Att göra om sinnet för liv i överensstämmelse med den nya världen

”Och sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne.” — Rom. 12:2, NW.

 1. Hur visas det att Jehova är framom allt modernt tänkande i denna världen?

JEHOVA Gud är långt framom allt modernt och nytt tänkande i denna världen. Nutidsmänniskan håller nu som först på att komma underfund med och efterlikna de förunderliga förmågor och funktioner, med vilka Jehova har begåvat lägre animala skapelser, såsom flykten hos fåglarna, reaktionsdriften hos vissa havsdjur, den trådlösa telegrafien från insekternas antenner, fladdermössens blindflygning med ”radar”, den icke värmealstrande invärtes lys förmågan hos vissa insekter och fiskar, och andra underbara ting. Men den ledande ställning i fråga om att tänka som Jehova intar gentemot människan och som aldrig kan förändras visas inte endast genom hans levande jordiska skaparverk, utan också i hans skrivna ord, den heliga bibeln. Nutida tänkare i världen kanske föraktar bibeln såsom en gammalmodig bok, som inte passar för denna tid av vetenskapligt framåtskridande eller svarar mot dess krav. Men det oaktat är det vetenskapen och det moderna tänkandet som vållar människan ytterligare svårigheter, vilka hon själv inte kan bemästra, medan däremot bibeln inte kan vederläggas, utan går i uppfyllelse såsom sanning. Fastän det är mer än aderton hundra år sedan den sista av dess sextiosex böcker blev skriven, förtäljer bibeln likväl på ett tillförlitligt sätt för oss om ting som ännu ligger tusen år framåt i tiden. Vad den beskriver för mänskligheten såsom något som skall komma att finnas vid denna avlägsna tidpunkt är en jord, överallt förvandlad till ett paradis, där alla människor som då lever har blivit upplyfta till mänsklig fullkomlighet till kropp och sinne, där alla de döda i gravarna har räddats från den fruktansvärde fienden döden och där den universella fredens motståndares sista försök har slagits ned genom att dessa motståndare blivit fullständigt tillintetgjorda och där vidare det lojala människosläktet kan se fram emot ändlös frid, hälsa och lycka under Jehovas och hans Smordes välsignelser.

 2. Hur är det ur tidssynpunkt ingen svårighet för Gud att göra förutsägelser?

2. Att på detta sätt förutsäga saker och ting tusen år i förväg är ett intet för Jehova Gud. För honom är tusen år såsom en enda dag, och hans uppsåt slår aldrig fel. Sakernas kritiska tillstånd i våra dagar förutsades av honom för nära sex tusen år sedan. Förvisso överträffar hans sinne allt modernt tänkande hos människor, som i denna tid inte vet sig någon levande råd, därför att deras vishet har blivit till intet. — Ps. 107:27.

 3. Hur kommer det sig, att allt som människor tänker ut och försöker göra slår fel?

3. Denna världens människor är visserligen utrustade med den medvetandets förmåga, som vi kallar ”sinne”. Men de brukar tydligtvis inte sitt sinne på rätt sätt. Detta måste vara orsaken till att ingenting som de tänker ut och försöker åstadkomma har någon framgång, utan allt faller sönder och lämnar dem undrande, förvirrade och rådvilla. Hela den tingens ordning som världsliga människor strävar efter att bringa i överensstämmelse med modernt tänkande är gestaltad enligt ett orätt tänkesätt, och ju längre denna ordning pågår, desto mer avviker den från den absoluta sanningen.

 4. I betraktande av vems framgång är det som detta nuvarande världsliga system måste slå fel?

4. Detta är ett generellt påstående. Icke desto mindre är det riktigt, ty den nuvarande världsliga ordningen är inte i överensstämmelse med Guds sinne. Det är därför som denna ordning måste försvinna, och det inom kort. Den är nu på väg ut från scenen! Gud, den Allsmäktige, kommer att bringa allt i universum i harmoni med det upphöjda och framskridna sätt varpå han tänker. Till den kortsynta, lågsinnade människan säger han: ”Mina tankar äro icke edra tankar, och edra vägar äro icke mina vägar, säger HERREN [Jehova, AS]. Nej, så mycket som himmelen är högre än jorden, så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar och mina tankar högre än edra tankar. Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och icke vänder tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktsam och bärande, så att den giver säd till att så och bröd till att äta, så skall det ock vara med ordet som utgår ur min mun: det skall icke vända tillbaka till mig fåfängt utan att hava verkat [det skall fullborda, AS], vad jag vill, och utfört det [lyckas i det, AS], vartill jag hade sänt ut det.” (Jes. 55:8—11) Det är hög tid att taga reda på Jehovas tankar.

