Kapitel 12
De ”yttersta dagarna” och Riket
1. a) Vilka viktiga frågor uppstår nu? b) Vad säger bibeln om de yttersta dagarna 1] för jorden och 2] för dem som fördärvar den?
LEVER vi nu i ”de yttersta dagarna”? Vad betyder ”de yttersta dagarna”? Det kommer dess bättre inte att bli några ”yttersta dagar” för själva jorden. För bibeln försäkrar oss: ”Du grundade jorden ... så att hon icke vacklar till evig tid.” Enligt Jehovas ursprungliga uppsåt kommer det alltid att finnas människor och djur på jorden. (Psalm 104:5—24; 119:89, 90; 1 Moseboken 1:27, 28; 8:21, 22) Men för de onda nationerna och för människor som fördärvar Guds jord kommer det bestämt att bli ”yttersta dagar”. Dessa som fördärvar jorden kommer själva att störtas i fördärvet, när Riket kommer. — 2 Petrus 3:3—7; Jakob 5:1—4; Uppenbarelseboken 11:15—18.
2. Vad sade Paulus skulle känneteckna de ”svåra tider” vi nu upplever?
2 Lever vi nu i dessa ”yttersta dagar”? Ta vilken bibelöversättning som helst och läs vad Gud inspirerade aposteln Paulus att förutsäga om de ”yttersta dagarna”, i Andra Timoteus, kapitel 3, verserna 1—5. Fråga dig sedan: Stämmer den här beskrivningen på mänskligheten av i dag? Aposteln förutsäger här ”svåra tider”, och han fortsätter:
”Då skall människorna bara tänka på sig själva och fråga efter pengar, de skall uppträda skrytsamt och högmodigt, deras tal skall vara fullt av smädelser, och de skall inte mer lyda sina föräldrar. De skall vara otacksamma, gudlösa, inte känna tillgivenhet för någon, aldrig vara villiga att försona sig med en motståndare, ha lust i förtal, sakna all självbehärskning och vara förråade. De skall inte tåla det goda, vara färdiga till varje förräderi, vara uppbrusande och inbilska. De älskar sina lustar i stället för att älska Gud. De har ett sken av gudsfruktan men de står främmande för dess kraft. Vänd dig bort ifrån dem!” — David Hedegårds översättning.
3. Varför måste Paulus, när han talade om de ”yttersta dagarna”, ha åsyftat något mycket mer omfattande än de yttersta dagarna för den judiska ordningen?
3 När aposteln skrev detta åsyftade han inte de ”yttersta dagarna” för den judiska tingens ordning, för när han skrev dessa ord omkring år 65 v.t., hade det redan gått över 30 år av de dåvarande ”yttersta dagarna”, och det återstod bara fem år till Jerusalems förstöring. Detta avfälliga tillstånd hade inte heller utvecklat sig ännu bland de till bekännelsen kristna. De ”yttersta dagarna” för den judiska ordningen hade varit nog så svåra, men förhållandena skulle bli mycket värre under de ”yttersta dagarna” för hela Satans tingens ordning, när Jesus skulle komma igen för att upprätta sitt rike.
EN TVÅFALDIG UPPFYLLELSE
4. Hur kom det sig att lärjungarna ställde frågan i Matteus 24:3?
4 Jesus hade i sina liknelser talat om ”avslutningen på tingens ordning”. (Matteus 13:39, 40, 49) Detta väckte naturligtvis hans lärjungars intresse, särskilt med tanke på att folk i allmänhet led så mycket under det grymma styre som utövades av Rom och de judiska religiösa ledarna. De hoppades att Guds rike skulle skänka lättnad. Tre dagar innan Jesus blev avrättad, när han satt på Olivberget och såg ut över Jerusalem, vände sig därför fyra av hans lärjungar till honom och frågade: ”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” — Matteus 24:3; Markus 13:3, 4.
