Ett på bibeln grundat sällskap av vittnen för riket
BUDSKAPET om att Guds rike blivit upprättat är nyheter av största vikt för alla folk och stammar. (Dan. 7:14) Det är inte bara deras fortlevande, utan deras eviga tillvaro, som är beroende av att de kommer i ett fridfullt förhållande till Guds konung och rike, innan det stora kriget vid Harmageddon bryter ut. (Ps. 2:1—12; Upp. 16:14, 16) För att dessa viktiga upplysningar skall bli kända världen runt har Jehova Gud givit upphov till ett sällskap av vittnen för Riket, vilka är verksamma i 189 länder. De är kända såsom ”Jehovas vittnen”.
Ja, du kanske tillhör de hundratusentals människor av en god vilja som tar emot Jehovas vittnen i hemmet varje vecka för ett intressant bibelstudium. Har du då kanske ställt dig dessa frågor: Vem har bemyndigat Jehovas vittnen att utföra detta verk? Hur har de fått sin kunskap i bibeln? Hur är deras organisation uppbyggd?
Det är viktigt att du får svar på dessa frågor med tanke på den befallning som aposteln Paulus framhåller i Hebréerna 10:23—25 (NW): ”Låt oss hålla fast vid att offentligen kungöra vårt hopp utan att vackla, ty han som har givit löftet är trofast. Och låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och förträffliga gärningar, i det att vi icke försumma att komma tillsammans, såsom några hava för sed, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.”
Att hörsamma detta gudomliga bud innebär inte rätt och slätt att sluta sig till vilken kyrkoorganisation som helst. Aposteln manar till gemenskap med sanna kristna som ser hur Jehovas dag närmar sig och som regelbundet och ihärdigt offentligen kungör sin tro. Han uppmanar till gemenskap med dessa kristna, vilkas möten förökar din kärlek till Gud och nästan och inspirerar dig till förträffliga gärningar. I samma syfte ges följande upplysningar. Det betyder liv för dig att du får upp ögonen för detta på bibeln grundade sällskap av vittnen för Riket och att du söker gemenskap med dessa vittnen och inte försummar att komma tillsammans med dem.
Varför kallas de ”Jehovas vittnen”?
Jehovas vittnen följer Kristus Jesus, inte någon människa eller någon av människor bildad organisation, och fördenskull kallar de inte sin organisation med en människas namn. Deras huvudsakliga verksamhet består i att i likhet med Jesus ”vittna för sanningen”. (Joh. 18:37) Guds ord är sanning, och därför utför de sitt vittnande å Guds vägnar, hans som allena bär namnet Jehova. (Joh. 17:17; Ps. 83:19) Dem som troget talar å Jehovas vägnar kallar Jehova för sina vittnen: ”’Ni äro mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’ja, min tjänare, som jag har utvalt.’” (Jes. 43:10, NW) Forntida vittnen för Jehova bidrog genom sina trosgärningar till att hans namn blev lovprisat. (Hebr. 11:4—12:2) Jehovas nutida vittnen sprider troget de goda nyheterna om Guds upprättade rike på ”hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer”. (Matt. 24:14, NW) Vem deras Gud är såväl som det viktiga verk de utför för honom kommer mycket lämpligt till uttryck i det skriftenliga namnet ”Jehovas vittnen”.
Är varje vittne en Ordets tjänare eller förkunnare?