 5. Varför skali vi ”sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning”?

5. I denna tid kan vi mer än någonsin inse förträffligheten i Paulus’ råd till de kristna i Rom: ”Sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja.” (Rom. 12:2, NW) Om vi för att kunna för oss själva utröna Guds vilja måste få våra sinnen omdanade, då är det tydligt att denna tingens ordning inte är i harmoni med Guds vilja. Därför måste vi sluta upp med att taga gestalt efter denna ordning för att kunna för oss själva utröna vad som är Guds goda, välbehagliga och fullständiga vilja. Denna tingens ordning må yvas över att vara mycket längre avancerad än den forntida värld som slutade i floden på Noas tid för fyrtiotre århundraden sedan. Trots detta är den exakt lik den just i fråga om de förhållanden som blev orsak till att floden kom och sopade bort alltsammans. Kanske är den till och med ännu värre i dessa avseenden, då den ju är äldre, ty världen före floden existerade endast i omkring 1.656 år, medan denna nuvarande tingens ordning nu är 4.319 år gammal.

 6. Vilken likhet råder, trots det nutida framåtskridandet, mellan den nuvarande tingens ordning och världen före floden?

6. Vad är det då för likhet mellan dessa båda världar? Jo, denna: sinnets beständiga benägenhet för eller inriktning på det onda, en beständig benägenhet för att tänka i strid med Skaparens, Jehova Guds, vilja. Skälet till att Herren Gud lät floden komma med tillintetgörelse över den forntida världen har vi angivet i detta vittnesbörd från honom själv: ”När HERREN såg att ondskan hos människan på jorden var stor och att hennes tänkandes hela inriktning aldrig var annat än ond, då beklagade HERREN att han någonsin hade gjort människan på jorden.” (1 Mos. 6:5, 6, AT) Och när syndafloden väl var över och Noa frambar sitt första offer åt Gud på den renade jorden, angav Gud att människosläktet återigen skulle komma att sjunka ner till samma låga sinnestillstånd. Han sade: ”Aldrig mer skall jag förbanna marken, fastän människans sinne i sanning är inriktat på ondska alltifrån hennes ungdom; aldrig mer skall jag tillintetgöra varje levande skapelse som jag har gjort.” (1 Mos. 8:21, Mo) Det är ingen överdrift när vi jämställer vår tid och den nuvarande tingens ordning med den tingens ordning som fanns före floden. Jesus jämförde de båda tidsperioderna och sade: ”Alldeles såsom Noas dagar voro, så skall Människosonens närvaro vara.” — Matt. 24:37, NW.

 7—9. Vilken beskrivning låter Paulus föregå sin förmaning mot att taga gestalt efter denna tingens ordning, och är hans beskrivning träffande, vad vår tid angår?

7. Innan aposteln Paulus förmanade oss att inte taga gestalt efter denna tingens ordning, beskrev han det låga mentala, moraliska och andliga tillstånd som utmärkte den på hans tid. Sedan Paulus’ dagar har den haft mer än aderton hundra år på sig att försämras. Låt oss, när vi läser hans ord, ärligt tänka över om denna tingens ordning är bättre i våra dagar än den var då för länge sedan:

8. ”Oaktat de påstodo, att de voro visa, blevo de dåraktiga och förvandlade den oförgänglige Gudens härlighet till något som var likt bilden av en förgänglig människa och av fåglar och fyrfotadjur och kräldjur. Därför prisgav Gud dem i överensstämmelse med deras hjärtans begärelser åt orenhet, för att deras kroppar måtte bliva vanärade ibland dem, ja, dem som utbytte Guds sanning mot lögnen och vördade och ägnade dyrkan åt skapelsen i stället för åt Honom som skapade, vilken är välsignad för evigt. Amen.