5. Hur skulle Jesu svar uppfyllas?
5 Även om Jesu lärjungar bara hade den omedelbara framtiden i tankarna, så skulle Jesu svar vid det tillfället få en tvåfaldig tillämpning: Då först under de ”yttersta dagarna” för den judiska ordningen och mycket senare under de ”yttersta dagarna” för Satans världsordning som omfattar hela den bebodda jorden.
6, 7. a) Hur fick Jesu ord i Matteus 24:7—22 en uppfyllelse i liten skala? b) Vilken dyster påminnelse om detta finns fortfarande kvar?
6 Det Jesus sade till dessa lärjungar, som det finns upptecknat i Matteus 24, verserna :7—22, beskrev den händelseutveckling som några av dem skulle få se uppfyllas i liten skala under de följande 37 åren fram till år 70 v.t. För judarna under Jesu generation skulle det bli en orolig tid med krig, hungersnöd, jordbävningar och hat mot de kristna, och det skulle framträda många falska Messias. Men ”dessa goda nyheter om riket” skulle bli predikade i hela skapelsen till ett vittnesbörd. Till slut invaderade faktiskt ”vämjeligheten”, den hedniska romerska armén, Jerusalems tempels ”heliga plats”. Efter en kort frist, under vilken Jesu lärjungar kunde lyda hans profetiska befallning att fly till säkerhet uppe i bergen, så kom romarna tillbaka under härföraren Titus’ ledning. De slog Jerusalem och dess barn till marken och raserade dess tempel så fullständigt att det inte lämnades sten på sten. — Se också Lukas 19:43, 44; Kolosserna 1:23.
7 I uppfyllelse av Jesu ”tecken” drabbade alla dessa svårigheter judarna, och höjdpunkten kom i och med Jerusalems brännande ödeläggelse år 70 v.t. Över en million judar gick under tillsammans med sin stad, och de överlevande fördes bort som fångar. Titus’ triumfbåge i Rom står fortfarande som en dyster påminnelse om uppfyllelsen av Jesu profetia. Men nedtecknades och bevarades Jesu ”tecken” i skrift bara till varning för människor som levde under det första århundradet? Är det bara ”död historia” i våra dagar? Svaret måste bli Nej!
EN VÄRLDSOMFATTANDE TILLÄMPNING
8. a) Vilken verkan bör uppfyllelsen av Jesu ord i liten skala ha på oss nu? b) Hur utgör detta ett profetiskt mönster av större ting som skulle ske?
8 Att Jesu ord gick i uppfyllelse i liten skala under de ”yttersta dagarna” för den judiska tingens ordning bör stärka vår tro på att gudomliga profetior uppfylls. Men dessa händelser under det första århundradet utgör också ett tydligt profetiskt mönster för vad som skall hända i långt större skala med Satans världsomfattande tingens ordning. Det måste vara så, eftersom verkställandet av Guds dom på Jerusalem år 70 v.t. inte var den största vedermödan fram till den tiden, och det var inte heller den sista. Jesu ord i Matteus 24:21, 22 väntar fortfarande på sin fullständiga uppfyllelse.
”Ty då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma. Ja, om inte de dagarna förkortades, skulle inget kött bli frälst; men för de utvaldas skull skall de dagarna bli förkortade.”
9. Hur vet vi att Jesu ord pekar på en världsomfattande räkenskapens dag?
9 Det Jesus säger i fortsättningen av sin profetia, i Matteus 24:23—25:46, visar också att ”avslutningen på tingens ordning” skulle vara världsomfattande. Vid höjdpunkten av den tiden av nöd, när ”Människosonen” som Guds på tronen insatte konung verkställer domen över Satans värld, så ”skall alla jordens stammar slå sig själva under jämmer”. Detta inbegriper alla människor som förkastar Jesus som kung. Det är inte bara en dom som gäller en nation och dess stad, utan det är en världsomfattande räkenskapens dag. — Matteus 24:30.
