Äldste, ta era herdeplikter på allvar
”Var herdar för Guds hjord som är i er vård.” — 1 PETRUS 5:2.
1. Varför är det så passande att får används för att symbolisera människor godkända av Gud?
HUR passande är det inte att får används för att symbolisera människor som blir föremål för Jehova Guds ynnest! Får är fogliga djur som reagerar för sin herdes röst och villigt följer honom. På liknande sätt låter Guds fårlika folk sig ledas av den rätte herden, Jesus Kristus. De känner honom, reagerar för hans röst och accepterar med glädje hans ledarskap. (Johannes 10:11—16) Utan en god herde blir ju bokstavliga får snart rädda och hjälplösa, och det var därför inte så konstigt att Jesus Kristus kände medlidande med människor som var ”skinnade och skuffade hit och dit såsom får utan herde”. — Matteus 9:36.
2. Hur betraktade Jehova de fårlika personer som led under Israels kärlekslösa herdar?
2 Jehova Gud är djupt intresserad av att det skall gå väl i andligt avseende för människor med ärliga hjärtan, vilka bibeln kallar ”får”. Genom profeten Hesekiel uttalade Gud till exempel ve över ”Israels herdar”, de ansvariga män som födde sig själva medan de försummade fåren. Men Jehova skulle inte låta de fårlika lida utan lättnad, för han sade: ”Det förlorade kommer jag att söka efter, och det förskingrade kommer jag att föra tillbaka, och det brutna kommer jag att förbinda, och det sjuka kommer jag att stärka.” — Hesekiel 34:2—16, NW.
3. Hur har Jesus Kristus visat intresse för fåren?
3 Den rätte herden, Jesus Kristus, har liknande intresse för de fårlika. Innan Jesus for upp till himmelen gav han därför uttryck åt sin önskan att fåren fick rätt omvårdnad. Så här sade han till aposteln Petrus: ”Föd mina lamm. ... Var en herde för mina små får. ... Föd mina små får.” (Johannes 21:15—17) Och för att försäkra fortsatt kärleksfull uppmärksamhet åt fåren gav Jesus ”några som herdar” för att bygga upp ”den Smordes kropp”. — Efesierna 4:11, 12.
4. Vad uppmanade aposteln Paulus genom anden förordnade ”äldste” att göra?
4 Eftersom både Gud och Kristus har en så djup kärlek till och ett så djupt intresse för de fårlika, är det ett mycket ansvarsfullt uppdrag att vara en underherde för Guds får. Aposteln Paulus uppmanade därför de genom anden förordnade ”äldste” i Efesus att ”vara herdar för Guds församling” och ägna tillbörlig uppmärksamhet åt den. (Apostlagärningarna 20:17, 28) Hur kan då förordnade äldste på rätt sätt vårda sig om detta ansvar?
Herdar får vägledning
5. Vilket råd gav Petrus medtillsyningsmän?
5 Aposteln Petrus, som förväntades föda Jesu får, sade följande till medtillsyningsmän: ”Var herdar för Guds hjord som är i er vård, inte under tvång, utan villigt; inte heller av kärlek till ohederlig vinning, utan med iver; inte heller såsom några som spelar herrar över dem som är Guds arv, utan genom att bli exempel för hjorden.” (1 Petrus 5:1—3) Låt oss se hur äldste, som förordnats genom helig ande, på ett tillfredsställande sätt kan följa detta råd.
6. Med vilken inställning bör äldste tjäna ”Guds hjord”?
6 Petrus uppmanade medäldste: ”Var herdar för Guds hjord som är i er vård, inte under tvång, utan villigt.” De som har privilegiet att tjäna som andliga herdar bör inte göra så motvilligt och känna sig tvingade att ta vård om fåren. De bör inte känna det som ett tvång, precis som om detta vore något slags slavgöra eller som om andra drev dem till att vara herdar för hjorden. Äldste bör i stället tjäna med en villig ande. (Jämför Psalm 110:3.) När en person gärna gör gott mot andra, gör han vanligtvis detta helhjärtat och anstränger sig och gör sig extra besvär för att tjäna deras intressen. En villig äldste ger gärna av sin tid och sina krafter. Han vet att får ibland kan gå vilse, och han önskar hjälpa dem genom att efterlikna Guds intresse för de fårlika. Ja, Jehova hade så stort intresse för israeliter som gick vilse att han sade: ”Jag har sagt: ’Här är jag, här är jag!’ till en nation som inte anropade mitt namn”! — Jesaja 65:1, NW.
