligheten säger profetian i bibeln: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem.” ”Gud själv”, som är så fjärran från de själviska, ”kärngalna” nationerna i denna tid, kommer som en öm Fader att vara mycket nära alla dem som älskar och tillbeder honom i den nya världen. Ja, det kommer då att finnas bara en enda religion, den sanna tillbedjan av Jehova Gud i det intima förhållande söm bam står i till sin fader. Och vilken kärleksrik Fader han kommer att visa sig vara! Han ”skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.” — Upp. 21:3, 4.

56. Hur kan vi vara absolut säkra på att Jehova skall göra ”allting nytt”?

⁵⁶ På det sättet kommer det stora underverket att införa och säkerställa en paradisisk jord under en fullkomlig, himmelsk regering att förverkligas. Det är lika säkert som att solen kommer att gå upp och gå ner i morgon. Ty Jehova Guds löften, hans som är Skaparen av himmel och jord, är alltid tillförlitliga, ”vissa och sanna”. Det är han som förklarar från sin tron i himmelen: ”Se, jag gör allting nytt.” — Upp. 21:5.

(The Watchtower, 1 juni 1959)

[Fotnot]