9. Det var därför som Gud prisgav dem åt skamlig sexuell åtrå, ty både bytte deras kvinnor ut det naturliga bruket av sig själva mot ett onaturligt och lämnade även männen likaså det naturliga bruket av kvinnan och blevo häftigt upptända i sin lusta gentemot varandra, män med män, i det de bedrevo anstötliga ting och på sig själva fingo uppbära den fulla vedergällning som var tillbörlig för deras förvillelse. Och alldeles som de icke godkände att behålla exakt kunskap om Gud, så prisgav Gud dem åt ett icke godkänt sinnestillstånd, till att göra otillbörliga ting, uppfyllda som de voro av all orättfärdighet, ondska, vinningslystnad, skadelystnad, fulla av avund, mordiskhet, kiv, svek, elakhet; de voro örontasslare, bakdantare, hatiska mot Gud, fräcka, högmodiga, inbilska, sådana som uttänka skadliga ting, olydiga mot föräldrar, utan förstånd, falska i fråga om avtal, utan naturlig tillgivenhet, obarmhärtiga. Fastän dessa mycket väl känna Guds rättfärdiga förordning, att de som bedriva sådant äro förtjänta av döden, icke endast hålla de själva på med att göra sådana ting, utan godkänna också andra som bedriva dem.” — Rom. 1:22—32, NW.

Människans sinnesinriktning

10. Hur blev människans sinne böjt för eller inriktat på det onda?

10. När Gud skapade den första människan, Adam, och satte denne i paradiset i Eden, gjorde han inte människans sinne sådant att det ursprungligen var böjt för eller inriktat på det onda. Att människan i sitt sinne har benägenhet för det som är ont beror på att släktet fick sitt upphov från Adam efter det att han hade vikit av från det som var Guds vilja och vänt sig till det onda. Vi har ärvt denna böjelse från honom. Och Satan, djävulen, som är ”denna tingens ordnings gud”, har lagt allt större tyngd i sitt tryck på människorna för att få dem att vika allt längre bort ifrån Gud. I våra dagar, i denna ”ändens tid”, pressar han på värre än någonsin för att få ner människorna i ett sådant tillstånd, att de inte kan räta upp sig igen.

11. Vad är sinnet, och vem förstår det fullkomligt?

11. Sinnet är den del av vår konstitution som tankarna utgår från. Det är den förmåga hos vårt medvetande, varmed vi samlar upplysningar och sedan resonerar och kommer till vissa slutsatser. Det fungerar enligt en viss lag eller regel beträffande vårt handlande, så att om sinnet är vänt mot det onda, så följer det den nämnda lagen eller handlingsprincipen i den onda riktningen och rör sig längre och längre åt det hållet. Sinnesinriktningens avvikelse åt orätt håll blir större, i synnerhet under trycket från det onda väsen som är ”denna tingens ordnings gud”, och så sker det en fortskridande utveckling från ont till värre. Gud, som har förlänat sinnet åt människan, vet bättre än den bäste specialutbildade psykolog eller psykoanalytiker i våra dagar, hur detta sinne verkar. Gud upptäcker omedelbart den inriktning eller benägenhet som människans sinne har, och han vet vad den kommer att leda till. Det är därför som han varnar oss för de säkra följderna.

12. Vilket i förväg avgivet vittnesbörd bevisar Jehovas förutvetande om vad människosläktets sinnesinriktning leder till?

12. I fyrtio år hade israeliterna varit borta från beröring med det avgudadyrkande Egypten, och nu stod de med endast floden Jordan mellan sig och det utlovade landet. Vid denna tidpunkt befallde Jehova Gud Mose att dikta en sång till vittnesbörd emot dem, som de i framtiden skulle kunna ha tillgång till, detta för att visa att han i förväg visste, vad deras sinnesinställning slutligen skulle leda dem till, och att han hade varnat dem på förhand. ”Jag vet ju”, sade han, ”med vilka tankar de umgås redan nu, innan jag har låtit dem komma in i det land som jag med ed lovade dem.” (5 Mos. 31:21) Eller, som en annan modern och ännu nyare översättning återger det: ”Jag vet, vad deras temperament kommer att leda till, redan nu, innan jag för dem in i det land som jag med ed lovade dem.” (AT) Detta i förväg skrivna vittnesbörd tjänade till att döma och fördöma dem, när det gick i uppfyllelse. Det är därför som Guds ord, som för tusentals år sedan förutsade denna världens nuvarande moraliska, mentala och religiösa tillstånd, står såsom en fördömelse av denna världen och visar att det var berättigat att Gud så långt i förväg kungjorde att den skulle få ett skymfligt slut. Det bevisar att den store Skaparen långt i förväg vet vad människosläktets sinnesinriktning med säkerhet kommer att leda till. Hans beskrivning av de mänskliga förhållandena i dessa yttersta dagar stämmer precis. — 2 Tim. 3:1—13, NW.