7, 8. a) Vad innebär det att utföra herdearbetet utan kärlek till ohederlig vinning? b) Vad betyder det att tjäna med iver?
7 Petrus sade att herdearbete inte heller skulle utföras ”av kärlek till ohederlig vinning, utan med iver”. De förordnade äldste önskar inte bli en börda för fåren. Detta var den inställning som aposteln Paulus hade, för han sade följande till de kristna i Tessalonika: ”Säkert har ni i minnet, bröder, vårt slit och släp. Det var medan vi arbetade natt och dag, för att inte bli en kostsam börda för någon av er, som vi predikade Guds goda nyheter för er.” Han påminde dem också: ”Vi [har] inte ... burit oss oordentligt åt bland er, inte heller har vi ätit mat hos någon gratis. Tvärtom har vi under slit och släp arbetat natt och dag för att inte bli en kostsam börda för någon av er.” — 1 Tessalonikerna 2:9; 2 Tessalonikerna 3:7, 8.
8 Guds hjords trogna nutida herdar åstundar inte heller girigt det fåren har, liksom de inte försöker skaffa sig orättfärdig vinning på deras bekostnad. (Lukas 12:13—15; Apostlagärningarna 20:33—35) Paulus visade att de som skulle uppfylla kraven för att vara tillsyningsmän inte fick vara lystna ”efter ohederlig vinning”. (Titus 1:7) De måste i stället tjäna med iver och ha ett entusiastiskt intresse för sitt arbete och söka de fårs bästa som anförtrotts i deras vård. (Filipperna 2:4) På så sätt visar dessa herdar ett liknande osjälviskt intresse för fåren som Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus, visade.
9. Varför får inte en kristen herde spela herre ”över dem som är Guds arv”?
9 Petrus sade också att äldste inte heller skulle vara herdar för Jehovas folk ”såsom några som spelar herrar över dem som är Guds arv, utan genom att bli exempel för hjorden”. En kärleksfull herde är noga med att inte missbruka sin myndighet genom att ha en överlägsen anda och spela herre över fåren. En stolt anda är okristen och måste skys av alla dem som önskar behaga Jehova. Ordspråksboken 21:4 lyder: ”Stolta ögon och högmodigt hjärta — de ogudaktigas lykta är dem till synd.” Och så här sade Jesus till sina efterföljare: ”Ni vet att nationernas styresmän spelar herrar över dem och att de stora utövar myndighet över dem. Så är det inte bland er; utan vemhelst som vill bli stor bland er, han skall vara er tjänare, och vemhelst som vill vara först bland er, han skall vara er slav.” (Matteus 20:25—27) Ja, äldste måste komma ihåg att de som utgör hjorden är Guds får och att de inte får behandlas barskt.
10. a) Vad gjorde vissa av folkets herdar på Hesekiels tid? b) Hur är lojala tillsyningsmän fina exempel för hjorden?
10 Så här sade Jehova till de herdar på Hesekiels tid som bara tjänade sina egna intressen: ”De svaga har ni inte stärkt, och det sjuka har ni inte läkt, och det brutna har ni inte förbundit, och det förskingrade har ni inte fört tillbaka, och det förlorade har ni inte sökt att finna, utan med hårdhet har ni rått över dem, ja med tyranni.” Gud sade vidare att de hårda herdarna hade fortsatt ”att stånga alla de svaga”, tills dessa hade blivit utspridda. (Hesekiel 34:4, 20, 21, NW) Men så handlar inte ”Guds hjords” kärleksfulla herdar i våra dagar. De stoltserar inte med sin myndighet och aktar sig för att få något av fåren att snava och falla. (Jämför Markus 9:42.) Sådana äldste ger i stället kärleksfull hjälp och uppmuntran. Dessutom ber de till Jehova och förtröstar på honom och arbetar hårt för att bli goda exempel ”i tal, i uppförande, i kärlek, i tro, i kyskhet”. (1 Timoteus 4:12) Följaktligen är fåren nöjda och känner sig trygga, eftersom de vet att kärleksfulla och gudfruktiga herdar tar vård om dem.