Ja, enligt den sanna skriftenliga innebörden av detta ord. En Guds tjänare och Ordets förkunnare är en tjänare i offentligt värv (grek.: diákonos, ”genom stoftet”) för Jehova Gud; han följer i Jesu fotspår och beger sig ut till folk, ja, färdas också utmed dammiga, stoftbemängda, landsvägar för att predika de goda nyheterna om Guds rike. Detta verk är mycket angeläget, såsom aposteln Paulus framhåller, då han säger: ”Jag ålägger dig högtidligen inför Gud och Kristus Jesus, ... predika ordet, håll enträget på med det.” (2 Tim. 4:1, 2, NW) Varje sann kristen ägnar sig med glädje åt sådan förkunnartjänst såsom en ständigt återkommande del av sin gudsdyrkan, som leder till frälsning. Såsom det heter i Romarna 10:10: ”Med hjärtat utövar man tro till rättfärdighet, men med munnen förkunnar man offentligen till frälsning.” (NW) Bemyndigandet att utföra denna förkunnartjänst får överlämnade män, kvinnor och ungdomar från den högsta myndigheten, från Gud själv. ”Prisa Jehova från jorden. Ni unga män och även ni jungfrur, ni gamla män tillsammans med gossar. Må de prisa Jehovas namn.” (Ps. 148:7, 12, 13, NW) Var och en som önskar vinna Guds godkännande hörsammar denna befallning och tänker på Jakobs ord: ”Ni se att en människa skall förklaras rättfärdig genom gärningar, och icke genom tro allena. I sanning, såsom kroppen utan andedräkt är död, så är också tro utan gärningar död.” (Jak. 2:24, 26, NW; Upp. 22:17) Om du omfattar bibelns läror och lever i överensstämmelse med din tro, kommer du också att vara en Guds tjänare, en Ordets förkunnare.
Vem ordinerar Jehovas vittnen?
Den enda giltiga ordinationen för den kristna förkunnargärningen kommer från Gud. (2 Kor. 3:5, 6; Jes. 61:1, 2) De som är ordinerade av en organisation av människor är denna organisations tjänare, men de som Gud har ordinerat eller förordnat är hans tjänare. I bibeln drar Gud upp riktlinjerna för de krav som ställs på dem som skall bli hans tjänare. De måste studera hans ord för att lära känna hans vilja och sedan bringa sitt liv till överensstämmelse med den. Om en människa gör detta, kräver Gud av henne att hon skall överlämna sig åt honom för att göra hans vilja. (Rom. 12:1) Detta överlämnande, som innebär ett löfte att göra Guds vilja, sker under enskild bön till Jehova Gud genom Kristus. Sedan måste man, såsom en symbol av detta överlämnande, bli döpt i vatten såsom Jesus blev det. (Matt. 3:13—17) På detta sätt blir man en Guds ordinerade tjänare.
Den som sålunda överlämnat sig har inte ordinerat eller förordnat sig själv genom att avge ett löfte om att tjäna Gud, och inte har heller den som döpte honom förordnat honom. Guds uppdrag till alla dem som överlämnar sig för att göra hans vilja är det som utgör ordinationen för dessa människor till att vara Guds tjänare, och Gud ger dem sitt stöd förmedelst sin heliga ande. Det är inte bara åt män, utan också åt kvinnor och kvalificerade ungdomar, som denna skriftenliga ordination ges. (Ps. 68:12; Apg. 2:17, 18; Rom. 16:1; Pred. 12:1) Även om Guds befallning till människor att predika de goda nyheterna om Riket står skriven i bibeln, så att alla kan läsa den, utgör den en ordination endast och allenast för dem som fyller hans fordringar. Man kan jämföra detta med utdelandet av ett diplom eller avslutningsbetyg åt en skolelev. Även om betygens formulering i grund och botten är enahanda och envar kan läsa dem, så är inte innehållet tillämpligt på alla och envar.
Ens namn hör hemma på ett sådant betyg endast om man fyller fordringarna. Likaså är det först sedan man har studerat, överlämnat sig åt Gud och blivit döpt som Guds i bibeln nedtecknade befallning blir ens ordination. Naturligtvis behöver en kristen inte någon utbildning vid ett prästseminarium eller behörighet från ett sådant eller någonting dylikt för att bli ordinerad eller förordnad i Skriftens mening. (Joh. 7:15; Apg. 4:13; Gal. 1:11, 12, 15—17) Nej, de Ordets förkunnare som blivit ordinerade av Jehova och får stöd av hans heliga ande frambringar i stället levande anbefallningsbrev. (2 Kor. 3:1—3) Alla som allvarligt studerar Guds ord kommer att inse att det verkliga syftet med att man studerar bibeln är att man skall bli kvalificerad för denna ordination, som innebär liv för andra såväl som för en själv. (2 Tim. 3:16, 17; 1 Tim. 4:16) Naturligtvis kan de som nyligen börjat studera bibeln i gemenskap med sällskapet av vittnen för Riket ta del i att avge offentligt vittnesbörd, men de blir förordnade eller ordinerade Guds tjänare först när de överlämnar sig och låter döpa sig i lydnad för Guds vilja. (Matt. 28:19, 20) För att komma därhän studerar de med all flit.