13. Varför får de kristna befallning om att förvandla sig själva i stället för att förändra eller omvända denna världen?

13. Bekänner du dig vara en kristen? Då är du på allt sätt förpliktad till att rätta dig efter Paulus’ enträgna maning att inte taga gestalt efter denna tingens ordning, ty i annat fall bevisar du dig vara en skrymtare eller en avfälling. Antag att du inte är en kristen och att du finner dig av naturen vara gestaltad efter denna ordning. Om du vill undgå att bli tillintetgjord med denna ordning måste du då utan dröjsmål taga Paulus’ enträgna uppmaning i akt och sluta upp med att taga gestalt efter den nuvarande tingens ordning. Låt inte vilseleda dig av det dåraktiga motto som har blivit uppfunnet för att kittla en egenkär persons fåfänga: ”Du kan förändra världen!” Slösa inte heller bort din tid på att begrunda det liknande ordstäv som lyder: ”Förändra världen, innan den förändrar dig.” I stället för att följa någon människas dåraktiga filosofi bör du komma ihåg Guds visa vägledning, som talar om för dig att du inte kan förändra denna världen. Gud känner den sinnesinriktning som utmärker denna tingens ordning, och han förklarar den utdömd. Alla de böner som du skulle kunna frambära till honom om att han skall omvända Josef Stalin och Mao Tse-tung och andra diktatorer och politiska ledare i denna världen kommer att förbli ohörda, och världen kommer att bli allt sämre. Med allt ditt bedjande och allt ditt moraliska filosoferande kan du inte förändra denna världen. Djävulen är ”denna tingens ordnings gud” och har blivit nedkastad från himmelen och är fylld av stor vrede och låter ve och elände komma över jorden och havet. Kan du förändra honom? Naturligtvis kan du inte det. Denna värld, som ligger under hans välde, är omöjlig att förändra. Den måste bli utplånad och kommer också att bli det. (2 Kor. 4:4; Upp. 12:7—12 ; NW) Det sätt varpå du kan undvika att själv bli förändrad av denna världen består i att du inte i religiöst nit försöker att förändra den, utan i stället gör vad den inspirerade aposteln säger och låter ditt eget jag bli förvandlat genom att du gör om ditt sinne. Detta måste du göra redan medan du är mitt i denna världen och innan den når sitt slut. Du måste göra detta, innan världen når sitt slut, ty annars kommer du att få sluta tillsammans med den. Att handla så är följaktligen ditt enda skydd.

Hur?

14, 15. Genom vilket handlingssätt skulle vi aldrig lyckas göra om våra sinnen?

14. Hur skall du då kunna åstadkomma denna förvandling, kunna göra om ditt sinne, som det här säges? Du kan inte göra det genom att gå igenom en kurs i denna världens psykologi, ty denna psykologi är helt i överensstämmelse med denna till undergång dömda värld, och den har inget verkligt sinnets botemedel att skänka dig. Eftersom sinnet är den förmåga hos vårt medvetande varmed vi samlar upplysningar och tänker, så måste vi, om sinnet skall kunna göras om, samla andra upplysningar, ett annat slags kunskapsstoff, än dem eller det som vi har blivit uppfödda på av denna världen, varigenom vårt sinne har fått en viss typ eller struktur. Denna världen ger sig ut för att vara vis och skarpsinnig, nu i det tjugonde århundradet, men den är uppbyggd och hålles gående enligt principer som är framsprungna ur okunnighet. Det har blivit så till stor del genom egensinne, som har sin grund i själviskhet. Den okunnighet vi åsyftar är okunnigheten om Guds sanning, hans vilja och hans uppsåt. Paulus visar detta, när han ger oss ännu en enträgen förmaning att inte taga gestalt efter denna världen och dess nationer, i det han säger: ”Att ni icke längre fortsätta att vandra alldeles så som nationerna också vandra i sina sinnens onyttighet, medan de äro i mörker vad förståndet angår och avlägsnade från det liv som tillhör Gud, [varför?] till följd av den okunnighet som är i dem, till följd av deras hjärtans känslolöshet. Eftersom de hade lämnat all moralisk känsla bakom sig, hängåvo de sig åt ett lösaktigt uppförande för att med girighet utöva orenhet av alla slag.” — Ef. 4:17—19, NW.

