Han har inte ”skapat den till att vara öde”

Kommer jorden att förintas i ett kärnvapenkrig?

EN AV orsakerna till att Jehovas vittnen ger ut denna tidskrift är att de vill försäkra dess läsare om att världen inte kommer att gå under i någon kärnvapenkatastrof. Om en eller flera nationer kommer att använda sina atombomber vet vi inte. Men någon kärnvapenkatastrof väntar vi oss inte. En sådan skulle förstöra jorden. Guds skapelseverk skulle bli förstört. Hans ord säger oss uttryckligen att han ”inte har skapat den till att vara öde”. — Jesaja 45:18.

Vi tror att Guds Son menade vad han sade, då han förklarade att de ödmjuka skall ärva jorden.

Vi tror att Fadern, vår Gud och Skapare, danade den till att bebos — under rättfärdiga förhållanden.

Matteus 5:5 och Jesaja 45:18 försäkrar detta så uttryckligt att Jehovas vittnen använde nästan 1.000.000 timmar varje dag förra året till att göra personliga besök hos människor i mer än 200 länder och med dessa bibliska garantier lindra milliontals människors fruktan.

När tänkande människor i dag inser hur människan har lagt jorden under sig, ryser de. ”Naturen” är inte längre en obestridd herre över människan. Människan har nu livets öde i sina händer. Jorden behöver beskyddas mot människan.

Det var inte meningen att människan skulle lägga jorden under sig genom att förstöra den så som hon nu gör. För att ge människan en fullkomlig start och för att visa hur människan skulle lägga jorden under sig ”tog ... Herren [Jehova] Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den”. — 1 Moseboken 2:15.

Det lönar sig att ta en närmare titt på denna underbara början i paradiset: Först ”danade [Jehova] människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse”. — 1 Moseboken 2:7.

Där stod människan inför sin Skapare, fysiskt fullvuxen och mogen, men utan erfarenhet och utbildning. Gud gjorde också kvinnan fullt utvecklad.

Här fanns nu den yppersta av livsformerna på jorden, av Gud bestämd till att genomföra ett storslaget uppsåt: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika. Och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” — 1 Moseboken 1:26.

Utbildningen började helt logiskt med lektion nummer ett: Ert liv beror på det gensvar ni ger på det jag lär er. Jag har gjort allting för ett uppsåt och enligt bestämda principer. Allt ni behöver veta kommer jag att lära er. Besluta er inte för att styra er själva. Den väg som kan verka vara rätt i era ögon leder till döden. (Psalm 36:10; Jeremia 10:23; Ordspråksboken 3:5, 6) Tankegången i hela bibeln stöder uppfattningen att detta var den andemening mannen och kvinnan borde ha urskilt i den enkla befallningen: ”Av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det, skall du döden dö.” — 1 Moseboken 2:17.

Hur många milliarder år jorden än må ha snurrat runt i rymden, hur långa tidrymder Gud än må ha använt till att förbereda dess livsprocesser, så kom tiden då han överlät skötseln av jorden åt människan. Han visste att denna förnimmande skapelse, utrustad med tankeförmåga och vilja, var i stånd att förr eller senare uppnå den slutliga makten över den jordiska skapelsen. Men nu har människan tillskansat sig denna makt i avsikt att förstöra.

Vad skulle du göra, om du vore jordens skapare? Skulle du överge den och lämna den i händerna på en människovärld som menar att något slags politiskt styre är viktigare än tillståndet hos Guds skaparverk?

Det behöver inte vara en försiktig, beslutskraftig församling av välmenande människor som fattar beslutet att börja fälla atombomber. Det kan vara en sinnesrubbad diktator som sätter i gång med det. Eller en handfull terrorister. Eller också kan det ske genom en olyckshändelse. Tre gånger har de amerikanska styrkorna under senare år fått larm om ett hotande angrepp. Två gånger berodde det på att det var fel på en mikrokrets i en dator. En gång hade någon av misstag satt in ett övningsband som simulerar ett robotanfall i ljudsystemet — det skrämde upp det nordamerikanska luftförsvarets högkvarter som trodde att det var verklighet!

Ja, om du vore jordens skapare, skulle du då överge den och lämna den i händerna på människor som låter dess öde hänga på en blind, osäker, futtig slump?

Människor och nationer befinns skyldiga inför jordens ägare. De har uppsåtligt och i avsikt att utöva våld försatt planeten i fara att bli förintad av kärnvapen. Ingen av dem kan bli frikänd från sin skuld genom att mena att de skulle fälla atombomber enbart i ”försvarssyfte”. ”En annan orimlighet i kärnvapenproblemet är att båda sidor anser den andra sidans befolkning vara oskyldiga offer för en orättfärdig regering, men ändå avser båda att straffa den andra regeringen genom att utrota denna redan lidande och förtryckta befolkning”, framhöll tidskriftsskribenten Jonathan Schell. — The New Yorker, 8 februari 1982.

Gud kommer inte att tillåta att jorden förstörs. Han kommer att ingripa. Han kommer att göra det fastän detta kommer att reta upp varje nation på jorden: ”Nationerna blev vreda, och din egen vrede kom, och den fastställda tiden för ... att störta dem i fördärvet som fördärvar jorden.” — Uppenbarelseboken 11:18.

Du kan få höra någon förhåna tillämpningen av Uppenbarelsebokens profetior på vår tid. Nå, låt dem ifrågasätta denna tillämpning. Låt dem pröva saken. Men likaväl som människor inte kan överleva ett totalt kärnvapenkrig som utlöses av dem själva, likaväl kan de inte heller överleva ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. — Uppenbarelseboken 16:13, 14, 16.

Detta krig rensar jorden från de vilddjurslika politiska systemen och ”jordens kungar och deras härar” för alltid. När det är över kommer till och med Satan, djävulen, att bli fängslad i avgrunden. Det är ett åtskiljande krig. Det bevarar de ödmjuka på jorden. De får ärva en renad jord, inte en förgiftad, bestrålad, förkolnad jord. Ja, en jord som de får försköna under en rättfärdig ny ordning under himmelskt styre. — Uppenbarelseboken 19:19—20:3; 7:9, 10, 13—17.

Varför är Jehovas vittnen så övertygade om att jorden inte kommer att förintas i en kärnvapenkatastrof eller med något annat medel som människan förfogar över? Därför att det finns människor som är ödmjuka och läraktiga och mottagliga för Skaparens vägledning, fastän Adams barn på det hela taget har lagt jorden under sig på ett sätt som han förkastar. Dessa är villiga att genomföra hans uppsåt att befolka jorden och att ta hand om den på det sätt som han avsåg. — Psalm 37:34.

[Infälld text på sidan 10]

Vi tror att Guds Son menade vad han sade, då han förklarade att de ödmjuka skall ärva jorden

[Infälld text på sidan 11]

Det var inte meningen att människan skulle lägga jorden under sig genom att förstöra den så som hon nu gör