Varför predikar de från hus till hus?
Jehovas vittnen kommer med de goda nyheterna till folks dörrar, därför att Jesus och apostlarna givit dem föredömet häri. Lukas 8:1 säger om Jesus: ”Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv.” Om apostlarna heter det i Apostlagärningarna 5:42: ”Och varje dag fortforo de att i templet och från hus till hus utan uppehåll lära och kungöra de goda nyheterna om Kristus, Jesus.” (NW) I Efesus undervisade Paulus de kristna i att predika ”offentligen och från hus till hus”. (Apg. 20:20, NW) De första kristna gjorde förnyade besök hos människor som visade intresse, och detta gör Jehovas vittnen också. Vittnena gör visserligen i stor utsträckning bruk av nutida meddelelsemedel, t. ex. av radion och det tryckta ordet, men deras verksamhet består i första hand i att de går från hus till hus, såsom de första kristna gjorde. På det sättet kan man allra bäst försäkra sig om att ingen som hungrar och törstar efter rättfärdighet blir förbisedd. (Matt. 5:6) Kärleken driver de kristna att gå från hus till hus.
Vad för slags möten håller Jehovas vittnen?
I likhet med de första kristna kommer Jehovas nutida vittnen tillsammans för att studera bibeln och göra sig skickade att predika budskapet om Riket. Jesus sade: ”Var två eller tre äro församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” (Matt. 18:20) Detta gäller med avseende på hans efterföljare, vare sig de samlas i privata hem eller i någon anspråkslös möteslokal kallad ”Rikets sal”. (Rom. 16:5; Apg. 20:8) Församlingen anslår fem timmar till möten varje vecka, och här följer en redogörelse för dessa möten:
Församlingsbokstudiet. I början på veckan beger sig Jehovas vittnen och människor som de har studerat bibeln med till ett av församlingen utsett hem i närheten av deras egen bostad för ett entimmes gruppstudium, varvid bibeln och en lärobok som Sällskapet Vakttornet givit ut kommer till användning. Här kan man bekanta sig med dem som i första hand är ens nästa, med människor som är intresserade av att tjäna Jehova och att leva i hans rättfärdiga, nya värld. (Mal. 3:16—18; 2 Petr. 3:13) Eftersom gruppen är jämförelsevis liten, kan man frimodigt yttra sig och vänja sig vid att kungöra sin tro för andra. (Hebr. 13:15) Samtidigt skärper man sin kunskap genom de inlägg som de andra deltagarna gör. — Ords. 27:17.
Det hem där ett sådant bokstudium hålls kallas en samlingsplats för tjänsten, därför att de som hör till studiegruppen samlas där vid lämpliga tider för att besöka folk i närheten och predika de goda nyheterna om Guds rike för dem i deras hem. Man gör anordningar för att de som just börjat ta del i studiet och de nydöpta vittnena skall kunna få hjälp och undervisning av mogna vittnen så länge de kan behöva detta. De lär sig hur de skall avge ett verkningsfullt vittnesbörd vid folks dörrar, hur de skall föra anteckningar över dem som visar intresse och på bästa sätt ta vara på detta intresse, till dess den säd som såtts ut bär frukt. — 1 Kor. 3:6.
