Ungdomar frågar:
Varför bör man säga nej till narkotika?
”KÄNSLOMÄSSIGT är jag ett barn”, säger Mike, en ung man på 24 år. ”Ibland är jag rädd, och jag känner till och med fruktan inför andra i min egen ålder. Jag lider av depression och osäkerhet, och ibland har jag även funderat på självmord.”
Ann är 36 år gammal. Även hon beskriver sig som ”känslomässigt mycket ung” och säger att hon har ”låg självaktning”. Hon tillägger: ”Jag finner det mycket svårt att leva ett normalt liv.”
Varför har dessa två människor, som i övrigt är friska, sådana känslomässiga svårigheter? Mike och Ann skördar konsekvenserna av ett beslut de fattade när de var ganska unga — att experimentera med narkotika. — Galaterna 6:7.
Det går inte att förneka att många ungdomar i dag använder narkotika — allting från hallucinogener till marijuana. Risker finns därför att du förr eller senare kommer att blir erbjuden narkotika. Önskan att vara accepterad av sina kamrater kan vara ganska stark, och detta behov av samhörighet kan utöva ett stort tryck. Vad kommer du att göra? Kommer du att ha självförtroende och styrka att säga nej till narkotika? Varför bör du göra det? Innan vi kan besvara detta, är det till god hjälp att först begrunda några fakta om dig och de processer i samband med uppväxten som leder till känslomässig mogenhet.
Hur du ”växer upp” känslomässigt
Som ung befinner du dig i en period av snabb tillväxt, som omfattar sexuell utveckling. Men du genomgår någonting mera än fysisk tillväxt. Du växer också känslomässigt. Vad innebär då detta?
Det innebär att du ständigt utsätts för nya upplevelser och utmaningar som kan visa sig vara stressbetonade såväl som givande. Men alla dessa upplevelser är avgörande för att du skall bli vuxen i känslomässigt avseende. Hur då? Det har att göra med dina färdigheter att anpassa dig i tillvaron, det vill säga din förmåga att möta livets utmaningar, att lära dig hur man beter sig i medgång och hur man tar itu med motgångar. Detta är vad känslomässig tillväxt helt och hållet handlar om. Ungdomar som försöker fly från problem genom att ta sin tillflykt till narkotika kan i själva verket försvåra sådan känslomässig utveckling. Mer om detta senare.
Men varför kalla förmågan att anpassa sig i tillvaron en färdighet? Därför att detta är något man måste lära sig eller öva upp för att uppnå. Saken kan illustreras på följande sätt: Har du någonsin häpnat när du har betraktat en skicklig fotbollsspelare? Kanske blev du fascinerad över det sätt på vilket han mötte spelets alla utmaningar. Du såg honom använda huvudet och fötterna på ett sätt som var minst sagt imponerande! Men hur hade denne spelare utvecklat sådana färdigheter? Under år av övning. Han lärde sig tillslaget på bollen, att springa med den, dribbla, finta och så vidare, tills han blev skicklig i spelet.
Att utveckla färdigheten att anpassa sig i tillvaron har stora likheter med detta. Det krävs övning! Och hur kan du få sådan övning? Bibeln ger en ledtråd i Romarna 5:3: ”Låt oss också jubla under vedermödor, eftersom vi vet att vedermödan frambringar uthållighet.” Uthållighet är egenskapen att kunna stå fast under påfrestningar eller prövningar utan att ge upp. Och lägg märke till att det är genom att inte blunda för och genom att ta itu med ”vedermödor” eller prövande omständigheter som du kan utveckla egenskapen uthållighet. Den uthållighet du utvecklar under dina nuvarande ”vedermödor” kommer att göra dig bättre rustad att ta itu med kommande prövningar. På så sätt kan ”vedermödor” vara en positiv erfarenhet som ger utmärkta resultat. — Jämför Jakob 1:2—4.
Hur kan du tillämpa denna princip i ditt liv? Genom att inte blunda för och genom att ta itu med de problem eller prövningar som du genomgår nu som ung. Har du till exempel brist på självförtroende? Är du blyg eller ensam? Eller kanske du är bekymrad över ditt fysiska utseende? Har du svårigheter hemma, eller har du problem i skolan? Problemen kan variera från en ung människa till en annan och omfatta allt från besvärligheter i form av mindre ”vardagsproblem” till mycket mera oroväckande problem, som ibland utlöser självmordstankar. Men oavsett vilka dina speciella problem kan vara, så får du inte blunda för dem, utan måste ta itu med dem nu för att kunna utvecklas känslomässigt!
”Men vad har allt detta att göra med att man bör säga nej till narkotika?” frågar du. Begrunda följande.
