Att se ”Tecknet” och förstå det
”Medan han satt på Olivberget, vände sig lärjungarna till honom då de var för sig själva och sade: ’Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?’” — MATTEUS 24:3.
1. Varför har de världsomskakande händelserna sedan år 1914 inte inträffat av en tillfällighet, och vad frågade Jesu lärjungar honom?
DE VÄRLDSOMSKAKANDE händelser som ägt rum sedan första världskriget, som pågick under åren 1914—1918, har inte inträffat av en tillfällighet. De förutsades för 1.900 år sedan av Jesus Kristus. Han hade talat om för sina lärjungar att många häpnadsväckande ting skulle komma att ske, och av den anledningen frågade de honom: ”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” — Matteus 24:3.
2. Varför ville apostlarna veta mer än vad som skulle inträffa före Jerusalems förstöring år 70 v.t.?
2 Dessa apostlar ville veta mer än vad som skulle inträffa från och med då och fram till Jerusalems förstöring. Jesus återvände inte vare sig synligt eller osynligt då denna olycka drabbade staden. Den tingens ordning som hade existerat sedan floden upphörde inte heller i och med Jerusalems förstöring år 70 v.t. I själva verket skulle ”tecknet” på Jesu osynliga ”närvaro och på avslutningen på tingens ordning” framträda först en lång tid efter det att hans apostlar hade avslutat sitt liv här på jorden.
3. a) Vad visar att ”dessa goda nyheter om riket” inte predikades av kristenhetens religioner under den period av avfällighet som kom efter apostlarnas död? b) Kommer Guds rike att gå under, när Förenta nationerna går under?
3 Jesus hade med hjälp av profetiska liknelser om Guds rike berättat för sina apostlar om det religiösa uppror som skulle äga rum efter hans återkomst till himmelen och efter det att de hade dött. Skulle det under hela denna tid av sådan avfällighet förekomma något världsvitt predikande av ”dessa goda nyheter om riket”? (Matteus 24:14) Absolut inte av kristenhetens religioner med tanke på att Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika så sent som i december 1918 hyllade det då föreslagna Nationernas förbund som ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”. Men i och med andra världskrigets utbrott år 1939 gick Nationernas förbund under, trots detta religiösa stöd. Men gick det sanna Guds rike under bara därför att Nationernas förbund gick under? Nej, det gjorde det inte. Det kommer det inte heller att göra, när Nationernas förbunds efterträdare, Förenta nationerna, går under inom kort. Detta gudomliga rike kommer i stället att tillintetgöra Förenta nationerna oavsett hur många himmelska änglar det kan behövas för att utföra detta!
4. Varför skulle predikandet om Riket utgöra en del av ”tecknet”?
4 Allt som nu sagts bidrar till att vi kan få en bättre förståelse av följande viktiga faktum: Det var som svar på en begäran om ett ”tecken” som Jesus sade till sina efterföljare: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) Det betyder att ett sådant världsvitt predikande om Riket skulle utgöra en del av det sammansatta ”tecken” som skulle utmärka ”avslutningen på tingens ordning”. Det skulle också vara ett synligt tecken på Jesu Kristi osynliga ”närvaro”. Det är värt att lägga märke till i vilken ordning Jesus räknade upp de händelser som han nämnde innan han uttalade profetian om predikandet om Riket. Han sade bland annat:
5. Nämn några av de ting i detta ”tecken” som Jesus nämnde innan han förutsade det världsvida predikandet om Riket.
5 ”Ni skall komma att höra krig och rykten om krig; se till att ni inte blir förfärade. Dessa ting måste nämligen inträffa, men det är ännu inte slutet. Ty nation skall resa sig mot nation och rike mot rike, och det skall vara hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra. ... Och på grund av den tilltagande laglösheten skall kärleken hos flertalet svalna. Men den som har hållit ut till slutet, han skall bli frälst.” — Matteus 24:6—13.
6. Varför är de olika ting som utgjorde ”tecknet” inte bara en fortsättning av det mönster som tidigare företeelser följt?
6 Det är sant att det har förekommit krig, hungersnöd, jordbävningar och ”farsoter” under alla århundraden som gått sedan Jesu tid fram till år 1914. (Lukas 21:11) Men det är ingenting i jämförelse med vad som har hänt sedan hedningarnas tider slutade det betydelsefulla året. Den internationella strid som så förvånansvärt blossade upp på sommaren år 1914 växte till en militär drabbning som 28 nationer till sist tog del i. Tillsammans med denna mänskliga omvälvning kom naturliga jordbävningar. Det blev hungersnöd, och under det sista året av detta världskrig kom den tjuvlika farsoten som kallades spanska sjukan, en farsot som tog mer än 20.000.000 människors liv. Allt detta utgjorde inte bara en fortsättning av det mönster som tidigare företeelser följt. Detta var inledningen till en serie händelser som skulle utgöra ett ”tecken” på att denna tingens ordning nått fram till den tid som enligt förutsägelsen skulle vara ”ändens tid” för den. (Daniel 12:4) I bibelns sista bok — Apokalypsen eller Uppenbarelseboken — framkommer detta tydligt.
