25. Varför är de som är i förening med Kristus inte behäftade med fördömelse?

²⁵ Och Jehova Gud har godtagit Jesu medling för dem. Djävulen har lidit nederlag i varje angrepp han gjort. Jesus har alltså lojalt utövat sitt översteprästerliga ämbete genom att skydda dem mot all fördömelse, som bibeln säger: ”Alltså finns ingen fördömelse för dem som är i gemenskap med Kristus Jesus. Andens lag, den andes som ger liv i gemenskap med Kristus Jesus, har ju gjort dig fri från syndens och dödens lag.” — Rom. 8:1, 2.

26, 27. Hur kan individer frambringas som barn till Kristus med en ren ställning inför Gud?

²⁶ Profeten Jesaja hjälper oss ytterligare att förstå hur Kristus förlänar verkligt liv åt alla som utövar tro på honom. Jesaja skrev profetiskt om Kristi lidanden och vände sig till Jehova med orden: ”Om du vill sätta hans själ såsom ett skuldoffer, skall han få se sina avkomlingar.” (Jes. 53:10, NW) Kristus får inte avkomlingar på det naturliga sättet. Då han var på jorden hade han förmåga att skaffa sig en egen familj. Men han skaffade sig inte denna familj. I stället avstod han från den möjligheten, då han offrade sitt liv. Han sade: ”Människosonen ... har kommit för att ... ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” — Matt. 20:28.

²⁷ Jesus blev därför den ”siste Adam”. Den förste Adam frambragte en familj, en ofullkomlig sådan med dåliga karaktärsdrag. Jesus Kristus frambringar en familj som når fram till rättfärdighet. Enskilda individer kan föras över från Adams familj och väckas till nytt liv genom Jesu Kristi offrade liv, och genom att ikläda sig den nya personligheten kan de komma att vara ”till hans avbild”. De kan bli renade till att vara den ”Evige faderns”, ”den siste Adams”, söner. Jehova har satt ”hans själ såsom ett skuldoffer” och godtar detta offer till försoning för alla deras skuld, som utövar tro. — 1 Kor. 15:45; Jes. 9:6.

28. För vem frambringar Jesus Kristus en familj av fullkomliga människor?

²⁸ På grund av vad Jehova Gud och Jesus Kristus har gjort för människosläktet kan vårt liv sannerligen få ett verkligt uppsåt, bli verkligt meningsfullt. Alla som drar nytta av det försonande gagnet av Jesu offer under hans styre som konung och präst kan bli fullkomliga mänskliga barn till Guds Son. Detta leder också till att de blir räknade som barn till den Högste i all evighet och får leva under rättfärdiga förhållanden. Hur så? Därför att Jesus inte frambringar en familj som han skall behålla som sin egen. Sedan han fört de återköpta och rehabiliterade människorna till mänsklig fullkomlighet, överlämnar han dem till Jehova Gud, ”Fadern, som varje familj i himmel och på jord har att tacka för sitt namn”, för att Gud skall bevisa deras obrytbara lojalitet och att de är värdiga att vara hans barn för evigt. — Ef. 3:14, 15; 1 Kor. 15:26, 28.

”Att spjärna mot pikstaven”

FÖRE sin omvändelse förföljde Paulus (Saulus) förbittrat Guds sanna tjänare. När Jesus Kristus uppenbarade sig för Paulus, sade han: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig? Att hålla i med att spjärna mot pikstaven gör det svårt för dig.” (Apg. 26:14) Vad menade Jesus med detta?

Jesus Kristus betraktar det som görs mot hans efterföljare som om det gjordes mot honom själv. (Matt. 25:40, 45) När Paulus förföljde de kristna, förföljde han därför i själva verket Kristus. Han kämpade emot något som hade Guds stöd, och det blev till skada för honom själv. Det kunde med rätta sägas att Paulus höll på med att ”spjärna mot pikstaven”. En pikstav är en spetsig käpp, ibland med spets av metall, som används för att driva på boskap eller ett djur som används vid plöjning. Det motspänstiga djur som gör motstånd mot pikstavens stick genom att spjärna mot den får inte någon lindring, utan skadar bara sig självt. Paulus hade inte heller någon nytta av att förfölja dem som Gud hade godkänt. Hans ansträngningar i detta avseende var lika fruktlösa som ett dragdjurs ansträngningar när det står emot pikstavens stick.