Att tjäna Jehova med glädje

”Tjäna Jehova med glädje. Kom inför honom med ett högt fröjderop.” — PSALM 100:2, NW.

1, 2. a) Hur kom rasismen i förgrunden i Berlin, men hur gick det med korståget för ett ”tusenårigt rike”? b) Hur skilde sig det man såg i juli 1990 på Olympiastadion från det som hände där år 1936, och i vad var denna församlade internationella grupps glädje förankrad?

SCENEN är Olympiastadion i Berlin. För femtiofyra år sedan blev detta fina stadion centrum för en kontrovers, när nazistdiktatorn Adolf Hitler, enligt vad det rapporteras, snäste av en svart amerikansk sprinterlöpare som hade vunnit fyra guldmedaljer, något som måste ha varit ett verkligt hårt slag mot Hitlers rasistiska påstående om ”den ariska rasens överlägsenhet”!a Men nu, den 26 juli 1990, är sammanlagt 44.532 personer — svarta, vita och gula från 64 olika nationella grupper — församlade här som ett förenat folk vid Jehovas vittnens områdessammankomst ”Ett rent språk”. Vilken överflödande glädje råder det inte denna torsdagseftermiddag! Efter doptalet ropar 1.018 dopkandidater ”Ja!” och återigen ”Ja!”, för att bekräfta att de har överlämnat sig åt Jehova Gud för att göra hans vilja.

² Det tar 19 minuter för dessa nya vittnen att lämna stadion för att gå till dopbassängen. Och under alla dessa minuter genljuder det stora området av rungande applåder. De som segrade vid de olympiska spelen fick aldrig uppleva sådana applåder som de som nu välkomnar dessa hundratals personer från många olika nationella grupper, vilka visar den tro som segrar över världen. (1 Johannes 5:3, 4) Deras glädje är fast förankrad i förvissningen att Guds rikes styre genom Kristus verkligen skall skänka mänskligheten ett tusen år av underbara välsignelser. — Hebréerna 6:17, 18; Uppenbarelseboken 20:6; 21:4, 5.

3. Vilken sanning betonades genom sammankomsten, och på vilket sätt?

³ Här finns det inte något rasistiskt eller nationalistiskt hat, eftersom alla talar Guds ords rena språk och därigenom understryker sanningen i Petrus’ ord: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” — Apostlagärningarna 10:34, 35; Sefanja 3:9, NW.

4. Under vilka omständigheter blev majoriteten av sammankomstdeltagarna troende, och hur har deras böner besvarats?

⁴ Många av dessa sammankomstdeltagare i Berlin har blivit troende under år av förtryck, först under den nazistiska eran (1933—1945) och därefter under den socialistiska era som följde i Östtyskland, där förbudet mot Jehovas vittnens verksamhet hade upphävts den 14 mars 1990. Därför har många av dem tagit emot ”ordet under stor vedermöda med helig andes glädje”. (1 Tessalonikerna 1:6) De har nu fått större frihet att tjäna Jehova, och deras glädje känner inga gränser. — Jämför Jesaja 51:11.

Tillfällen till glädje

5. Hur firade israeliterna Jehovas befrielse av dem vid Röda havet?

⁵ Att våra bröder i Östeuropa, och nyligen också i delar av Afrika och Asien, nu har fått större frihet påminner oss om hur Jehova i forna tider befriade sitt folk. Vi kommer ihåg den mäktiga gärning Jehova utförde vid Röda havet och hur israeliternas sång av tacksägelse nådde ett crescendo i följande ord: ”Vem bland gudarna är lik dig, o Jehova? Vem är lik dig, som visar dig mäktig i helighet? Den som skall fruktas med lovsånger, den som gör under.” (2 Moseboken 15:11, NW) I denna tid fortsätter vi verkligen att glädja oss åt de underbara ting Jehova gör för sitt folk!

6. Vad kan vi lära av israeliternas fröjderop år 537 f.v.t.?

⁶ Glädje överflödade också år 537 f.v.t., då israeliterna hade fått komma tillbaka till sitt land efter fångenskapen i Babylon. Jehovas nation kunde då instämma i det som Jesaja hade profeterat: ”Se! Gud är min räddning. Jag kommer att hysa förtröstan och inte känna skräck; ty Jah Jehova är min styrka och min makt, och han blev mig till räddning.” Vilket jubel! Och hur skulle nationen ge uttryck åt den glädjen? Jesaja fortsätter: ”På den dagen kommer ni sannerligen att säga: ’Tacka Jehova! Anropa hans namn. Gör hans gärningar kända bland folken. Omnämn att hans namn är upphöjt. Lovprisa Jehova med melodier, ty han har handlat på ett sätt som överträffar allt.’” De kunde nu ”ropa högt av fröjd” genom att göra hans mäktiga gärningar kända ”på hela jorden”, precis som Jehovas befriade tjänare också gör i våra dagar. — Jesaja 12:1—6, NW.

