Omgjordade för det arbete som ligger framför oss
”Stå ... fasta, med sanningen som en gördel om era höfter.” — Ef. 6:14.
1. Varför skulle Herrens slavar göras lyckliga?
DET var i Judeen, förmodligen under hösten år 32 v.t., som Jesus sade till sina lärjungar: ”Lyckliga är dessa slavar som herren vid sin ankomst finner vakande! Jag säger er i sanning: Han skall binda något om sig och få dem att lägga sig till bords och skall komma utmed bordet och betjäna dem. Och om han kommer under det andra vaktpasset, ja under det tredje, och finner dem så, lyckliga är de!” (Luk. 12:37, 38) Även om tidigare förväntningar om att Herren skulle komma inte blivit uppfyllda, skulle de fortsätta att vara vakande in i det tredje vaktpasset — den mörkaste tiden som kommer alldeles före gryningen. — Jämför Matteus 25:13.
2. Vad kräver att slavarna är vaksamma?
2 Fastän denna period med väntan på Jesu, Människosonens, ankomst måste sträcka sig längre än de tidiga förväntningarna, är hans annalkande på en tjuvs sätt säkert och visst! Ingen bör låta sig invaggas i tron att det fördröjs till obestämd tid. Denna stund måste komma! Det är som Jesus själv försäkrar oss: ”Detta skall ni förstå: om husfadern hade vetat i vilken stund tjuven skulle komma, hade han hållit i med att vaka och hade inte låtit någon bryta sig in i hans hus. Håll er redo, ni också, därför att i en stund då ni inte håller det för troligt kommer Människosonen.” — Luk. 12:39, 40.
3. Vad krävs förutom att man håller sig vaken? (1 Petr. 1:13)
3 Jesu vaksamma slavar skall emellertid göra mera än helt enkelt hålla sig vakna. Herren ”binder” om sig eller omgjordar sig för att betjäna dem, och därför förväntar han också att de skall vara ”ombundna” eller omgjordade för tjänst. Han säger dem: ”Var ombundna om höfterna och ha era lampor brinnande och var själva lika människor som väntar på sin herre.” (Luk. 12:35, 36) Vår flit i att göra detta kommer att leda till att vi blir räknade ”lyckliga”, när Herren kommer.
OMGJORDADE FÖR GUDS TJÄNST
4. Hur kan vi omgjorda oss för Guds tjänst? (Ps. 18:32, 40)
4 Vad betyder det för slaven att ha sina höfter ”ombundna” eller omgjordade? I forna tider brukade krigare fästa ett läderbälte kring midjan eller höfterna. Detta gav dem ett fast stöd, när de gick till strid. På liknande sätt behöver de kristna i denna tid vara omgjordade till förberedelse för handling eller verksamhet. Aposteln Paulus säger oss att vi för att ”stå emot djävulens konstgrepp” (Darby) behöver ta på oss ”den fullständiga vapenrustningen från Gud”. Detta kräver först och främst att vi har våra höfter omgjordade med sanningen som en gördel. Vårt fortsatta studium av Guds ords sanning och djupa uppskattning av den kommer att hjälpa oss att ”stå fasta” mot den onde. — Ef. 6:11—14; se även Rikets mellanradiga översättning.
5. Vilken undervisning kommer att hjälpa oss att omgjorda oss, och vilken verksamhet gäller detta?
5 Vår andliga krigföring är verklig. Vi behöver därför ständigt hålla våra höfter ”ombundna” eller omgjordade. Vi behöver fortsätta med vårt studium av Guds ord och uppodla allt starkare tro, så att vi kan vara verkligt rustade att slå tillbaka varje vapen som den förslagne Satan kan använda mot oss. Om vi är ”lärda av Jehova” (NW), kommer inget vapen att ha framgång mot oss. (Jes. 54:13, 17) Att vi omgjordar oss på detta sätt får till resultat att vi modigt kungör ”de goda nyheterna” om riket, och denna verksamhet leder till frälsning både för oss själva och för dem som lyssnar till oss. — Apg. 8:12; 1 Tim. 4:16.
