Är ett klasslöst samhälle verkligen möjligt?
JOHN ADAMS, som blev USA:s andre president, var en av författarna till den historiska oavhängighetsförklaringen, som innehöll dessa högstämda ord: ”Vi anse dessa sanningar för självklara, att alla människor äro skapade lika.” Ändå hyste John Adams tydligen vissa tvivel om att alla människor verkligen är jämlika, för han skrev: ”Gud, den Allsmäktige, har så säkert fastslagit ojämlikheten till kropp och själ att ingen förnämlig plan eller politik någonsin kan få dem på samma nivå.” I motsats till detta kunde den brittiske historikern H. G. Wells föreställa sig ett jämlikt samhälle som grundade sig på 1) en allmänliggjord, ren och oförvanskad världsreligion, 2) universell folkbildning och 3) inga arméer eller flottor.
Ännu har Wells jämlika samhälle inte förverkligats. Människor är långt ifrån jämlika; klasskillnader är fortfarande ett framträdande inslag i samhället. Har samhället som helhet vunnit något på denna uppdelning i klasser? Nej, i stället splittrar den människor och framkallar avund, hat, hjärtesorg och stor blodsutgjutelse. Den tanke om de vitas överlägsenhet som en gång rådde i Afrika, Australien och Nordamerika missgynnade dem som inte var vita. Som exempel kan nämnas folkmordet på aboriginerna i Van Diemens Land (nu Tasmanien). I Europa ledde den nedvärderande synen på judarna till Förintelsen. Adelns stora välstånd och missnöjet bland arbetar- och medelklassen var faktorer som bidrog till den franska revolutionen på 1700-talet och den ryska revolutionen i början av 1900-talet.
En vis man skrev en gång: ”Människa har haft makt över människa till hennes skada.” (Predikaren 8:9) Hans uttalande är sant oavsett om de som har ”makt över människa” är enskilda individer eller klasser. När en grupp människor upphöjer sig över en annan, leder det oundvikligen till olycka och lidande.
Inför Gud är vi alla lika
Är vissa människor av naturen överlägsna andra människor? Inte enligt Gud. Bibeln säger: ”[Gud] har från en enda människa gjort varje nation av människor, till att bo på jordens hela yta.” (Apostlagärningarna 17:26) Dessutom har Skaparen ”inte ... visat partiskhet för furstar och inte ... tagit mer hänsyn till den ädle än till den ringe, ty de är alla hans händers verk”. (Job 34:19) Alla människor är besläktade med varandra, och inför Gud är vi alla jämlika.
Kom också ihåg att när någon dör, försvinner dennes eventuella anspråk på att vara överlägsen andra. De forntida egyptierna var dock inte av den uppfattningen. När en farao dog, placerade man dyrbara föremål i hans grav, så att han kunde ha nytta av dem när han fortsatte att inneha sin höga ställning i nästa liv. Blev det så? Nej, många av rikedomarna stals av gravplundrare, och många föremål som undgick plundrarna finns i dag på museer.
Den döde farao hade ingen som helst användning för dessa dyrbara föremål. I dödsriket finns ingen över- eller arbetarklass, ingen rikedom eller fattigdom. Bibeln säger: ”Man ser att de visa dör, med dåren och narren går de bort och lämnar sin egendom åt andra. Människan i all sin glans är utan förstånd, hon liknar de oskäliga djuren.” (Psalm 49:11, 13, Bibel 2000) Vare sig vi är kungar eller slavar gäller följande inspirerade ord för oss alla: ”Vad de döda beträffar, är de inte medvetna om någonting alls, inte heller har de längre någon lön. ... Det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheol, den plats dit du går.” (Predikaren 9:5, 10)
När vi föds och när vi dör är vi alltså alla lika inför Gud. Vad är det då för mening att upphöja en grupp människor över en annan under vår korta livstid?
Hur skapar man ett klasslöst samhälle?
Finns det då någon enda möjlighet att mänskligheten kommer att få uppleva ett samhälle där invånarnas samhällsställning är oväsentlig? Ja, det finns det faktiskt. När Jesus för nästan 2 000 år sedan var här på jorden, lades grunden för ett sådant samhälle. Jesus gav sitt liv som en lösen för alla troende människor, så att ”var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16)
För att visa att ingen skulle upphöja sig över någon annan sade han till sina efterföljare: ”Ni, ni skall inte låta kalla er Rabbi, ty en är er lärare, medan ni alla är bröder. För övrigt skall ni inte kalla någon på jorden för fader, ty en är er Fader, den himmelske. Inte heller skall ni låta kalla er för ’ledare’, ty en är er Ledare, Kristus. Men den störste bland er skall vara er tjänare. Var och en som upphöjer sig själv skall bli förödmjukad.” (Matteus 23:8–12) I Guds ögon är alla Jesu sanna lärjungar jämlika.