10. a) Hur kommer det enligt Jesu profetia att gå för dem som bara söker sina egna intressen i motsats till dem som först söker Guds rike? b) Varför måste detta vara i världsomfattande skala?
10 Jesu profetia jämför sedan ”avslutningen på tingens ordning” med tiden strax före syndafloden i Noas dagar och ger därigenom ytterligare belägg för att Guds dom blir världsomfattande. Det heter:
”För såsom de var i de dagarna före syndafloden, då man åt och drack, män gifte sig och kvinnor bortgiftes, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de tog ingen notis förrän syndafloden kom och ryckte dem alla bort, så kommer Människosonens närvaro att vara.”
Precis som syndafloden på den tiden utplånade en hel värld av ogudaktiga människor, så kommer den brännande vedermödan som blir höjdpunkten på Messias’ ”närvaro” att befria vår jord från dem som struntar i Riket för att bara söka sina egna intressen. Lyckligtvis kommer många som först har sökt ”riket och hans rättfärdighet” att överleva och ärva evigt liv på en paradisisk jord. Kommer du att vara en av dessa? — Matteus 6:33; 24:37—39; 25:31—46.
11. Vilka andra profetior visar att det gäller alla nationer och att det kommer att bli några som överlever?
11 Otaliga profetior i bibeln visar att den kommande ”stora vedermödan” kommer att beröra ”alla nationerna” på jorden. (Psalm 2:2—9; Jesaja 34:1, 2, NW; Jeremia 25:31—33; Hesekiel 38:23; Joel 3:12—16; Mika 5:15; Habackuk 3:1, 12, 13) Men det kommer också att bli sådana som överlever! — Jesaja 26:20, 21; Daniel 12:1; Joel 2:31, 32.
KONUNGENS NÄRVARO I HIMMELSK HÄRLIGHET
12. a) Varför är det nödvändigt med ett ”tecken” på Jesu närvaro? b) Varför behöver han inte återigen framträda i en köttslig kropp?
12 I Jesu stora profetia om ”tecknet” på hans närvaro heter det: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron.” (Matteus 25:31) Eftersom denna härlighet är så strålande att den skulle skada det mänskliga ögat, så måste Konungen förbli osynlig för mänskligheten. (Jämför 2 Moseboken 33:17—20; Hebréerna 12:2.) Det är därför det är nödvändigt med ett tecken på hans närvaro. Vid Messias’ andra ankomst behöver han inte längre avstå från sitt liv i himmelen som en andevarelse för att framträda på jorden i en köttslig kropp som kan användas som ett ”syndoffer”. Eftersom han ”en gång för alla” har framburit sitt mänskliga offer, kommer han ”andra gången” skild ”från synd” som en osynlig himmelsk kung. — Hebréerna 7:26, 27; 9:27, 28; 10:8—10; 1 Petrus 3:18.
13. Vad visar Lukas 19:11—27 om tiden för Jesu återkomst och om nationernas inställning till honom?
13 Den sista kvällen Jesus var tillsammans med sina lärjungar hade han sagt till dem: ”Jag ... går [nu] min väg för att bereda en plats åt er. Och om jag går min väg och bereder en plats åt er, så skall jag komma igen och ta er hem till mig.” (Johannes 14:2, 3) Enligt detta beskriver Jesu liknelse i Lukas 19:11—27 honom som ”en viss man av ädel börd [som] begav sig till ett avlägset land för att försäkra sig om kunglig makt och så vända åter”. Detta skulle ta lång tid. Men ”hans medinvånare hatade honom och sände ut en beskickning efter honom för att säga: ’Vi vill inte att den mannen skall bli kung över oss.’” På samma sätt finns det människor i våra dagar som påstår sig vara kristna, men som förkastar konungarnas konung och hellre vill ha kvar sina egna ofullkomliga regeringar. (Uppenbarelseboken 19:16) Dessa kommer precis som ”medinvånarna” i Jesu liknelse att bli strängt straffade.