Skolan i teokratisk ämbetsutövning. För nitton hundra år sedan var Jehovas vittnen synnerligen intresserade av att bättra på sina förmågor att predika. Fördenskull skrev Paulus till Timoteus: ”Bliv ett exempel för de trogna i tal. Fortsätt ... med att ägna dig åt offentlig föreläsning, åt förmaning, åt undervisning. Tänk på dessa ting; gå upp i dem, så att dina framsteg må bliva uppenbara för alla människor.” (1 Tim. 4:12, 13, 15, NW; 2 Tim. 2:15) Eftersom Jehovas vittnen i våra dagar också är intresserade av att ständigt bättra på sina förmågor, skriver de in sig i skolan i teokratisk ämbetsutövning, som hålls i Rikets sal en kväll i veckan. Här ges fortlöpande undervisning åt män, kvinnor och barn. Eleverna håller korta anföranden för de församlade och övar predikningar, som är avsedda att hållas för enstaka individer, och läser också textavsnitt direkt ur bibeln. Till skolan hör särskilda läroböcker, blanketter för råd till talare och en kvalificerad rådgivare, som ger nyttiga förslag till förbättringar. Allteftersom denna undervisning skrider framåt, läser man bibeln från pärm till pärm och dryftar ett stort antal bibliska läror och ämnen. Tack vare denna utomordentliga undervisning sätts männen i stånd att hålla upplysande bibliska föredrag, och kvinnorna och barnen kan framföra sina predikningar i arbetet från dörr till dörr på ett mera verkningsfullt sätt. Var och en som är med vid mötena i Rikets sal och som önskar finna den glädje som kommer av att man bättrar på sina förmågor att lovprisa Gud kan skriva in sig och utan kostnad få del av den undervisning som teokratiska skolan erbjuder.
Tjänstemötet. Samma kväll som skolan i teokratisk ämbetsutövning hålls i församlingen håller man vanligen veckans s. k. tjänstemöte, som liknar de möten som Jesus och apostlarna höll i syfte att meddela undervisning. (Luk. 10:2—16; Apg. 4:23—31; 1 Kor. 14:26) Enligt det föredöme som Jesus gav meddelas råd beträffande lämpliga predikometoder. Till grundval för tjänstemötet ligger de anvisningar som ges i månadsbladet Tjänsten för Guds rike. Olika talare dryftar och låter demonstrera nya predikningar, som skall framföras i arbetet från dörr till dörr, framhåller hur man skall kunna öka placeringen av bibliska publikationer och hur man skall kunna ta vara på det intresse man träffar på och ger råd om bästa sättet att leda bibelstudier hemma hos folk. Genom att vara med vid tjänstemötena bättrar såväl de erfarna vittnena som de nya på sina förmågor att tjäna Gud. På så sätt blir vårt predikande välbehagligare för Gud, ger bättre resultat och större glädje. — Ords. 1:5; 11:14.
Offentliga föredrag. I de flesta församlingar använder man söndagsförmiddagen till att predika från hus till hus. Detta är orsaken till att hela församlingen vanligen samlas i Rikets sal på söndagseftermiddagen eller -kvällen för att lyssna till veckans offentliga föredrag och ta del i Vakttornsstudiet. Vid församlingens möten kan man få tilltalande löpsedlar, som används när man inbjuder andra människor till det offentliga föredraget, vilket kan jämföras med de bibliska tal som hölls under den första kristna tiden. (Matt. 5:1—7:29; 13:1—36; Apg. 5:42) Talarna är vittnen som bor på platsen eller kommit på besök och som blivit kvalificerade genom den undervisning och övning de fått, den mogenhet de vunnit och det nit de visat i förkunnartjänsten. Varje år utger Sällskapet Vakttornet nya ämnen och förser talarna med tryckta dispositioner, som vägleder dem när de skall utarbeta instruktiva entimmesföredrag i bibliska ämnen. Under ett och samma år används mer än tjugofyra olika ämnen. Varje föredrag hjälper dig att få bättre grepp om ett viktigt bibliskt ämne. För att talarna skall kunna förhjälpa dig till detta, använder de många timmar till att söka efter stoff, ordna och gå igenom det, på det att församlingen måtte bli uppbyggd tillika med de människor av en god vilja, som studerar tillsammans med Jehovas vittnen. Församlingen uppskattar dessa mogna talares värdefulla strävanden, vilka ”arbeta hårt med att tala och undervisa”. (1 Tim. 5:17, NW) Att du är med vid dessa offentliga entimmesföredrag medför att du får gagn av att talarna ägnat många timmar åt ingående bibelstudium — ett värdefullt ”köp” som du kan göra ”utan pengar och utan betalning”. — Jes. 55:1—3, NW.
