Inblick i nyheterna
1.187 religioner!
● Den nyligen publicerade ”Encyclopedia of American Religions” upptar ett häpnadsväckande antal ”grundläggande” religiösa sekter i Förenta staterna — hela 1.187 stycken. Metodistpastorn J. Gordon Melton lade ned femton års forskningsarbete på sin handbok om amerikanska religioner. Han gjorde hundratals intervjuer för att få uppgifterna bekräftade. Den största uppteckningen före hans ”Encyclopedia” kan ha varit ”Profiles in Belief” som upptog 735 nordamerikanska religioner.
En sådan explosionsartad ökning av antalet sekter som grundar sig på olika människors idéer är bara vad man kan vänta sig, eftersom aposteln Paulus förutsade angående dem som påstår sig vara kristna: ”Det kommer nämligen en tid, när människor inte ska lyssna till sanningen, utan i stället gå omkring och leta efter lärare som bara förkunnar sådant som de själva vill höra.” — 2 Tim. 4:3, Levande Bibeln.
Redan i det första århundradet fanns det sådana som sade: ”’Jag hör till Paulus’, ’Men jag till Apollos’, ’Men jag till Kefas’, ’Men jag till Kristus’.” Ändå sade Paulus att ”det inte skall vara söndringar bland er”, och han förklarade att det var ett kännetecknande drag hos ”köttsliga” människor, sådana som bara livnär sig på Guds ords ”mjölk” och inte på den stärkande andliga mat som behövs för att göra dem till en enad kropp av ”andliga människor”. — 1 Kor. 1:10—12; 3:1—4.
År 1914 sänkte sig natten
● I numret för 4 augusti 1979 hade tidningen ”The Economist”, som utges i London, några redaktionella synpunkter på de världsomskakande händelserna 65 år tidigare: ”Händelserna som sattes i rörelse den 4 augusti 1914 — för två tredjedelar av ett århundrade, två människogenerationer och en stor mängd förväntningar sedan — tillintetgjorde en moralisk och politisk ordning, bröt upp en internationell maktbalans, gjorde slut på Europas roll som den part som styr världshändelserna och dödade under processens gång dussintals millioner människor. ... År 1914 förlorade världen en sammanhållning som man inte har lyckats återställa sedan dess.”
”The Economist” beskriver perioden alltsedan år 1914 och omtalar att ”detta har varit en tid av extraordinär oordning och våld, både tvärs över nationella gränser och innanför dem. ... Denna egenskap hos de förflutna 65 åren framstår i klar kontrast till perioden omedelbart före”, en period som artikeln kallar ”den ’sköna epoken’ över vilken natten sänkte sig år 1914.”
Återigen identifierar respekterade nutida observatörer en viktig historisk vändpunkt i och med första världskriget och händelserna som började år 1914. Vad som är mer slående är det förhållandet att bibelforskare så tidigt som år 1876, på grundval av profetior som är hundratals år gamla, fastslog att den tidsperiod Jesus kallade för ”hedningarnas tider” skulle sluta då, med uppseendeväckande konsekvenser för mänskligheten. — Luk. 21:24, 1917.
Begåvade småbarn
● En barnläkare och neurolog knuten till University of Chicago kan ha funnit förklaringen till att små barn lär sig så snabbt och med lätthet kan tillägna sig ytterligare språk. Genom att använda ett elektronmikroskop fann dr Peter Huttenlocher att småbarn mellan ett- och tvåårsåldern har omkring 50 procent fler synapser (förbindelser mellan hjärnceller) i sin främre hjärnbark (”tänkandets område”) än vad vuxna har. Efter att ha nått ett högsta antal vid två års ålder minskar synapstätheten stadigt fram till 16 års ålder, varefter den förblir på ungefär samma nivå fram till ålderdomen. Rapporten i ”Brain Research” omtalar att detta kan förklara varför hjärnan hos småbarn är mer ”formbar” och lättare blir återställd från skador.
Utan tvivel skulle föräldrar kunna dra större fördel av denna gudagivna tidiga inlärningsförmåga. Professor Archil Alkhazishvili vid Georgiska vetenskapsakademin säger till exempel att man kan lära barn att läsa från de tidiga barnaåren, och han påpekar att hans egna två döttrar började läsa vid två års ålder och hade ”slukat” många av klassikerna vid sju års ålder. Enligt hans kommentarer i den sovjetiska vetenskapliga skriften ”Sputnik” borde föräldrar ”hänga upp bilder som visar bokstäver, ord och fraser på väggen”. De skulle dra barnets uppmärksamhet till sig, och föräldrarna kan tillfälligtvis läsa dem högt. ”Barnet kommer ofrivilligt att minnas dem”, omtalar ”Sputnik” och hävdar att ”sådan latent inlärning är långt mer effektiv än den avsiktliga”.
Sådana upptäckter är i överensstämmelse med eftertrycket i det bibliska rådet om värdet av tidig övning, såsom i Timoteus’ fall. Om honom sades det: ”Från din späda barndom har [du] känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis.” — 2 Tim. 3:15; Ords. 22:6.
Tidlösa frågor
● Vermont Royster, en ledarskribent som fått Pulitzerpriset, betraktade nyligen i sin spalt ”Funderingar av intresse” i ”The Wall Street Journal” omfattningen av den mänskliga kunskapen. ”Under litet mer än ett halvt århundrade har vi gjort häpnadsväckande framsteg i vår kunskap om de oändligt små partiklar som utgör den fysiska världen och de mäktiga krafter som styr den oändliga rymden, i vilken denna värld svävar som en liten prick”, skrev han. ”Och här har vi ändå något förunderligt. När vi betraktar människan själv, hennes dilemman, hennes plats i universum, har vi kommit obetydligt längre än där vi var i tidens begynnelse. Vi har fortfarande kvar frågorna vilka vi är och varför vi finns till och vart vi är på väg.”
Royster föreslog att människan behöver gå bortom den känslolösa vetenskapen för att finna svar på sådana frågor, därför att ”trots all den växande kunskapen står vi där fortfarande med det forntida ropet i Jobs bok: ’Men visheten, var finnes hon, och var är det rum, där förståndet bor?’” Svaren på sådana frågor kan man finna i samma bok, bara några få verser längre fram. Där står det: ”Se, Jehovás fruktan, det är vishet, och att fly det onda, det är förstånd.” — Job 28:12, 20, 28, Åkeson.