”BÖRJAN TILL NÖDENS VÅNDOR”
14. Vad är det som talar för att Kristi återkomst ägde rum år 1914 v.t. trots att somliga protesterar mot detta?
14 När börjar denne mäktige Konung, som nationerna inte vill ha, att regera över vår jord? Alla bevis pekar på året 1914 v.t. Men någon kanske vill protestera och säga: ”I stället för att införa Kristi fridsregering kännetecknades det året av att en tid av stora svårigheter började för mänskligheten!” Det är just det som är poängen! För enligt bibelns profetia blir jordens nationer ”vreda”, när ”världens rike” blir ”vår Herres [Jehovas] och hans Smordes rike”. (Uppenbarelseboken 11:15, 18) Det är också då som Jehova sänder ut sin medkonung med orden: ”Drag kuvande fram mitt ibland dina fiender.” (Psalm 110:1, 2, NW) Men dessa fiender tillintetgörs inte på en gång.
15. Hur beskrivs Rikets födelse mycket passande i Uppenbarelsebokens 12:e kapitel?
15 I Uppenbarelsebokens 12:e kapitel beskrivs en spännande syn som aposteln Johannes fick se. Synen ger en symbolisk beskrivning av Guds messianska rikes födelse. Det framföds likt ett gossebarn av Guds ”kvinna” — hans himmelska organisation av änglaskapelser. Det blir ”bortryckt till Gud och till hans tron”, för Riket kan inte verka oberoende av Jehova och hans suveränitet. — Uppenbarelseboken 12:1—5.
16, 17. a) Vad är orsaken till det ve som jorden upplevt sedan år 1914? b) Hur beskriver Jesu ord i Matteus och Lukas början till denna nöd?
16 Därefter utbryter det krig i himmelen! Den på tronen insatte Konungen och hans änglar strider med Satan och hans demonhorder och slungar ut dessa från Jehovas himlar ner till vår jords närhet. Därför heter det vidare: ”Ve jorden och havet, eftersom djävulen har kommit ner till er i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist.” (Uppenbarelseboken 12:7—12) Under denna jämförelsevis ”korta tidsfrist” samlar Konungen ihop rättsinniga människor så att de kan bli frälsta, och samtidigt låter han varningen ljuda om det nära förestående verkställandet av dom över Satans världsordning. — Matteus 24:31—41; 25:31—33.
17 Vi ser nu uppfyllelsen av Jesu ”tecken”, som det i detalj beskrivs i Matteus, kapitel 24 och 25, Markus, kapitel 13, och Lukas, kapitel 21. Lägg märke till att Jesus här beskriver ”början till nödens våndor” med följande ord:
”Nation skall resa sig mot nation och rike mot rike; och det skall vara stora jordbävningar och på den ena orten efter den andra farsoter och hungersnöd; och det skall vara skräcksyner och från himmelen stora tecken.” (Matteus 24:3, 7, 8; Lukas 21:10, 11)
Har mänskligheten hemsökts av sådana ”nödens våndor” från och med året 1914 v.t.?
18. Vad är det som har gjort krigen så hemska sedan 1914?
18 Det var år 1914 som det stora krig som senare kom att kallas första världskriget började, och i samband med det kom farsoter och hungersnöd. Skribenter har funnit det svårt att beskriva den ohyggliga skräck som rådde på slagfälten, medan milliontals människor dödades i skyttegravarna under massakern åren 1914—1918. I boken Eye Deep in Hell sägs det att Paul Nash sade om det europeiska slagfältet: ”Ingen penna eller teckning kan beskriva detta land — där det pågår ständiga strider dag och natt, månad efter månad. Bara ondskan och den förkroppsligade djävulen kan ligga bakom detta krig, och ingenstans ser man minsta spår av Guds hand. ... Granaterna kastas oavbrutet ... de förintar, lemlästar och driver människor till vansinne. De faller i den grav som detta land utgör; en enda jättestor grav och kastar de stackars döda däri. Det är obeskrivligt, gudlöst och hopplöst.”