Glädje i Jehovas verk

7. På vilka två olika sätt skedde det en befrielse, som gav upphov till jubel, år 1919?

⁷ I modern tid började Jehovas tjänare att ropa högt av fröjd, när han år 1919 på ett underbart sätt befriade dem. Den 26 mars det året släpptes medlemmar av den styrande kretsen ut ur det fängelse i Förenta staterna där de under falska anklagelser för uppvigling hade suttit inspärrade i nio månader. De välkomnades tillbaka till Betel i Brooklyn med en stor fest. Alla av den smorda kvarlevans medlemmar kunde nu också glädja sig över att ha blivit andligen befriade ur det stora Babylon, det religionssystem som Satan har snärjt in hela världen i. — Uppenbarelseboken 17:3—6; 18:2—5.

8. Utgivningen av vad, som överraskade åhörarna, meddelades vid konventet i Cedar Point år 1919, och vilken appell till handling gjordes?

⁸ Höjdpunkten av det som hände år 1919 var det konvent som Guds folk höll den 1—8 september i Cedar Point i Ohio i Förenta staterna. På den femte sammankomstdagen, ”Medarbetarnas dag”, riktade sig Sällskapet Vakttornets president, J. F. Rutherford, till sina 6.000 åhörare i ett väckande föredrag med titeln ”Förkunnandet af Riket”. Efter att ha dryftat Uppenbarelseboken 15:2 och Jesaja 52:7 berättade han för sina åhörare att en ny tidskrift, Den Gyllne Tidsåldern (på svenska från 1924; nu känd som Vakna!), som var speciellt avsedd för att spridas på fältet, skulle komma att ges ut var fjortonde dag. I avslutningen sade han: ”Sådana som äro helt hängifna Herren, som äro orädda, hvilkas hjärtan äro rena, som älska Gud och Herren Jesus af allt sitt förstånd, af hela sin kraft, själ och varelse, skola, allteftersom tillfälle erbjudes dem, med glädje deltaga i detta verk. Bed Herren om hans ledning och bistånd, att han må göra dig till en sann, trogen och tjänstduglig ambassadör. Och gå sedan med en glädjesång i hjärtat ut att tjäna honom.”b

9, 10. Hur har Jehova gett framgång åt utgivningen av tidskrifterna Vakttornet och Vakna!?

⁹ Denna ”glädjesång” har hörts över hela jorden! Många av våra läsare har utan tvivel varit med om att öka spridningen av tidskriften Vakna! till dess nuvarande upplaga på 12.980.000 av varje nummer på 64 språk. Som ett mäktigt redskap i fråga om att leda intresserade personer till sanningen tjänar Vakna! som ett komplement till Vakttornet. En pionjärsyster i ett land i Orienten blev överraskad över att finna att varje gång hon kom med de senaste numren av tidskrifterna till en viss person, som regelbundet skaffade dem, så lämnade denne ett bidrag som motsvarar omkring 40 svenska kronor till Jehovas vittnens världsomfattande verksamhet. Verkligen ett uttryck för stor uppskattning av Rikets verk!

¹⁰ Tidskriften Vakttornet, som nu är inne på sitt 112:e år, har en sammanlagd upplaga på 15.290.000 på 111 språk, och på 59 av dessa språk kommer den nu ut samtidigt med samma innehåll runt hela jorden. Som en trogen förvaltare fortsätter den smorda kvarlevan att ge uppskattande läsare ”deras tillmätta [andliga] kost i rätt tid”. (Lukas 12:42) Under år 1990 rapporterade Jehovas vittnen att 2.968.309 nya prenumerationer tecknats på de båda tidskrifterna, en ökning med 22,7 procent från år 1989.

Glädjen överflödar

11. a) Vilken appell riktades till Guds folk i Cedar Point år 1922? b) Hur har fröjderopet utökats?

¹¹ Glädjen överflödade också när Guds folk, omkring 10.000 till antalet, i september 1922 församlades till ett andra konvent i Cedar Point, där 361 personer blev döpta. I sitt föredrag ”Himmelriket är nära”, grundat på Matteus 4:17, förde broder Rutherford det hela fram till denna flammande appell: ”Världen måste veta att Jehova är Gud och att Jesus Kristus är konungars Konung och herrars Herre. Detta är dagen framför alla dagar. Se, Konungen regerar! I ären hans offentliga budbärare. Därför annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!”c Den skara som brast ut i det fröjderop som höjdes vid det konventet har ökat i antal, så att 6.600.000 personer var församlade vid de 1.210 sammankomster som Jehovas vittnen höll runt om på jorden år 1989 och där 123.688 blev döpta.