6. Vad försäkrade Jehova Jeremia att resultatet skulle bli av att han omgjordade sina höfter? (Jämför 1 Konungaboken 18:46.)
6 När vi omgjordar oss på detta sätt, liknar vi profeten Jeremia, som tjänade Jehova utan uppehåll i fyrtio år och ännu längre. När Jehova först förordnade Jeremia, sade han till honom:
”Så omgjorda nu du dina länder [Och du för din del skall binda om dina höfter, NW] och stå upp och tala till dem allt vad jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta, vad förfärligt är, komma över dig inför dem. Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket, så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN [Jehova], och jag vill hjälpa dig.” — Jer. 1:17—19.
7. Hur kan vi visa att vi sätter värde på var samhörighet med Jehova?
7 Vilka underbara ord av uppmuntran! Och de innehåller en stark försäkran för oss i denna tid att oberoende av vad världsliga regeringar eller människor kan planera mot Guds trogna tjänare, så kommer Gud att utkämpa våra strider för oss, och segern kommer att bli vår. Men vi måste alltid sätta värde på vår personliga samhörighet med Jehova som hans vittnen, som är förordnade att bekantgöra hans budskap bland de dömda nationerna. Må vi, så länge det finns tid till det, alltid vara omgjordade för denna tjänst och vara nitiska i att bekantgöra sanningen för andra!
”BIND OM DINA HÖFTER”
8. Vad är det som förmår oss att gå framåt i Guds tjänst, alldeles som det var med Jeremia?
8 Alldeles som profeten Jeremia har vi behövt binda om eller omgjorda våra höfter under en längre tid av arbete med att predika om Riket och göra lärjungar. Denna ”ändens tid” har redan sträckt sig över sextiotvå år, och många av oss har delat med sig av ”den sanna kunskapen” åt andra under tjugo, trettio eller fyrtio år eller ännu längre. (Dan. 12:4, NW) Ibland kan vi ha känt det alldeles som Jeremia, när han sade: ”Jag skall inte ta mig för att nämna honom [Jehova], och jag skall inte mer tala i hans namn.” Men att vi har sanningen som en gördel om våra höfter förmår oss att gå framåt i Guds tjänst. Hans ord visar sig vara ”likt en brinnande eld”, som är ”instängd i ... [våra] ben”, så att vi inte kan upphöra med att bekantgöra Jehovas härliga namn och rike. — Jer. 20:9, NW; Ps. 96:2, 10.
9. Vad är det som visar Jehovas fortsatta omvårdnad om sitt folk? (Ps. 3:9)
9 Att Jehova fortsätter att hjälpa oss att vara omgjordade för denna tjänst, som är viktigare än allt annat, visas av de intressanta rapporter som mottagits från Jehovas vittnen över hela världen om deras verksamhet under tjänsteåret 1976. Framstegen är allmänt sett utomordentliga. Högsta antalet förkunnare av Riket över hela världen ökade till 2.248.390. Ett utmärkt sammanlagt antal om 196.656 nyligen överlämnade personer blev döpta, och antalet församlingar ökade till sammanlagt 40.155. Fastän vittnenas verksamhet minskade med 23.000.000 timmar över hela världen räknat, använde de på ett mycket lovvärt sätt 359.258.019 timmar i den direkta tjänsten med att för allmänheten förkunna de ”goda nyheterna om riket”, och vidare ledde de i genomsnitt 1.339.466 bibelstudier i privata hem. (Jämför Apostlagärningarna 2:46, 47.) Tabellen på sidorna 132—135 innehåller ytterligare detaljer.