Vakttornsstudiet. Söndagens offentliga föredrag följs vanligen av församlingens viktigaste möte, Vakttornsstudiet. Detta studium försiggår enligt den fråge- och svarmetod som används vid församlingsbokstudiet, men det stoff som dryftas finns i tidskriften Vakttornet, och hela församlingen kommer då tillsammans på en plats. Detta studiemöte är annorlunda än bokstudiet, däri att det stoff ur Vakttornet, som man studerar, vanligen är av mera personlig art. Det behandlar tillämpandet av bibelns profetior och kristna principer i vårt dagliga liv och varnar för ett okristligt uppförandes fallgropar. (Rom. 12:2; 2 Kor. 13:5) Genom Vakttornets spalter får vi ökat ljus över Guds ord, allteftersom Jehova uppenbarar det. (Ords. 4:18) Bland de ämnen som dryftats på senare tid kan vi nämna: ”Varför bör man låta döpa sig?”, ”Barn, lyder ni Jehova?”, ”Kristet uppförande i ett söndrat hem”, ”Var modig och stark genom tron”, ”Respekt för blodets helgd”, ”Undvik fallgroparna”, ”Var noga med ditt umgänge i ändens tid”, ”Ådagalägg ett kristet uppförande!”, ”Öva din uppfattningsförmåga”, ”Tålamod och uthärdande”. Eftersom de ting som dryftas under Vakttornsstudiet är av livsviktig betydelse, är detta möte synnerligen viktigt för alla Jehovas vittnen och människor av en god vilja. Detta studium bidrar till att alla blir på ett lämpligt sätt förenade i samma tänkesätt. (1 Kor. 1:10, NW) Kom till studiet beredd att ta del i det, så skall du finna att orden i Ordspråksboken 15:23 är sanna: ”En man har glädje av sin muns svar, och ett ord i rätt tid, o hur gott!” — NW.
Jehovas vittnens konvent
Att Jehovas folk kommit tillsammans i stort antal har länge varit ett av den sanna gudsdyrkans drag. (5 Mos. 16:1—16; 31:10—13) Under pingsthögtiden år 33 hörde vördnadsfulla judar från femton olika nationer och landområden Jesu lärjungar frambära ett grundligt vittnesbörd om de goda nyheterna om Kristus. (Apostlagärningarna 2) På samma sätt är det i våra dagar. Jehovas folks konvent eller sammankomster gör det möjligt för vittnena att avge vittnesbörd för Guds rike på ett mycket eftertryckligt sätt. Själva det förhållandet att så många kristna människor kommer tillsammans får folk att ställa frågor, såsom man gjorde vid pingsten. Dessutom märks det att Guds heliga ande verkar på de församlade skarorna av människor, som kommer från avlägsna platser och skilda länder och likväl ådagalägger kristen kärlek och endräkt, som är fri från denna världens fördomar och disharmoni. (Ps. 133:1) Vidare utgör den kärlek, som driver dessa vittnen till att ge av sin tid och sin kraft för att tjäna sina kristna bröder genom att sköta konventorganisationens många olika avdelningar, en källa till stor förundran för världen och blir ett verkningsfullt vittnesbörd. (Joh. 13:34, 35) Två gånger om året kommer de församlingar, som är sammanförda till en ”krets”, tillsammans till en tredagars kretssammankomst. Förutom särskilda tal och demonstrationer, som framförs, ges det tillfälle för dem som nyligen har överlämnat sig åt Gud att symbolisera detta genom offentligt dop i vatten. Då och då kommer flera kretsar tillsammans till områdessammankomst. Det hålls också landskonvent och internationella konvent. Alla dessa kristna sammankomster bereder tillfälle för vittnena att avge ett utomordentligt vittnesbörd om Guds rike och ger möjlighet åt Jehovas tjänare att fortsätta med att ”trösta varandra och uppbygga varandra”. — 1 Tess. 5:11, NW.
Har de några församlingsföreståndare?