Narkotika försvårar tillväxten
Ann, som använde narkotika som ett sätt att fly från verkligheten, säger: ”I 14 år har jag inte brytt mig om att ta itu med mina problem.” Hon medger: ”Känslomässigt är jag mycket ung.” Mark uttryckte en liknande tanke, och han sade: ”Jag hade använt narkotika sedan jag var 11 år. När jag slutade vid 22 års ålder, kände jag mig som ett barn. Jag hängde mig på andra och försökte finna trygghet. Jag insåg att min känslomässiga utveckling upphörde, när jag började använda narkotika.”
Mike, Ann och oräkneliga andra liknande dessa två trodde, så snart de hade börjat experimentera med narkotika, att dessa ämnen kunde användas till att komma till rätta med obehagen i livet. Men ju mer de blev beroende av narkotika, desto sämre såg de i verkligheten problemen som de var. Vad blev resultatet? De försummade att utveckla den färdighet att anpassa sig i tillvaron som är nödvändig för ett moget liv som vuxen. I grund och botten upphörde eller fördröjdes deras känslomässiga utveckling, när de började använda narkotika.
Doktor Sidney Cohen, tidigare chef för Division of Narcotic Addiction and Drug Abuse (Kliniken för narkotika- och drogmissbruk), förklarar: ”Problemet med den unge [narkotika]missbrukaren, som under de timmar han är vaken kan vara ’påtänd’, är att även om han får lära sig något, så får han ändå inte någon tid över till att uppöva sina kunskaper. Hans dag består i att ta en ’knarktripp’ efter frukost, på rasterna, under lunchtid och så vidare. Detta ger inte mycket tid över till någon som helst form av övning eller tillbakablick på det som undervisningen handlade om.”
För att du skall förstå detta bättre, kan du påminna dig illustrationen med fotbollsspelaren. Vad skulle hända om han slutade träna fotboll efter ett visst stadium i sin utveckling, till exempel efter det att han lärt sig tillslaget på bollen? Han skulle naturligtvis inte göra några framsteg utöver detta i sitt kunnande. Vad skulle då hända om en 13-åring, på liknande sätt som fotbollsspelaren, upphörde med att öva sin förmåga att anpassa sig i tillvaron? ”Jag förslösade alla dessa år av utveckling”, svarar Frank, som hade missbrukat narkotika alltsedan han var 13 år. ”När jag slutade, kom jag till den plågsamma insikten att jag var totalt oförberedd på att klara mig i livet. Jag var åter en 13-åring i alla avseenden, med samma känslomässiga förvirring som alla andra tonåringar ställs inför.”
Vi lär av erfarenheterna
När du gör dina erfarenheter i livet som tonåring med dess uppgångar och nedgångar, är det i själva verket en förberedelse för livet och alla dess utmaningar. ”Vi lär oss mycket av erfarenheterna”, förklarade en rehabiliteringsrådgivare för Awake! (Vakna!) ”När vi gör våra erfarenheter i livet, lagrar vårt sinne dem och bygger upp ett bestående arkiv, som det kommer att gå tillbaka till när det ställs inför ett problem. Detta liknar ganska mycket en dator. Vi programmerar in information i en dator. När den sedan föreläggs ett problem, söker den igenom sina databaser, analyserar och presenterar svaret. Men vad skulle hända om vi programmerade in bara en enda felaktig upplysning i den? När den sedan tas i anspråk för att lösa vissa problem, skulle den ge felaktiga svar.”
För dig som är ung är inlärningsprocessen av liknande slag. Den ovan nämnde rådgivaren fortsätter: ”Om den som är ung gör sina erfarenheter i livet samtidigt som han missbrukar narkotika, kommer hans sinne att registrera felaktig eller förvanskad information. När den unge sedan ställs inför problem, kommer hans sinne att grunda sin analys på felaktig information, och detta gör det då svårt för honom att ta itu med vissa av livets problem.”
Som ung är det alltså nödvändigt för dig att i full utsträckning göra dina erfarenheter i livet med alla dess uppgångar och nedgångar, dess medgångar och motgångar. Det är sant att det inte är lätt att bli vuxen. Men om du försöker undvika ”växtvärken” genom att använda narkotika, kan du allvarligt försämra dina möjligheter att bli en ansvarskännande, mogen vuxen.
I detta sammanhang kan du hämta lärdom från Jesus Kristus själv. När han hängde på avrättningspålen, var det några som erbjöd honom ”myrrablandat vin” som bedövningsmedel. Vad gjorde han då? ”Han ville inte ta det”, svarar bibeln. (Markus 15:23) Vad bör du då göra, när andra försöker få dig att pröva narkotika? ”Låt bli!” uppmanar Mike. ”Experimentera inte med narkotika. Du kommer att få lida för det under resten av livet!”
Men hur kan du säga nej till narkotika? Detta kommer att behandlas i ett kommande nummer av Vakna!
[Infälld text på sidan 18]
”Experimentera inte med narkotika”, uppmanar Mike. ”Du kommer att få lida för det under resten av livet!”
[Bild på sidan 17]
Vad skulle du säga?