10. Vad fick Guds tjänare i Amerika vara med om under 1976 i överensstämmelse med Ordspråksboken 10:22?
10 Det kommer glädjande rapporter från Jehovas vittnen i många länder. Från Canada får vi till exempel veta: ”Vår verksamhet i tjänsten på fältet under 1976 framhävdes genom två rekord i antalet förkunnare av Riket, senast i maj med 62.880 förkunnare av de goda nyheterna.” Från Costa Rica skriver man: ”Nästan varje Rikets sal är överfull av intresserade personer. Som ett resultat av detta bildades tio nya församlingar under året.” Från Honduras får vi veta: ”Mer än hälften av alla våra förkunnare [av Riket] har blivit döpta under de tre senaste åren.”
11. a) Hur hade våra bröder i Argentina del i uppfyllelsen av Romarna 10:18 trots ett förbud? b) Redogör, också med hjälp av tabellen, för andra utmärkta ökningar i Amerika.
11 I Argentina utför Jehovas vittnen nu sin tjänst under ett förbud, och somliga bröder har suttit i fängelse. Men ”Guds ord [är] inte slaget i bojor”. (2 Tim. 2:9) De fortsätter att låta de ”goda nyheterna” ljuda, och deras glädjande erfarenheter inbegriper följande:
”Människor i alla åldrar och människor med handikapp ger gensvar på Jehovas kallelse att lovprisa honom. (Ps. 148:12, 13) En pionjärsyster gick till fots tio kilometer för att leda ett studium med en liten och till åren kommen dam — 105 år gammal. När studiet hade gått framåt, insåg hon sitt ansvar att predika och gick med sin käpp till sina grannar och talade med dem om de underbara ting hon fick lära sig. Genom hennes predikande sattes två studier i gång, och ett av dem hölls med en man som tidigare hade visat bort pionjärsystern.”
Det har rått mycken oro i Chile, men högsta antalet verksamma vittnen där ökade med 18 procent, till 16.862. Från Brasilien rapporteras ett utmärkt närvaroantal med 212.441 personer vid tjugofyra områdessammankomster under temat ”Guds suveränitet”.
12. a) Vad visar tabellen om den glädje och det hopp som europeiska vittnen hyser i överensstämmelse med Romarna 15:10, 11, 13? b) Vilka intressanta rapporter kom från Spanien och Portugal?
12 Hur förhåller det sig med verksamheten bland Jehovas vittnen i Europa? Från Finland får vi veta att vittnandet om Riket nu är så omfattande att varje nytt nummer av traktaten Nyheter om Guds rike lämnas ut till varje hem i landet. Ännu underbarare än Österrikes berglandskap är de skaror som nu samlas där till kristna möten, så att sjutton nya Rikets salar överlämnades där under förra året. I Spanien har man överlämnat nya Rikets salar i en takt av sex i veckan, så att de 614 församlingarna där nu har mer än 440 Rikets salar, såväl som två sammankomsthallar för kretssammankomster. Från Portugal meddelas det att förkunnarna av Riket under de två åren efter revolutionen den 24 april 1974 har ökat med 41 procent, och antalet församlingar av Jehovas vittnen från 172 till mer än 300.
13. Hur visar rapporterna från Asien, däribland de som finns i tabellen, uppfyllelsen av Apostlagärningarna 2:39?
13 Det kommer också uppmuntrande nyheter från Asien. Hårt arbetande missionärer i Pakistan gladde sig över att se ett nytt rekord med 192 vittnen för Riket verksamma i deras land. Från det av krig sargade Libanon kommer denna typiska rapport:
”Bomberna slog ner i byggnaderna i närheten av oss — en i huset bredvid vårt och en i ett annat hus omkring 30 meter längre bort; detta var för tre dagar sedan. I går var det ett nöje att gå [och vittna] från hus till hus i två och en halv timme, medan vi fick vara taktfulla för att inte orsaka oro. Vi gladde oss över privilegiet.”