Ja, varje församling har sin församlingsföreståndare, som benämns församlingstjänare eller tillsyningsman för församlingen. Han är inte de andra förkunnarnas ”ledare” utan är av den heliga anden förordnad att vara en herde för Guds hjord och gå före med ett rätt exempel. (Matt. 23:8—12; 1 Petr. 5:2; Apg. 20:28) Det är inte på grund av åldersrätt som någon blir kvalificerad att vara församlingstjänare. I stället är det den andliga mogenheten såsom kristen som betyder något. Skriftens krav på en tillsyningsman finner vi i 1 Timoteus 3:1—7 och Titus 1:5—9. Det är församlingstjänarens plikt att se till att alla som bor på det distrikt, som församlingen fått sig anvisat, får regelbundet och grundligt vittnesbörd avgivet för sig och att alla i församlingen får hjälp till att fullgöra sitt överlämnande på ett sätt som är välbehagligt för Gud. För att göra honom skickad att utföra detta bättre har han fått särskild undervisning i Skolan i Rikets tjänst, som har varit i gång just i detta syfte och i de flesta fall varit knuten till Sällskapets expedition i respektive land. Tillsyningsmannen måste efterlikna Jesus i att visa ”fåren” och främlingarna, som sluter sig till församlingen, kärlek och gästfrihet. Var och en av tillsyningsmännen, som är iakttagna av Kristus, konungen, ”skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; ... såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land”. (Jes. 32:1, 2) I sitt ansvarsfulla värv att vara en herde för Guds hjord har tillsyningsmannen ett antal medhjälpare, biträdande tjänare. — 1 Tim. 3:8; Fil. 1:1; NW.
De biträdande tjänarnas plikter
Den som skall vara en biträdande tjänare måste fylla de krav som nämns i 1 Timoteus 3:8—13. I likhet med tillsyningsmannen måste han efterlikna Jehova och Kristus Jesus i att såsom en herde ta vård om Guds folk. (Jes. 40:11; Joh. 10:11) De biträdande tjänarna förordnas inte i första hand för att bistå tillsyningsmannen utan för att ge personlig hjälp åt församlingens medlemmar. (1 Kor. 10:24) Här följer en redogörelse för deras olika plikter:
Biträdande församlingstjänaren. Denne mogne tjänare har tillsyn över församlingen i tillsyningsmannens frånvaro. Hans ansvar består i att hjälpa till att samordna de ansträngningar som görs för att bistå alla genom verksamheten vid de skilda samlingsplatserna för tjänsten. Han vet vem som är i behov av hjälp, ty han för en tabell över de resultat i tjänsten på fältet som var och en av vittnena lämnar rapport om. Såsom det var på den tid bibeln skrevs, så håller Jehovas nutida vittnen noggrant reda på vad de uträttar i tjänsten. (Hes. 9:11; Apg. 2:41; 4:4) Varje förkunnare rapporterar hur många timmar han ägnar åt att predika, antalet skrifter han placerar, hur många återbesök han gör och bibelstudier han leder. Dessa uppgifter införs på vars och ens Registerkort för förkunnare, och dessa kort uppenbarar inte bara vilka förkunnare som behöver hjälp, utan med ledning av dem kan församlingen rekommendera kvalificerade vittnen hos Sällskapet Vakttornet, för att de skall bli förordnade och få vissa privilegier att tjäna. (1 Tim. 3:10; 5:22) En gång i månaden sänds församlingens samlade rapport till Sällskapets expedition i landet. Och slutligen sänds alla avdelningsexpeditionernas rapporter till Sällskapets världshögkvarter i Brooklyn i New York. Varje år utges det sedan en årsbok, som innehåller intressanta upplevelser och uppmuntrande meddelanden från det världsomfattande sällskapet av predikare av Riket. Biträdande församlingstjänaren uppmuntrar kärleksfullt alla att regelbundet ta del i det vittnande som nu pågår. — Matt. 24:14.
Bibelstudietjänaren. Eftersom alla Jehovas vittnen är undervisare, gör de förnyade besök hos människor som visar intresse och leder bibelstudier i dessas hem. (Dan. 11:33; 12:3; Gal. 6:6) På grundval av de studierapporter, som var och en av förkunnarna lämnar in, kan bibelstudietjänaren ge nyttiga råd och förslag. Han är ivrig och villig att hjälpa dem som är med i församlingen att sätta i gång nya bibelstudier och leda dem på allra bästa sätt. Genom hans trogna och tålmodiga ansträngningar kan fler människor förhjälpas till bättre kunskap i Guds ord och insikt om Guds uppsåt.