Faror möter fåren
11. Varför måste nutida herdar ta så god vård om Guds hjord att fåren känner sig trygga?
11 Fårlika människor i våra dagar behöver känna sig trygga — bli uppmuntrade av den fina omvårdnad äldste ger för att skydda hjorden. (Jesaja 32:1, 2) Detta behöver de framför allt därför att de kristna möter så många faror i dessa ”kritiska tider”, som kännetecknar ”de yttersta dagarna”. (2 Timoteus 3:1—5) Psalmisten David mötte också faror, men han kunde säga: ”Jehova är min herde. ... Även om jag vandrar i den djupa skuggans dal, fruktar jag inte något ont, ty du är med mig.” (Psalm 23:1—4, NW) Nutida herdar för Guds hjord bör ta så god vård om fåren att dessa fårlika likt David känner sig mycket nära Jehova. De bör också känna sig trygga som en del av Guds organisation.
12. Vilken nutida tendens behöver fåren skyddas mot, och hur kan äldste vara till hjälp i detta avseende?
12 En fara som de som tillhör Guds hjord behöver skyddas mot är den nutida tendensen i riktning mot ett principlöst omoraliskt uppförande. De gängse formerna av underhållning, antingen genom television eller genom andra media, har i hög grad bidragit till att många människor utvecklat en livsstil som är i direkt strid med de normer som finns i Guds ord. Inställningen att allting går för sig, som är så vanlig i världen av i dag med dess grova sexuella omoraliskhet, behöver bekämpas genom att man får välgrundade bibliska råd inom församlingen. Herdar för hjorden måste därför vara väl hemmastadda i vad bibeln lär i moralfrågor. De bör också hålla fram för fåren det ansvar de har att förbli rena för Jehovas tjänst. — Titus 2:13, 14.
13. a) Mot vilken fara ger Judas’ brev hälsosamma råd? b) Vilken ståndpunkt måste äldste inta beträffande avfällingar?
13 Avfällingar utgör också en fara. Kom ihåg att för 19 århundraden sedan smög sig vissa ”ogudaktiga människor”, som var falska lärare, in i församlingen. De var farliga ”blindskär”, falska herdar som försåg sig själva, djuriska människor som förorsakade särskiljanden och saknade andlighet. Judas’ brev ger sunda råd som gör det möjligt för äldste, och alla de trogna, att ”kämpa hårt för” tron. (Judas, vers 3, 4, 12, 19) Äldste måste helt visst inta en fast ståndpunkt, när det gäller alla som söker vålla söndringar, för Paulus skrev: ”[Håll] ögonen på dem som vållar söndringar och ger orsaker till fall, tvärtemot den lära som ni har inhämtat; undvik dem.” (Romarna 16:17) Herdar har därför ett ansvar att skydda hjorden mot dessa eller andra vargar eller ulvar i ”fårakläder”. — Matteus 7:15.
Att hjälpa fåren på andra sätt
14, 15. Hur kan äldste kanske hjälpa medtroende som behandlar varandra ovänligt?
14 Att vara en herde för ”Guds hjord” kan kräva att man hjälper fåren med olika problem, som kan uppstå inom församlingen. Ibland kan får till och med börja strida med får. På grund av små incidenter kan somliga börja behandla varandra ovänligt. Dessa personer kan till och med förtala varandra och, till stor andlig skada för sig själva, till sist sluta upp att umgås med sina tidigare kamrater i Jehovas tjänst. — Ordspråksboken 18:1, NW.
15 Andliga herdar måste vara mycket vakna för att hjälpa sådana medtroende. De äldste kan till exempel behöva påpeka hur fel det är att förtala varandra och hur alla lojala kristna måste arbeta på att bevara församlingens endräkt. (3 Moseboken 19:16—18; Psalm 133:1—3; 1 Korintierna 1:10) Äldste kan kanske hjälpa genom att peka på Paulus’ varning: ”Om ni fortsätter att bita och förtära varandra, se då till att ni inte blir förintade av varandra.” — Galaterna 5:13—15; Jakob 3:13—18.