15. Om vi formar våra liv efter denna tingens ordning och dess nationer, då formar vi oss, vare sig uppsåtligt eller oss själva ovetande, efter dem som är i mörker vad förståndet angår och avlägsnade från ett gudaktigt leverne till följd av att okunnighet bor i dem och till följd av att deras hjärtan är okänsliga. Är det detta slags människor som vi vill efterlikna? Om vi gör det, då kommer våra sinnen aldrig att bli omgjorda, ty dessa människor har ett förblindande täckelse över sina ögon och blir av djävulen ledda vilse och ned i tillintetgörelse. Såsom aposteln säger oss: ”Om nu de goda nyheter som vi kungöra verkligen äro höljda av ett täckelse, så äro de detta bland dem som äro på väg att förgås, bland vilka denna tingens ordnings gud har förblindat de icke troendes sinnen, så att glansen av de härliga goda nyheterna om Kristus, vilken är Guds avbild, icke skulle skina igenom.” — 2 Kor. 4:3, 4, NW.

16. Varför behöver vi Guds ord till att göra om våra sinnen?

16. Vad vi önskar är att bli förvandlade med ett hopp om ändlöst liv i lycka i den nya världen, som nu är så nära. Med tanke på detta behöver vi fylla våra hjärnor med upplysningar från livets stora Källa, Jehova Gud. Vi behöver kunskap, som kan intaga okunnighetens plats. Vi behöver ljus, som kan träda i mörkrets ställe. Och denna kunskap och detta ljus får vi med hjälp av Guds ord, den heliga bibeln. Det är detta ord som helgar oss. Det vill säga, det avskiljer oss från denna världen och för oss nära Gud. Det var därför som Jesus bad för sina efterföljare och sade: ”Helga dem förmedelst sanningen; ditt ord är sanning.” (Joh. 17:17, NW) Det som gör att Guds ord helgar oss eller avskiljer oss från denna världen är det förhållandet, att det är olikt allt vad denna världen tänker, säger, skriver och lär.

17. Vems ande måste vi motstå, och för vems andes inflytande och verkningar måste vi öppna våra hjärtan?

17. Ryck därför bort Satans förblindande täckelse, som han har lagt över våra ögon med hjälp av denna världen. Kom till Guds bok med fördomsfria ögon och ärliga hjärtan och studera det med allvar och med en bedjande ande för att lära känna den upplysande sanningen. I stället för att låta denna världen imponera på oss genom sin världsliga vishet, som den så ivrigt skyltar med, och genom den ålderns hävd som dess traditioner, filosofiska system och undervisnings- och lärdomsinstitutioner skryter med, och i stället för att låta oss påverkas av dess ande, bör vi öppna våra hjärtan för Guds andes, hans upplysande aktiva krafts, inflytande och verkningar. Om vi således vänder oss från denna världen till Jehova Gud, ljusets Källa, då kommer våra sinnen att göras fria från världsliga människors förmörkande traditioner och filosoferande. Denna frihet är vad vi får löfte om i dessa ord: ”När man vänder sig till Jehova, blir täckelset borttaget. Nu är Jehova anden; och där Jehovas ande är, där är frihet. Och medan vi med obetäckta ansikten likt speglar återkasta Jehovas härlighet, bliva vi alla förvandlade till samma avbild, från härlighet till härlighet, alldeles såsom utfört av Jehova, anden.” — 2 Kor. 3:16—18, NW.