Boklagertjänaren. Du har säkert lagt märke till att Jehovas vittnen använder tryckta predikningar, när de undervisar. Böckerna och småskrifterna med dessa predikningar rekvireras och omhändertas av denne biträdande tjänare, som ansvarar för församlingens boklager. Nyintresserade människor får också gärna skaffa publikationer av olika slag av honom för att sprida till vänner och bekanta. — 2 Tim. 4:13; Pred. 11:6.
Tidskrifts- och distriktstjänaren. Församlingen placerar många exemplar av varje nummer av Vakttornet och Vakna! på sitt distrikt. Dessa tidskrifter rekvireras och omhändertas av tidskrifts- och distriktstjänaren. Många som nyligen kommit med i församlingen finner att det går lätt att komma i gång med att predika från dörr till dörr om de först tar del i att vittna med hjälp av tidskrifterna. Denne biträdande tjänare hjälper de nya och de erfarna vittnena med att erbjuda dessa tryckta predikningar på ett verkningsfullt sätt och ge dem en så omfattande spridning som möjligt. Han lägger undan det antal tidskrifter som var och en önskar få att sprida av varje nummer. Naturligtvis skulle det uppstå förvirring, om förkunnarna sprang om varandra för att besöka andra människor i deras hem, vare sig de arbetade med tidskrifter eller med böcker och småskrifter. För att förhindra detta har varje församling fått sig tilldelat ett visst område eller distrikt av Sällskapet. (Matt. 13:38; 2 Kor. 10:13—16) Genom att tilldela varje enskild förkunnare små delar av distriktet försäkrar sig tidskrifts- och distriktstjänaren om att alla hem inom församlingens område blir regelbundet besökta. — 1 Kor. 14:33.
Räkenskapstjänaren. Visserligen betalas inga löner till tillsyningsmannen eller de biträdande tjänarna, men det kostar pengar att äga eller hyra en Rikets sal och att rekvirera litteratur. Utgifterna för dessa ting täcks av frivilliga bidrag. Det förekommer inga kollekthåvar eller -skålar, man tar inte tionde och lägger aldrig ut ”tiggarlistor”. (Matt. 6:1—4) Var och en är fri att lägga en gåva i bidragsbössan ”allteftersom han har framgång”. (2 Kon. 12:9; 1 Kor. 16:2, NW) Räkenskapstjänaren har hand om dessa tillgångar och ser till att bidragen används till att befrämja predikoverket och Rikets intressen.
Andra förordnanden. Tidigare i den här artikeln talade vi om skolan i teokratisk ämbetsutövning, Vakttornsstudiet och bokstudiet. Sällskapet Vakttornet förordnar en av förkunnarna att leda vart och ett av dessa möten. De benämns skoltjänare, Vakttornsstudietjänare och bokstudieledare. Såsom det förhåller sig med de andra biträdande tjänarna, är deras huvuduppgift att kärleksfullt bistå var och en i församlingen att få fullt gagn av de möten som hålls. (1 Tess. 2:8) De är personligt intresserade av att visa de nya och även andra, som behöver hjälp, hur man skall studera och steg för steg gå framåt såsom Guds tjänare. — Fil. 2:4.
Sällskapet förordnar också tjänare till att sköta en del andra uppgifter, som överlämnade förkunnare kan få privilegiet att ägna sig åt. Vi kan nämna de olika grenarna av pionjärtjänst; det finns feriepionjärer, reguljära pionjärer och pionjärer med särskilt uppdrag, vidare krets-, områdes- och zontjänare, missionärer och medlemmar vid de olika expeditionerna, där man bor tillsammans såsom en ”Betelfamilj”. Varhelst någon tjänar i Jehovas organisation är han intresserad av sin nästas frälsning såväl som av sin egen. — Matt. 22:36—40.