19. Vad visar statistiken i fråga om ökningen av jordbävningar sedan 1914?
19 ”Jordbävningar” utgör också en del av ”tecknet”. Har jordbävningarna ökat sedan år 1914? Detta låter kanske överraskande. Men statistiken är ännu mer överraskande! Som Geo Malagoli sade i Il Piccolo: ”Under en period på 1.059 år (från 856 till 1914) upptar tillförlitliga källor endast 24 större jordbävningar.” Hans siffror visar att under dessa år dog i medeltal 1.800 personer om året i jordbävningar. Sedan år 1915 har det däremot varit 43 större jordbävningar, och dessa har i medeltal dödat 25.300 personer om året.
”FRÅN HIMMELEN STORA TECKEN”
20, 21. a) Vilka ”skräcksyner” har visat sig sedan 1914, och varför? b) Vilken uppfyllelse ser vi nu av Lukas 21:25, 26? c) Hur har ”stora tecken” från himmelen blivit alltmer framträdande?
20 Jesus profeterade också: ”Och det skall vara skräcksyner och från himmelen stora tecken.” (Lukas 21:11) Den oupphörliga spärrelden från artilleriet under första världskriget betecknade något nytt — totalt krig. För första gången inledde luftskeppet och, ännu viktigare, flygplanet en era av krigföring i luften. Det är sant att det som hände åren 1914—1918 bara var en början, men det skulle leda fram till den situation som Jesus beskriver längre fram i sin profetia:
”Det skall också vara tecken i sol och måne och stjärnor och på jorden ängslan bland nationer som inte känner utvägen på grund av havets rytande och dess upprördhet, medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på de ting som skall komma över den bebodda jorden; ty himlarnas krafter skall skakas.” — Lukas 21:25, 26.
21 Människans så kallade erövring av rymden har riktat uppmärksamheten på ”sol och måne och stjärnor”, och det finns olycksbådande tecken som tyder på att supermakterna ämnar använda satelliter för att upprätta militära språngbräden. Men de har redan den tekniska kunskap som krävs för att kunna rikta in interkontinentala ballistiska raketer från yttre rymden mot vilket som helst mål som de väljer. Den arsenal av kärnvapen som olika nationer nu har lagrat upp är så stor att de kan tillintetgöra mänskligheten många gånger om, och man beräknar att vid sekelskiftet kan omkring 35 nationer ha sådana vapen för massförintelse.
22. a) Hur har det bokstavliga ”havet” antagit en ny dimension sedan 1914? b) Vilket hot mot vår jord varnar välunderrättade människor för?
22 ”Havet”, som antog en ny dimension i och med införandet av ubåtskrig under första världskriget — vilket förde Förenta staterna in i kriget —, är nu ännu mer olycksbådande. Undervattensbåtar med kärnvapen ligger skjutklara i haven. Ingen stad på jorden är utom räckhåll för kärnvapenrobotar. New York Times för 30 augusti 1980 citerade en expert vid Förenta staternas utrikesdepartement, Marshall D. Shulman. Han sade att möjligheten till ett kärnvapenkrig ”snarare kommer att öka än minska”. New York Times för 2 mars 1980 hade en helsidesannons som finansierats av 600 akademiker. Där hette det: ”Även ett ’begränsat’ kärnvapenkrig skulle medföra död, skada och sjukdom i en omfattning som saknar motstycke i hela mänsklighetens historia.” De tillade att ”ett alltomfattande angrepp och motangrepp med kärnvapen kunde avslutas inom en timme och kunde utsläcka nästan allt liv på norra halvklotet”. Förenta staternas ambassadör i Moskva sade år 1981: ”Jag anser att världen nu är farligare än någonsin förr i historien.” Men utgifterna för massförintelsevapen bara fortsätter att öka.