18. Varför kan inte Guds ande lämnas ur räkningen, när det är fråga om att göra oss nya?

18. Vi kan inte lämna Guds andes kraft ur räkningen i denna fråga om att göra oss nya, göra oss olika det som vi var, när vi var en del av en okunnig värld. Aposteln framhäver återigen med kraft denna punkt, när han talar till oss om den förändring som åstadkommits hos honom själv och hos Titus. Han säger: ”Också vi voro en gång oförnuftiga, olydiga, i det vi voro vilseledda, voro slavar under olika begärelser och nöjen, framlevde vår tillvaro i illvillighet och avund, avskyvärda, hatande varandra. Men när godheten och kärleken till människan å vår Frälsares, Guds, sida lades i dagen, frälste han oss, icke på grund av några handlingar i rättfärdighet som vi hade utfört, utan enligt sin barmhärtighet, genom det bad som förde oss till liv och genom att vi blevo gjorda nya genom helig ande. Denna ande utgöt han rikligen över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare.” (Tit. 3:3—6, NW) I det aposteln talar om hur samma osynliga aktiva kraft från ovan verkade genom honom i att förvandla andra till kristna, säger han: ”Ni visas vara ett Kristi brev, skrivet av oss såsom tjänare, skrivet icke med bläck, utan med den levande Gudens ande, icke på stentavlor, utan på tavlor av kött, på hjärtan.” (2 Kor. 3:1—3, NW) Det är denna ande som gör de upplysningar som Guds ord innehåller förståeliga för oss, eftersom den tränger in i alla dess heliga hemligheter och gör dem tydliga och uppenbara för oss. ”Ty det är för oss som Gud har uppenbarat dem genom sin ande, ty anden tränger in i allt, till och med i Guds djupheter. Nu hava vi mottagit, icke världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi måtte känna de ting som Gud i sin godhet har givit oss.” (1 Kor. 2:10, 12, NW) Alltså behöver vi Guds ande.

19. Varför måste vi bli förtrogna med Guds ord, om vi vill att hans ande skall verka i vårt liv?

19. Men vi kan inte förvänta att Guds ande skall verka på oss automatiskt för att förändra oss till vårt sinne och åstadkomma en förvandling av vårt liv. Vi måste göra något åt det för att visa att vi verkligen vill bli annorlunda. Av vad som omtalas i den Heliga skrift ser vi att Guds ande inte verkar avskild från eller oberoende av hans ord. Om vi vill att denna ande skall verka i vårt liv, måste vi alltså bli förtrogna med Guds ord. Det är det enda som ger oss upplysningar och undervisning som är olika det som denna världen har att bjuda. Det är endast detta ord som ger oss en uppfattning av den sanne Guden och av vilka hans tillbedjansvärda egenskaper är och vad han har för avsikt att göra för att rentvå sig från alla de falska beskyllningar som framföres emot honom och förändra levnadsförhållandena till varaktigt gagn för mänskligheten. Det var när vi befann oss i okunnighet som vi tänkte och handlade liksom världens människor i övrigt. Vi förstod inte bättre, och vi befann oss på samma låga sinnesnivå som de gjorde.

20. Vilka olika ting och förhållanden behöver samverka för att vi skall kunna göra om våra sinnen?

20. För att vi skall kunna göra om våra sinnen behöver vi således först av allt Guds ord i all dess fullhet och kraft, obesmittat av människors religiösa traditioner och okunniga filosofiska spekulationer. Vi behöver komma till bibeln och bli lärda av Gud genom det som står på dess blad och med hjälp av hans teokratiska organisation. Och när vi kommer till den, behöver vi bedja med Davids ord: ”Gör ett rent hjärta åt mig, o Gud, och ingjut en ny, orubblig ande i mig; visa icke bort mig från din närvaro, beröva mig icke din heliga ande.” Då kommer Gud att genom sin ande och sin organisation hjälpa oss att förstå hans ord. — Ps. 51:12, 13, Mo; AT.

Ett levande ord

21. Hur är Guds ord levande?

21. Med någonting nytt i våra hjärnor kan vi börja ändra vårt tänkesätt och vårt lev nadssätt. Med Guds ord i våra hjärnor och våra hjärtan har vi verkligen ett nytt mäktigt inflytande som arbetar inom oss. Det är inte något dött ord, som har förlorat sitt intresse, sin sanning, sin praktiskhet, sin uttydning av våra dagars händelser och sin kraft att skydda mot förfallet i dessa omoraliska tider. Det har vitalitet, det är övertygande det kan bättre än någon psykolog i denna världen visa vad som är i oss. Det är inte någon död bokstav; dess dom kommer förvisso att verkställas. Alldeles såsom aposteln Paulus varnande säger till oss: ”Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom ända därhän, att det åtskiljer själen och anden och lederna och deras märg, och är i stånd till att uppdaga hjärtats tankar och avsikter.” — Hebr. 4:12, NW.