7. Varför skrevs Uppenbarelseboken, och vad skulle många ting som där var ”framställda ... i tecken” visa?
7 Aposteln Johannes, som fick denna uppenbarelse, fick befallning att skriva ner den i ett särskilt syfte. Vilket syfte? Jo, detta: ”För att visa ... [Guds] slavar de ting som inom kort måste ske.” Och i slutet av Uppenbarelseboken säger Herren Jesus Kristus: ”Ja; jag kommer snabbt.” Då svarar Johannes: ”Amen! Kom, Herre Jesus.” Många ting som på så sätt blev ”framställda ... i tecken” skulle, då tiden var inne för dem att framträda i historien, visa att vi nu lever i ”ändens tid” för denna tingens ordning. (Uppenbarelseboken 1:1; 22:20) Ja, de skulle hjälpa oss att se och förstå det sammansatta ”tecknet”.
8. Vem är ryttaren på den ”vita hästen”, och när bemyndigade Gud honom att rida ut mot sina fiender?
8 I Uppenbarelseboken, kapitel 6, finns skildringen av det som har kallats ”Apokalypsens fyra ryttares” ritt. Den som först framträder är ryttaren på ”en vit häst”, den förhärligade Jesus Kristus, och han rider ut för att strida mot sina fiender. Detta blev han bemyndigad av Gud att göra vid hedningarnas tiders slut, då Jesu fiender i himmelen och på jorden borde ha underordnat sig hans styre. — Psalm 2:1—12.
9. Vad förebildar ryttaren på a) den ”eldfärgade” hästen? b) den ”svarta hästen”? c) den ”bleka hästen”?
9 Ryttaren på den andra, den ”eldfärgade”, hästen var en bild av internationellt krig, för ett stridsvapen, ”ett stort svärd”, gavs åt honom. På den tredje, ”en svart häst”, satt en ryttare som var en bild av hungersnöd. Hur vet vi det? Därför att han bar en våg med vars hjälp han skulle mäta upp enkla livsmedel till inflationspriser. Den fjärde ryttaren som satt på en ”blek häst”, som såg sjuk ut, var en bild av farsoter, för det heter i skildringen: ”Han som satt på den hade namnet Döden. Och hades [graven] följde tätt efter honom.” Det är sant att den fjärde ryttaren fick myndighet ”att döda med ett långt svärd och med hungersnöd ... och genom vilddjuren på jorden”. Men lägg märke till att han också fick myndighet att förmedelst ”dödlig hemsökelse” skaffa offer åt graven (hades). — Uppenbarelseboken 6:1—8.
10. Vad skulle hända, då de femte och sjätte inseglen hade brutits, och vad skulle jordens invånare vara tvungna att medge?
10 När aposteln Johannes hade fått se dessa syner av ting som skulle utmärka ”avslutningen på tingens ordning”, fick han se den profetiska skriftrullens femte och sjätte insegel brytas. Då fick han se en syn av förskräckliga naturfenomen, och det första var ”en stor jordbävning”. Till sist var jordens invånare tvungna att medge: ”Deras [Jehova Guds och Jesu Kristi] vredes stora dag har kommit.” När den symboliska vredens dag var slut, skulle det betyda att slutet till sist hade kommit för dem som stött den här världen. — Uppenbarelseboken 6:9—17.
Ett församlande av dem som godkänts för frälsning
11. Vilken illustration använde Jesus för att visa att det som han förutsade om sin ”närvaro” och ”avslutningen på tingens ordning” med säkerhet skulle inträffa?
11 När Jesus gav ”tecknet” på sin ”närvaro och på avslutningen på tingens ordning”, sade han: ”Lär er nu följande genom en liknelse hämtad från fikonträdet: Så snart som dess unga gren blir mjuk och får löv att spricka fram, vet ni att sommaren är nära. Likaså vet ni också, när ni ser allt detta, att han är nära vid dörrarna. Jag säger er i sanning att denna generation visst inte skall försvinna förrän alla dessa ting inträffar. Himmel och jord skall försvinna, men mina ord skall visst inte försvinna.” — Matteus 24:32—35.