12. a) Vilken outsägligt stor glädje upplever Guds folk i denna tid? b) Hur balanserar vi vår tjänst för Jehova med lydnad för de ”överordnade myndigheterna”?

¹² Jehovas vittnen uppskattar sin frihet. De gläder sig framför allt åt den nutida uppfyllelsen av Jesu ord: ”Ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” Vilken glädje är det inte att bli fri från den falska religionens mysterier och vidskepelser! Och vilken outsäglig glädje är det inte att få lära känna Jehova och hans Son och att bli deras medarbetare, med utsikten till evigt liv! (Johannes 8:32; 17:3; 1 Korintierna 3:9—11) Guds tjänare uppskattar också när denna världens ”överordnade myndigheter”, under vilka de lever, respekterar deras frihet att förkunna det härliga hoppet om Jehovas rike under Kristus. De betalar villigt ”tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens”, samtidigt som de betalar ”de som är Guds till Gud”. — Romarna 13:1—7; Lukas 20:25.

13. Hur har Jehovas vittnen gett uttryck åt sin glädje, när de har blivit befriade från förtryck?

¹³ Men om mänskliga myndigheter försöker hindra Jehovas vittnen från att fullgöra denna förpliktelse mot Gud, svarar de som apostlarna gjorde: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” När styresmännen vid detta tillfälle hade släppt apostlarna, gick dessa sin väg ”under det att de gladde sig”. Hur gav de uttryck åt den glädjen? Jo: ”Varje dag fortsatte de utan uppehåll att i templet och från hus till hus undervisa och förkunna de goda nyheterna om den Smorde, Jesus.” (Apostlagärningarna 5:27—32, 41, 42) Jehovas nutida vittnen gläder sig också när de vinner större frihet att utöva sin tjänst. I alla de länder där Jehova har öppnat vägen ger de uttryck åt sin stora glädje genom att grundligt vittna om Jehovas namn och nära förestående rike genom Kristus Jesus. — Jämför Apostlagärningarna 20:20, 21, 24; 23:11; 28:16, 23.

Att hålla ut med glädje

14. Hur övergår denna glädje, som är en frukt av anden, den glädje som definieras i en ordbok?

¹⁴ Vad är då denna intensiva glädje, som de sanna kristna upplever? Den är långt djupare och mer varaktig än den kortvariga glädje som den känner som vinner en seger vid olympiska spel. Den är en frukt av Guds heliga ande, som Gud ger åt dem ”som lyder honom såsom härskare”. (Apostlagärningarna 5:32) En ordbok definierar glädje som en ”djupare rotad känsla än förtjusning och mer utstrålande och öppen än glättighet”. För den kristne har glädjen en ännu djupare innebörd. Eftersom den är förankrad i vår tro, är den en kraftfull och stärkande egenskap. ”Jehovas glädje är ert fäste.” (Nehemja 8:10, NW) Jehovas glädje, som Guds folk uppodlar, överträffar mycket den ytliga höga stämning som människor erfar av köttsliga och världsliga nöjen och njutningar. — Galaterna 5:19—23.

15. a) Hur har uthållighet förenats med glädje i trogna kristnas liv? b) Citera några skriftställen som ger stärkande tillförsikt när det gäller att bevara glädjen.

¹⁵ Tänk på våra bröder i Ukraina. När ”de överordnade myndigheterna” i början av 1950-talet förvisade tusentals av dem till Sibirien, fick de utstå stora lidanden. När myndigheterna sedan beviljade dem amnesti, var de tacksamma för detta, men alla återvände inte till sitt hemland. Varför gjorde de inte det? Jo, deras vedermödor i öst hade påmint dem om orden i Jakob 1:2—4: ”Håll det för idel glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika prövningar, då ni ju vet att den prövade äktheten hos er tro frambringar uthållighet.” De ville fortsätta att hålla ut i den glädjande skörden, och vilken glädje har det inte varit att vid Jehovas vittnens sammankomster i Polen på senare tid få välkomna vittnen så långt österifrån som från samhällen vid Stilla havet! Uthållighet och glädje har gått hand i hand för att frambringa denna frukt. Ja, alla vi som med glädje håller ut i Jehovas tjänst kan säga: ”Jag för min del [skall] likväl jubla i Jehova själv; jag skall fröjdas i min räddnings Gud. Jehova, den suveräne Herren, är min handlingskraft.” — Habackuk 3:18, 19, NW; Matteus 5:11, 12.