Från Indien skriver man att förkunnandet av Riket har nått fram till nya områden i Punjab och nordöstra Assam. Trots svårigheter utfördes ett begränsat arbete bland de milliontals invånarna i Afghanistan, Nepal och Bangladesh. I Korea var så många närvarande vid firandet av Åminnelsen att det i den byggnad som tillhör Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Söul måste hållas fem möten — somliga av dem i Betels matsal och foajé såväl som i Rikets sal. Mer än 60.000 var närvarande vid Åminnelsen i hela Korea.
14. Vilka uppmuntrande nyheter och siffror rapporteras från det av strider sönderslitna Afrika?
14 Förändringens vindar blåser genom Afrika, och förföljelse fortsätter att flamma upp på olika platser. Från ett land omtalas det att vittnena för att kunna läsa dagens text utan att ofredas måste stiga upp mitt i natten. I ett annat land där Jehovas verk är förbjudet bildades nitton nya församlingar, och 195 personer symboliserade sitt överlämnande åt Jehova genom vattendop. Från ytterligare ett land under förbud får vi veta:
”Vad som förvånade oss alla var antalet närvarande vid Åminnelsen, vilket låg 94 procent över föregående års medeltal av förkunnare av Riket.”
Från Zaïre meddelas det att det nu i detta land är fler människor än någonsin förut som studerar bibeln tillsammans med Jehovas vittnen. Från Brazzaville i Kongo meddelas det att man i december 1975 hade ett beaktansvärt rekord med 580 hjälppionjärer ute på fältet — nästan en tredjedel av hela antalet förkunnare av Riket den månaden. Sierra Leone har nu 25 procent av sina vittnen för Riket i heltidstjänst som ”pionjärer”. I Zambia bildades många församlingar, och man hade ett nytt rekord om 57.885 vittnen i verksamhet på fältet — ett vittne på 89 personer i landet.
15. Är det så att öarna gläder sig, enligt vad som framhålls i Psalm 97:1? Vad visar tabellen?
15 Hur förhåller det sig med öarna i havet? Från den mycket stora ön Australien omtalas att församlingar med förkunnare som talar andra språk har fortsatt att växa i antal, så att grekisk- och italiensktalande kretstillsyningsmän kommer att tjäna flera månader varje år. I en rapport från Storbritannien heter det att 157.070 personer var närvarande vid Åminnelsen och att från och med i år 75 procent av de brittiska vittnena kommer att vara med vid kretssammankomster som hålls i deras egna sammankomsthallar. Island uppmuntrades av ett rekord om 19 personer som blev döpta, allesammans infödda islänningar. På Taiwan (och även i Hongkong) gjordes utomordentliga framsteg bland kineserna, och en 31-procentig ökning rapporterades i de två församlingarna i Taipeh. Från Sri Lanka kommer denna kommentar: ”Fyrtiotre personer blev döpta detta år. De flesta av dem hade varit romerska katoliker.” Från Tahiti i Franska Polynesien kommer rapporten: ”Riket har predikats på femton nya öar, som representerar en befolkning på 7.700, och på dessa öar tecknades 610 prenumerationer på Vakttornet och Vakna! på tahitiska språket.” Från republiken Kap Verde får vi veta: ”Det som sker på dessa öar är fenomenalt! Antalet förkunnare har ökat med 125 procent — till ett rekord om sextio.”
16. Hur visar vittnena i länder där det råder förbud att de ”gläder” sig i ”lidanden”? (Kol. 1:24)
16 De rapporter som tagits med här täcker bara ett litet tvärsnitt av det världsvida fält som Jehovas vittnen betjänar. Du kan själv gå igenom den fullständiga rapporten som finns i anslutning till denna artikel. I mer än fyrtio länder utför Jehovas vittnen sitt arbete under officiellt förbud eller inskränkningar som pålagts av myndigheterna, och därför är det inte förståndigt att namnge ett antal av dem i den detaljerade rapporten. Men de sammanlagda siffrorna inbegriper också deras självuppoffrande verksamhet. Vi gläder oss med alla trogna vittnen över att Jehova så rikt har välsignat kungörandet av sitt rike under det gångna året.