12, 13. a) Vad betydde inte den katastrof som drabbade den judiska nationen år 70 v.t.? b) Vad var den katastrofen en profetisk bild av? c) Vad profeterade således Jesus vidare om sin ankomst?
12 Den vedermöda som drabbade judarna till följd av att romarna förstörde Jerusalem och dess tempel år 70 v.t., alldeles som Jesus hade förutsagt, betydde inte att han hade kommit för andra gången och att hans osynliga närvaro hade börjat. (Matteus 24:15—21) Eftersom den forntida staden Jerusalem i bibeln används som förebild, var denna förskräckliga katastrof år 70 v.t. verkligen en profetisk förebild. Den var en bild i miniatyr av det som skulle inträffa i världsvid skala efter det att hedningarnas tider hade slutat år 1914 och således också efter det att Jesus Kristus i själva verket hade börjat sin osynliga närvaro. Det var därför Jesus också hade sagt:
13 ”Omedelbart efter de dagarnas vedermöda skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken, och stjärnorna skall falla från himmelen, och himlarnas krafter skall skakas. Och då skall Människosonens tecken visa sig i himmelen, och då skall alla jordens stammar slå sig själva under jämmer, och de skall se Människosonen komma på himmelens skyar med kraft och stor härlighet. Och han skall sända ut sina änglar med starkt trumpetljud, och de skall samla ihop hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlarnas ena ytterkant till deras andra ytterkant.” — Matteus 24:29—31.
14. Vilket förbund och vilket offer åsyftas i Psalm 50:5?
14 Det förutsagda församlandet av dessa ”utvalda” under avslutningen på denna tingens ordning sker i uppfyllelse av Guds befallning: ”Församla till mig dem som är lojala mot mig, dem som sluter mitt förbund över offer.” (Psalm 50:5, NW) Eftersom Jehova kallar det ”mitt förbund”, kunde det inte gälla ett överlämnande som en enskild individ gör till Gud genom att bli en kristen och som han kunde göra bindande genom att offra sig själv. Nej, detta förbund som slöts mellan Jehova och ”dem som är lojala” är Guds utlovade ”nya förbund” med det andliga Israels hus. Det offer som detta nya förbund är grundat på är ”Människosonens”, Jesu Kristi, lösenoffer. — Jeremia 31:31—34; Matteus 24:30.
15. Vilka är de ”lojala”, och som vad tjänar de nu för världen?
15 De ”lojala” som förts in i det nya förbundet har gjorts till andliga israeliter. (Lukas 22:19, 20) Gud uppmanar att församlandet skall ske, så att han kan granska dem som församlats, godkänna de lojala och förkasta dem som inte lever i enlighet med sitt påstående om att de är i hans förbund, det nya förbundet. (Psalm 50:16) Det har sedan första världskriget varit tydligt att kristenheten, som påstår sig vara i det nya förbundet, inte har visat sig stå i ett godkänt förhållande till Jehova Gud. I skarp kontrast till den står en liten kvarleva av verkligt överlämnade, döpta lärjungar till det nya förbundets medlare, Jesus Kristus. De har bevisat sig vara andliga israeliter. Dessa lojala anhängare till det nya förbundet är de ”utvalda” som Människosonen församlar till sig genom sina änglar. De fullgör de förpliktelser som hör till det nya förbundet, ”mitt förbund” som Gud kallar det. På grund av att de verkar till stöd för Guds rike under Jesus Kristus har de blivit ett ”tecken” för hela världen. — Jesaja 8:18; Hebréerna 2:13, 14.
16. a) När skedde det ett andligt uppvaknande för kvarlevan av de ”lojala”? b) Vem är brudgummen i liknelsen om de tio jungfrurna, och vem utgör hans symboliska brud?
16 För denna kvarleva av ”lojala” måste det ske ett andligt uppvaknande under den första delen av ”avslutningen på tingens ordning”. Detta utgjorde ett framträdande drag i ”tecknet” som Jesus förutsade i sin stora profetia. För kvarlevan var detta uppvaknande en tid fylld av stor glädje, en glädje som liknade den som de fem förtänksamma eller visa jungfrurna kände, då de väcktes mitt i natten av ropet: ”Här är brudgummen! Gå ut för att möta honom.” (Matteus 25:1—6) Detta glädjefyllda uppvaknande inträffade på våren år 1919, då den smorda kvarlevan började återställas från verkningarna av den världsomfattande förföljelse och störning som de hade erfarit under den mörka tiden under första världskriget. Brudgummen i liknelsen om de tio jungfrurna är naturligtvis Jesus Kristus, och hans symboliska brud är hans lojala församling av 144.000 medlemmar som skall förenas med honom i himmelriket. (Uppenbarelseboken 14:1—4) Bibelns kronologi och nutida motsvarigheter till den visar att brudgummen och kungen kom till det andliga templet på våren år 1918. Då började han uppväcka de trogna medlemmarna av den andliga bruden från de döda och förena dem med sig i himmelriket. Kvarlevan av bruden, som de förtänksamma jungfrurna var en bild av, sade då enligt Uppenbarelseboken 19:7: ”Låt oss glädjas, ja vara jublande glada, och låt oss ge honom äran, därför att Lammets bröllop har kommit, och hans hustru har gjort sig redo.”