22. Vilken förvandling av personligheter är nu möjlig?

22. Med detta dynamiska Guds ord i oss har vi en ny kraft, som sätter våra sinnen i rörelse för att korrigera vårt tänkande och vårt liv. Om vi inte längre har lust att taga gestalt efter denna vederstyggliga värld, utan vill bli Kristuslika, verkliga kristna, då måste vi helt enkelt ha denna nya sporre, som driver i rätt riktning till vår förbättring, vår förvandling. För att citera aposteln: ”Ni skulle lägga av den gamla personligheten, som rättar sig efter edert forna handlingssätt och som fördärvas enligt sina bedrägliga begärelser, men ... ni skulle förnyas i den kraft som påverkar edert sinne och skulle ikläda eder den nya personligheten, som skapades enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och nåd.” (Ef. 4:22—24, NW) Du har ny kunskap, och denna kunskap har du fått från Guds ord med hjälp av hans ande och hans organisation.

23, 24. Hurudan kommer denna nya personlighet att vara, och hur kommer den att bli förnyad eller i själva verket bli gjord till en ny personlighet?

23. Vad du nu kommer att bli förvandlad till kommer att vara i överensstämmelse med denna kunskap, och därför blir det en förändring eller förvandling till det, som Gud vill att du skall vara. ”Avkläd eder”, säger aposteln, ”den gamla personligheten med dess sedvänjor och ikläd eder den nya personligheten.” Men hurudan kommer då denna nya personlighet att vara? Hur blir den förnyad eller i själva verket gjord till en ny personlighet? I fortsättningen säger aposteln till oss: ”Den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap förnyas enligt dens avbild som har skapat den, där det är varken grek eller jude, omskärelse eller icke omskärelse, utlänning, skyt, slav, fri, utan Kristus är allt och i alla.” Kol. 3:9—11, NW.

24. Att du göres till en ny personlighet, vilken framstår så helt olik denna världen, är resultatet av kunskap, exakt kunskap om den store Skaparen. Hans ord uppenbarar honom för dig och visar dig hur han förhåller sig, vad han tänker och vilka principer eller regler han har för sitt handlande. Det är en storslagen syn eller uppfattning du får av honom förmedelst hans ord, som han låter sitt ljus upplysa. Genom att betrakta honom med hjälp av din exakta kunskap kan du bli gjord ny och bli en avbild av honom genom att återspegla det som han är, i det du söker efterlikna honom i uppförande och tankar, uttrycker dig på samma sätt som han och uppfyller hans krav på dig.

25. I vilket avseende är vi inte längre lika världen, utan lika Gud?

25. På det sättet kan du bli förvandlad från det ena härliga stadiet av likhet med honom till det andra, och hans heliga ande kommer att verka för dig för detta syfte. Du kommer inte längre att i ditt inre likna en grekisktalande hedning eller en jude. Du kommer inte längre att vara stolt över att vara omskuren eller känna dig oren för att du inte är omskuren. Du kommer inte längre att i förhållande till det andliga Israels heliga nation vara en utlänning, som inte hör hemma där. Nej, för dem och bland dem kommer du inte längre att vara en nomadisk, ociviliserad, barbarisk skyt eller en slav med färre privilegier än andra eller en fri medborgare med särskilda rättigheter och förmåner. Du kanske utvärtes efter köttet är något av detta, men i ditt sinne och i din personlighet kommer du att vara en kristen. Det är detta förhållande som sätter Jehovas vittnen i stånd till att vid sina internationella sammankomster och i sin internationella organisation komma överens och samarbeta med varandra i frid, harmoni och broderlig tillgivenhet. Vi låter inte längre nationella traditioner, högmod, rivalitet, politiska skiljaktigheter och samhällsställning förvrida huvudet på oss och vålla söndring ibland oss. I detta avseende är vi inte längre lika världen, utan lika Gud, ty Gud visar ingen partiskhet.