23. Mot vilket stadium i historien verkar mänskligheten att vara på väg i uppfyllelse av Jesu profetia?
23 Det förefaller som om mänskligheten nu håller på att nå det stadium som nobelpristagaren Harold C. Urey förutsade för några år sedan: ”Vi kommer att äta fruktan, sova fruktan, leva i fruktan och dö i fruktan.” Det är sannerligen ”ängslan bland nationer som inte känner utvägen ... medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på de ting som skall komma över den bebodda jorden”.
24. Vem känner till ”utvägen”, och varför bör vi uppriktigt be om att Riket skall komma?
24 Dess bättre känner den suveräne Herren Jehova, som skapade den här jorden för sitt goda uppsåt, ”utvägen”, och han kommer att öppna den genom sin Sons rike. Men låt oss innan vi i detalj undersöker ”utvägen” närmare undersöka Jesu profetia och se hur hans ord om krig, hungersnöd och farsoter — som skulle vara en del av ”tecknet” — har en slående parallell i en anmärkningsvärd profetia i Uppenbarelseboken. Kom ihåg att Guds rike genom Messias är botemedlet — det rike som vi uppriktigt ber skall ”komma”!
[Ruta på sidan 115]
KOMMENTARER OM ÅRET 1914
Även efter andra världskriget talar många om år 1914 som den stora vändpunkten i nutidens historia:
”Det är i sanning året 1914, snarare än Hiroshimas ödesår, som markerar vändpunkten i vår tid.” — René Albrecht-Carrie i The Scientific Monthly, juli 1951
”Alltsedan år 1914 har alla som varit medvetna om i vilken riktning världen rör sig varit djupt oroade över vad som har sett ut som en oundviklig och förutbestämd marsch mot allt större olycka. Många uppriktiga människor har fått en känsla av att det inte finns något som kan hindra mänskligheten från att störtas i fördärvet. De betraktar mänskligheten som hjälten i en grekisk tragedi, som drivs av vreda gudar och inte längre är herre över sitt eget öde.” — Bertrand Russell i New York Times Magazine, 27 september 1953
”Den moderna tidsåldern ... började år 1914, och ingen vet när eller hur den kommer att sluta. ... Den kan sluta i massförintelse.” — En ledarartikel i The Seattle Times, 1 januari 1959
”Världen, såsom den var känd och godtagen år 1914, upphörde då.” — James Cameron: 1914, utgiven år 1959
”Första världskriget var en av de stora omvälvningarna i historien.” — Barbara Tuchman: The Guns of August, 1962
”Jag erinrar mig tankar och situationer; tankar från tiden före året 1914, när det var verklig fred, lugn och säkerhet här på jorden — en tid då vi inte visste av någon fruktan. ... Säkerhet och lugn har försvunnit ur människornas liv sedan 1914.” — Den tyske statsmannen Konrad Adenauer, 1965
”Hela världen exploderade faktiskt under första världskriget, och vi vet ännu inte varför. ... Utopien var inom synhåll. Det var fred och välstånd. Så exploderade allting. Vi har befunnit oss i ett tillstånd av skendöd ända sedan dess.” — Doktor Walker Percy i American Medical News, 21 november 1977
”År 1914 förlorade världen en sammanhållning som man inte har lyckats återställa sedan dess. ... Detta har varit en tid av extraordinär oordning och våld, både tvärs över nationella gränser och innanför dem.” — The Economist, London, 4 augusti 1979
”År 1914 drabbades civilisationen av en elakartad och kanske dödlig sjukdom.” — Frank Peters i St. Louis Post-Dispatch, 27 januari 1980
”Allt skulle bara bli bättre och bättre. Detta var den värld jag föddes i. ... Men plötsligt och oväntat blev det en morgon år 1914 slut på alltsammans.” — Den brittiske statsmannen Harold Macmillan i New York Times, 23 november 1980