17. a) Varför kunde den förtänksamma jungfruklassen glädja sig? b) Vad tog de förtänksamma jungfrurna med sig, och vad kunde de därför göra?
17 Ja, den tid då den förtänksamma jungfruklassen vaknade andligen och kom att förstå innebörden i ”tecknet” som började framträda år 1914 kännetecknades av stor glädje. Då kunde följande ord tillämpas på den: ”Lyckliga är de som är bjudna till kvällsmåltiden vid Lammets bröllop.” (Uppenbarelseboken 19:9) I Jesu liknelse tog de fem förtänksamma jungfrurna med sig extra olja, så att de kunde fylla på sina lampor och på så sätt förena sig med det lyckliga och glada brudföljet med tända lampor. När brudgummen kom, gick ”de jungfrur som var redo ... in med honom till bröllopsfesten; och dörren stängdes igen”. — Matteus 25:1—10.
18. a) Vad kunde den smorda kvarlevan göra på grund av att den efter första världskriget fortfarande hade tillräckligt mycket av Guds upplysande ord och hans heliga ande inom sig? b) Vad tillkännagavs vid deras första konvent efter kriget?
18 I enlighet med bilden av de fem förtänksamma jungfrurna satte den smorda kvarlevan i gång med att ge den himmelske brudgummen ett ljust och glatt välkomnande, eftersom tiden var inne för honom att ingå äktenskap med sin brud, församlingen. Trots den andliga förvirring som de erfor under första världskriget, hade de fortfarande tillräckligt mycket av Guds upplysande ord och hans heliga ande inom sig som ”lerkärl” för att på nytt kunna tända på sitt arbete med att upplysa människor om Guds rike styrt av hans brudgum och kung. (2 Korintierna 4:7) Följaktligen höll den förtänksamma jungfruklassen sitt första internationella konvent i Cedar Point i Ohio i USA den 1—8 september 1919. Där tillkännagavs det att man tänkte ge ut en ny tidskrift förutom The Watch Tower (Vakt-Tornet). Denna nya tidskrift skulle kallas The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern), ett namn som beskrev det slags tidsålder som den återställda mänskligheten skulle få åtnjuta under brudgummens och kungens, Jesu Kristi, tusenårsregering. Denna tidskrift utges fortfarande, men nu under namnet Awake! eller Vakna!
19. a) Hur kom den förtänksamma jungfruklassen att bli ett framträdande tecken i det sammansatta ”tecknet” på Jesu ”närvaro”? b) Vilka är nu de lyckliga på jorden?
19 Strax efter detta konvent utgavs det första numret av The Golden Age — numret för 1 oktober 1919. Med hjälp av denna tidskrift och andra publikationer som Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet utgett gick den lojala jungfruklassen ut i sitt uppdrag att upplysa världen. Dess medlemmar satte i gång efterkrigsarbetet med att predika ”dessa goda nyheter om riket ... till ett vittnesbörd för alla nationerna” innan slutet för den här tingens ordning skulle komma. (Matteus 24:14) På detta sätt blev den smorda kvarlevan, den förtänksamma jungfruklassen, ett framträdande drag i ”tecknet” som skulle utmärka Jesu osynliga ”närvaro” som bemyndigad kung och ”avslutningen på tingens ordning”. Detta upplysande arbete utgör ytterligare ett tungt vägande bevis för att ”ändens tid” började då hedningarnas tider slutade år 1914. Lyckliga är alla de som ser dessa förutsagda ting i detta ”tecken” och förstår det i allt vad det betyder!
Hur skulle du svara?
◻ I vad ingår predikandet om Riket?
◻ Vem är ryttaren på den vita hästen en bild av, och vad är ryttarna på den eldfärgade, den svarta respektive den bleka hästen en bild av?
◻ Vad var den katastrof som den judiska nationen drabbades av år 70 v.t. en profetisk bild av?
◻ Vilka utgör den förtänksamma jungfruklassen, och varför kan den glädja sig?
[Bild på sidan 14]
”Säg oss: ... vad skall vara tecknet på din närvaro?”