Betraktade de första kristna varandra som jämlikar? De som förstod innebörden i Jesu undervisning gjorde det. De betraktade varandra som jämlikar i tron och visade detta genom att tilltala varandra ”broder”. (Filemon, vers 1, 7, 20) Ingen uppmuntrades att betrakta sig själv som överlägsen andra. Tänk till exempel på hur blygsamt Petrus beskriver sig själv i sitt andra brev: ”Simon Petrus, en Jesu Kristi slav och apostel, till dem som i likhet med oss har uppnått trons privilegium.” (2 Petrus 1:1) Petrus hade blivit undervisad direkt av Jesus, och som apostel hade han viktiga ansvarsuppgifter. Ändå betraktade han sig själv som en slav och insåg att andra kristna var lika privilegierade som han när det gällde att ha lärt känna Jehova och sanningen.
En del kan påstå att det var allt annat än rättvist av Gud att göra Israel till sin utvalda nation. (2 Moseboken 19:5, 6) De kanske menar att detta visar hur Gud upphöjde ett folk över andra folk, vilket dock är ett felaktigt påstående. Det är sant att israeliterna, som Abrahams avkomlingar, hade en särskild relation till Gud och att Gud meddelade sig med människovärlden genom dem. (Romarna 3:1, 2) Men syftet med detta var inte att sätta dem på en piedestal, utan snarare att alla nationer skulle välsignas. (1 Moseboken 22:18; Galaterna 3:8)
Det visade sig att flertalet israeliter inte efterliknade den tro som deras förfader Abraham hade visat. De var otrogna mot Gud och förkastade Jesus som Messias, och därför förkastade Gud i sin tur dem. (Matteus 21:43) Men de ödmjuka människorna gick inte miste om de utlovade välsignelserna. Vid pingsten år 33 v.t. bildades den kristna församlingen. Den här organisationen av kristna som var smord med helig ande kallades ”Guds Israel”, och den visade sig vara den kanal genom vilken dessa välsignelser skulle komma. (Galaterna 6:16)
Vissa medlemmar av den församlingen behövde lära sig mer om jämlikhet. Lärjungen Jakob gav råd till dem som behandlade förmögna kristna som något förmer än mindre bemedlade, eftersom detta var helt fel. (Jakob 2:1–4) Aposteln Paulus visade att icke-judiska kristna inte på något sätt var underlägsna judiska kristna och att kvinnliga kristna inte på något sätt var underlägsna manliga kristna. Han skrev: ”Alla är ni ju Guds söner genom er tro på Kristus Jesus. Ty ni alla som har blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. Där är varken jude eller grek, där är varken slav eller fri, där är varken man eller kvinna; för ni är alla en enda person i gemenskap med Kristus Jesus.” (Galaterna 3:26–28)
Ett klasslöst folk i dag
Jehovas vittnen i dag försöker leva efter Bibelns normer. De inser att Gud inte bryr sig om vilken ställning man har i samhället. Därför har de ingen prästklass och ingen lekmannaklass, och de är inte uppdelade efter hudfärg eller ekonomiska tillgångar. Även om några av dem kan ha det bra ställt, inriktar de inte sitt liv på ”det pråliga skrytet med ens resurser i livet”, för de inser att sådana ting är förgängliga. (1 Johannes 2:15–17) I stället är alla förenade genom sin tillbedjan av den universelle Suveränen, Jehova Gud.
Var och en av dem predikar villigt de goda nyheterna om Guds kungarike för sina medmänniskor. Precis som Jesus visar de respekt för de förtryckta och försummade genom att besöka dem i deras hem och erbjuda dem bibelstudium. De vars samhällsställning är oansenlig arbetar sida vid sida med dem som vissa betraktar som överklass. Det är andliga egenskaper som räknas, inte vilken klass man tillhör. Precis som i det första århundradet är alla bröder och systrar i tron.
Jämlikhet tillåter variation
Jämlikhet betyder naturligtvis inte total likriktning. Män och kvinnor, unga och gamla, är alla representerade i den här kristna församlingen som innefattar människor från många raser, språk, nationer och samhällsskikt. Som individer har de olika mentala och fysiska förmågor. Men dessa skillnader gör inte någon överlägsen eller andra underlägsna. I stället bidrar de till en tilltalande mångfald. Dessa kristna inser att deras eventuella talanger är gåvor från Gud och inget som rättfärdigar en överlägsen inställning.
Klasskillnader är ett resultat av människans försök att styra sig själv i stället för att följa Guds ledning. Snart kommer Guds kungarike att ta över styret på jorden och därmed göra slut på människogjorda klassuppdelningar, tillsammans med allt annat som har orsakat lidande under årens lopp. Då kommer verkligen ”de saktmodiga ... att besitta jorden”. (Psalm 37:11) Alla orsaker att yvas över sin inbillade överlägsenhet kommer att vara borta. Aldrig mer kommer samhällsklasser att tillåtas splittra mänsklighetens världsvida samhälle.
[Infälld text på sidan 5]
Skaparen har inte ”tagit mer hänsyn till den ädle än till den ringe, ty de är alla hans händers verk”. (Job 34:19)
[Bild på sidan 6]
Jehovas vittnen visar respekt för sina medmänniskor
[Bilder på sidan 7]
Det är andliga egenskaper som räknas bland sanna kristna