16. Vad måste äldste göra, om de lägger märke till några ohälsosamma tendenser inom församlingen?
16 Äldste, kom ihåg att djävulen går omkring ”som ett rytande lejon och söker någon att uppsluka”. (1 Petrus 5:8) Alla sanna kristna har en kamp, inte mot kött och blod, utan mot onda andemakter. (Efesierna 6:10—13) Trogna herdar önskar helt visst inte att fåren skall bli överlistade av Satan. Om några fårlika personer börjar utebli från kristna möten, bör därför omtänksamma äldste försöka utröna orsaken och erbjuda lämplig andlig hjälp. Herdar måste känna hjordens utseende och vara uppmärksamma på eventuella osunda tendenser inom församlingen. (Ordspråksboken 27:23, NW) Om dessa ansvariga män lägger märke till någon tendens att försumma tjänsten på fältet, att strunta i personligt studium eller att bli alltför engagerad i fritidssysselsättningar eller materialistiska strävanden, så måste de söka avhjälpa situationen. Äldste, som tar vård om ”Guds hjord”, efterliknar Jehova Guds och den rätte herdens, Jesu Kristi, exempel, och därför är det på sin plats att de erbjuder personlig hjälp eller ibland ger behövliga råd vid mötena. (Galaterna 6:1) På detta och andra sätt bevisar kärleksfulla äldste att de tar sina herdeplikter på allvar. — Apostlagärningarna 20:28.
Det är en allvarlig sak att vara herde
17. Vad krävs det för att uppfylla kraven som äldste?
17 Det är ett krävande arbete att vara en herde för ”Guds hjord”. De höga normer som man måste följa för att uppfylla kraven för ett sådant privilegium är tydligt angivna i 1 Timoteus 3:1—7, Titus 1:5—9 och 1 Petrus 5:1—4. Vilken broder som helst kan inte tjäna i denna ställning, för det är endast andliga människor som på rätt sätt kan axla detta ansvar. (1 Korintierna 2:6—16) Många män som nu inte tjänar som äldste skulle kunna uppfylla kraven för detta privilegium, men de måste först trakta efter ”en tjänst som tillsyningsman”. De bör ivrigt studera Guds ord, så att de kommer att få djup förståelse av det. De måste verkligen visa sig vara värda att bli rekommenderade, därför att de uppfyller bibelns krav för att bli förordnade som äldste, som passande herdar för ”Guds hjord”.
18. Hur kände Paulus det för församlingarna, och delar andra hans känslor?
18 Den kristna församlingens huvud, Jesus Kristus, den rätte herden, tjänar under Jehova Gud. (Johannes 10:11; 1 Korintierna 11:3; Efesierna 5:22, 23) Och vad Jesus måste vara glad över att ha underherdar för hjorden som på rätt sätt leder och beskyddar fåren! Dessa andliga män uppfyller bibelns höga krav på kristna äldste. De har också samma djupa intresse för fåren som aposteln Paulus visade. Han skrev: ”Förutom dessa ting [umbäranden och lidande] utifrån finns det som välter in över mig från dag till dag, bekymren för alla församlingarna. Vem är svag, utan att jag är svag? Vem förmås att snava och falla, utan att jag är upptänd?” (2 Korintierna 11:23—29) Paulus färdades vida omkring, och dagligen upplevde han bekymmer ”för alla församlingarna”, precis som resande tillsyningsmän gör i våra dagar. Förordnade äldste i enskilda församlingar upplever också bekymmer för fåren inom den hjord som anförtrotts i deras vård som andliga herdar.
19. Vad blir resultatet, när Hebréerna 13:17 tillämpas och äldste fortsätter att ta sina herdeplikter på allvar?
19 Det är ett hårt, men mycket givande, arbete att vara en herde för ”Guds hjord”. Herdar för hjorden, slå därför noggrant vakt om ert dyrbara privilegium! Ta god vård om Guds får. Och må alla fårlika personer helt och fullt samarbeta med de underherdar som förordnats genom helig ande. ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga”, uppmanade Paulus, ”ty de vakar ständigt över era själar såsom de som skall avlägga räkenskap.” (Hebréerna 13:17) När alla de som är helhjärtat hängivna Jehova endräktigt arbetar tillsammans, kommer den trogna tjänsten av kristna äldste, som tar sina herdeplikter på allvar, att fortsätta att leda till stora andliga välsignelser och stort andligt gagn.
Kan du förklara?
◻ Varför bör andliga herdar tjäna villigt?
◻ Varför får äldste inte ha kärlek till ohederlig vinning?
◻ Varför skulle det vara orätt av äldste att spela herrar över Guds hjord?
◻ Varför måste tillsyningsmän vara exempel för hjorden?
◻ Vad är några av de faror som herdar måste skydda ”Guds hjord” mot?
[Bild på sidan 25]
Precis som omtänksamma herdar i forna tider är nutida äldste kärleksfullt ”herdar för Guds hjord”