ATT SE FRAMÅT
17. Vilka ord av Jesus och vilket föredöme som han gav bör vi tänka på?
17 Allteftersom slutet närmar sig, kan vi förvänta att svårigheterna skall öka på jorden. Vår tro kan bli satt på allvarligt prov. Men vi bör ha i tydligt minne Jesu ord att ”de goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna”. (Mark. 13:10) Jesus förklarade också: ”Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.” (Luk. 4:8) I detta hänseende gav Jesus själv det främsta föredömet. (Luk. 8:1; 10:1) När vi följer detta föredöme och är flitigt upptagna med att kungöra Guds rike, går tiden snabbt. Detta gör oss innerligt glada, medan vi skyndar på mot slutet.
18. Hur bör Paulus’ inställning och beslutsamhet tjäna till att uppmuntra oss?
18 Aposteln Paulus tjänade under en mängd olika omständigheter, men hans inställning var alltid: ”Ja, ve mig, om jag inte förkunnade de goda nyheterna!” (1 Kor. 9:16) Det skulle betyda ”ve” också för oss individuellt, om vi skulle sakta farten i Jehovas tjänst vid denna höjdpunkt i ”de yttersta dagarna”. (2 Tim. 3:1, 14) Efter många år av prövningar var Paulus fortfarande besluten att fortsätta att tjäna med all sin kraft. Det är som han sade i Filipperna 3:13, 14: ”Bröder, jag anser mig inte ännu ha gripit det [priset]; men ett gör jag: I det jag glömmer de ting jag har bakom mig och sträcker mig mot de ting jag har framför mig, jagar jag hän emot målet.”
19. Hur har Jehovas tålamod lett till frälsning och ökning? (Jes. 42:8—10)
19 Låt oss alltså vara starka och tjäna, medan vi tålmodigt väntar på Jehova. Hans tålamod har redan betytt frälsning för en stor skara människor. Tänk på hur det skulle ha varit om andra världskriget hade trappats upp till den ”stora vedermödan”: I Tyskland skulle bara några få tusen — bland dem de trogna i Hitlers koncentrationsläger — ha överlevt, under det att i vår tid 102.044 tjänar på frälsningens väg i Västtyskland tillsammans med många andra i Berlin och Östtyskland. I det katolska Italien var det så sent som år 1951 bara 1.741 förkunnare av Riket som rapporterade tjänst, under det att de i dag har ett rekord om 60.156 vittnen på fältet. I Japan var det bara en handfull vittnen som stod fasta för de ”goda nyheterna”, när krigsherrarnas och shintoisternas bojor avlägsnades år 1945, men i dag är hela landet ”utlämnat distrikt” — det bearbetas regelbundet av ett högsta antal om 38.367 vittnen, av vilka nästan 25 procent är i heltidstjänst som ”pionjärer”. Dessa underverk av frälsning och utvidgning har alla ägt rum efter andra världskriget.
20. Vilken tillit bör vi ha, och hur bör vi visa den?
20 Vem vet vilka ytterligare bedrifter i fråga om insamlande som Jehova har i uppsåt att utföra innan hans bestämda tid för den ”stora vedermödan” är inne? (Ps. 86:8—10) Låt oss, vad som än är Jehovas vilja för de dagar som ligger framför oss, fortsätta att ”stå fasta”, omgjordade för hans tjänst. Låt oss hysa tillit till att det alltid är så att ”Guds fasta grundval [blir] stående och har detta insegel: ’Jehova känner dem som hör honom till.’” (2 Tim. 2:19) Må vi, medan vi ger ut av oss själva i tjänsten för Riket, bli använda av Jehova till att finna många fler av ”dem som hör honom till”, för att vi alla tillsammans må komma att fröjda oss i hans oförtjänta omtanke genom Kristus Jesus, både nu och under hela den kommande evigheten!
[Tabell på sidan 132—135]
RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1977
(För formaterad text, se publikationen)