En ren organisation
Ingen människa som lever ett omoraliskt liv, dricker sig drucken eller är ohederlig i affärer inbjuds att gå med ut i vittnandet. En sådan måste ändra sitt levnadssätt, om hon skall kunna tjäna Gud på ett godtagbart sätt och komma in i Guds nya värld. (1 Kor. 6:9—11) När man har blivit rentvagen från sådana vanor, kräver Jehova att man skall förbli ren. (2 Petr. 2:20—22) Om församlingen skall få äga Guds ande och ha framgång, måste den noggrant se till att inget okristligt uppförande tolereras. En tjänstekommitté, som består av församlingens tillsyningsman, biträdande församlingstjänaren och bibelstudietjänaren, är i första hand ansvarig för detta. Om de finner att någon på grund av omogenhet eller ofullkomlighet begår ett felsteg, innan han är medveten om detta, och personen i fråga uppriktigt ångrar sitt handlingssätt, kan kommittén visa barmhärtighet och ålägga honom en prövotid. (Gal. 6:1) Men envar som gör det till en vana att synda måste uteslutas. (1 Kor. 5:9—13; 2 Joh. v. 10, 11) Den som blivit utesluten och senare blir återupptagen i församlingen kan inte rekommenderas till uppgifter såsom tillsyningsman eller biträdande tjänare, eftersom hans anseende inte är det bästa. (2 Kor. 2:5—11; 1 Tim. 3:1, 2, 7; Tit. 1:7) Kommittén och Sällskapet kommer att vidta tillbörliga disciplinära åtgärder mot vilken överlämnad förkunnare som helst som gör något orätt, oberoende av dennes ställning i organisationen. Eftersom varje kristen följer Kristus och inte människor, bör en sådan åtgärd inte bli en stötesten för den som älskar rättfärdigheten. (Hebr. 12:1, 2; Luk. 17:1; 2 Petr. 2:1, 2) Den bör i stället ge oss den försäkran att vi är förbundna med en ren organisation, en organisation som Gud skall välsigna. — Ef. 5:27; 1 Petr. 1:15, 16.
Hur är det med gudsdyrkan i hemmet?
Vikten av att man dyrkar Jehova i hemmet och flitigt talar om Guds ord där framhålls i 5 Moseboken 6:6, 7. Det ges många tillfällen att göra detta, t. ex. genom bordsbön och enskild bön vid liggdags och genom enskilt såväl som samfällt bibelstudium, då alla familjens medlemmar tar del. Föräldrar och barn, unga och gamla, kan alla göra framsteg på bästa sätt, när familjekretsens alla medlemmar samarbetar enligt kristna principer. (Ef. 5:22—6:4) Jehovas vittnen finner ett lämpligt samtalsämne vid frukostbordet genom att dryfta dagens text och kommentaren i Vakttornet. Se till att ditt hem blir en plats där man börjar varje dag rätt genom att först söka Guds rike. — Matt. 6:33.
Slutord
Av det vi här har sagt har du fått en allmän uppfattning om den på bibeln grundade organisationen av vittnen för Riket. Du har nog lagt märke till att de skriftställen, som citerats i denna artikel, utvisar att denna organisation verkar i strikt överensstämmelse med bibelns principer. Detta är den organisation som bär ut det livgivande budskapet från Jehovas ord, budskapet om hans rike, till din dörr. (Joh. 17:3) Det är den organisation som uppeggar dig till kärlek och förträffliga gärningar. Det är det kristna sällskap som är villigt och redo att uppmana dig till trohet mot Gud. (Hebr. 10:23—25) Äran för att det finns till går till Jehova Gud, dess Skapare. Eftersom hans ande uppehåller det, har ärliga iakttagare i alla delar av världen spontant instämt med vad Charles Samuel Braden, som är professor i historia, har sagt i sin bok These Also Believe:
”Såsom vittnen under ett av Gud ålagt tvång att kungöra tidsålderns mycket nära förestående slut och teokratiens ankomst söker de frambära sitt budskap till människorna med alla tänkbara medel. Man har ingen anledning att bli förvånad, när de har utvecklat någon ny metod. Jehovas vittnen har bokstavligen täckt hela jorden med sitt vittnande. ... Det kan i sanning sägas, att ingen enstaka religiös grupp i världen har ådagalagt mera nit och ihärdighet i bemödandet att sprida de goda nyheterna om Riket än Jehovas vittnen.”
Om du tillhör dem som är intresserade av att göra Guds vilja, om du vill ha del i verket att predika Riket, som nu utförs i alla nationer, bjuder Jehovas vittnen dig välkommen att sluta dig till dem och dra nytta av de föranstaltningar som Jehova Gud kärleksfullt har gjort för att hans vittnen för Riket skall bli skickade till att utföra det verk som han har givit dem att ägna sig åt.