16. Hur bör Jeremias och Jobs fina exempel uppmuntra oss i vårt arbete på fältet?

¹⁶ Men hur kan vi då bevara vår glädje, när vi vittnar bland hårdnackade motståndare? Kom ihåg att Guds profeter bevarade en glad inställning under liknande förhållanden. Så här skrev Jeremia, när han blev prövad: ”Dina ord blev funna, och jag grep mig an med att äta dem; och ditt ord blir till jubel för mig och till mitt hjärtas glädje; ty ditt namn har nämnts över mig, o Jehova, härars Gud.” (Jeremia 15:16, NW) Vilket privilegium är det inte att få kallas med Jehovas namn och att få vittna om det namnet! Att vi flitigt studerar enskilt och helt och fullt tar del i kristna möten bygger upp oss, så att vi kan fortsätta att glädja oss i sanningen. Vår glädje kommer att synas i vårt uppträdande på fältet och i vårt leende. Också under svår prövning kunde Job säga till sina motståndare: ”Jag brukade le mot dem — de trodde det vanligtvis inte — och mitt ansiktes ljus brukade de inte dämpa.” (Job 29:24, NW) Likt den trogne Job behöver inte heller vi bli nedslagna, när motståndare förlöjligar oss. Fortsätt att le! Vårt ansiktsuttryck kan återspegla vår glädje och så vinna hörande öron.

17. Hur kan uthållighet tillsammans med glädje bära frukt?

¹⁷ När vi gång på gång går igenom ett distrikt, kan vår uthållighet och vår glädje göra intryck på rättfärdigt sinnade människor och uppmuntra dem till att vilja undersöka det underbara hopp som vi har. Vilken glädje är det inte att regelbundet få leda bibelstudier med sådana personer! Och vilken glädje känner vi inte, när de tar Guds ords dyrbara sanningar till hjärtat och till slut blir våra kamrater i Jehovas tjänst! Då kan vi säga som aposteln Paulus gjorde till nya troende på hans tid: ”Ty vad är vårt hopp eller vår glädje eller vårt jubels krona — är det inte just ni? — inför vår Herre Jesus vid hans närvaro? Ni, ja ni, är vår ära och glädje.” (1 Tessalonikerna 2:19, 20) Ja, det ligger verkligen en tillfredsställande glädje i att få leda nya till Guds ords sanning och i att hjälpa dem att bli överlämnade och döpta vittnen.

Glädje som uppehåller

18. Vad kommer att hjälpa oss att klara av olika prövningar i vår tid?

¹⁸ I vårt dagliga liv förekommer det många situationer som kan kräva uthållighet och uthärdande. Fysisk sjukdom, depression och ekonomiska svårigheter, för att bara nämna några få. Hur kan då den kristne bevara sin glädje för att kunna klara av sådana prövningar? Detta kan han göra genom att gå till Guds ord för att få tröst och vägledning. Att läsa eller att lyssna på uppläsningar av psalmerna kan skänka vederkvickelse i tider av prövning. Och lägg märke till Davids visa råd: ”Kasta din börda på Jehova själv, och han för sin del kommer att uppehålla dig. Aldrig kommer han att tillåta att den rättfärdige vacklar.” (Psalm 55:23, NW) Jehova är verkligen den ”som hör bön”. — Psalm 65:3.

19. Vilken förtröstan kan vi likt David och Paulus hysa?

¹⁹ Genom sina publikationer och församlingsäldste är Jehovas organisation alltid beredd att hjälpa oss, svaga människor som vi är, att försöka lösa våra problem. David ger följande goda råd: ”Vältra på Jehova din väg, och förlita dig på honom, och han själv kommer att handla.” Han kunde också skriva: ”En ung man har jag varit, jag har också blivit gammal, och ändå har jag inte sett den rättfärdige helt övergiven eller hans avkomma söka efter bröd.” I samband med den kristna församlingen kommer vi att inse att ”de rättfärdigas räddning är från Jehova; han är deras fästning i trångmålets tid”. (Psalm 37:5, 25, 39, NW) Må vi alltid följa Paulus’ råd: ”Därför ger vi inte upp, ... medan vi inte håller blicken fäst vid de ting som syns, utan vid dem som inte syns. De ting som syns är nämligen tillfälliga, men de som inte syns är eviga.” — 2 Korintierna 4:16—18.

20. Vad ser vi med trons ögon, och hur motiverar detta oss?

²⁰ Med trons ögon kan vi nu se Jehovas nya ordning alldeles framför oss. Vilka enastående glädjeämnen och välsignelser kommer inte den att medföra! (Psalm 37:34; 72:1, 7; 145:16) Må vi som förberedelse för den underbara tiden nu handla enligt orden i Psalm 100:2 (NW): ”Tjäna Jehova med glädje. Kom inför honom med ett högt fröjderop.”

[Fotnoter]

Som repetition:

◻ Vilken glädjande seger över rasism kan ses i våra dagar?

◻ Vad fick Guds forntida folk att sjunga och ropa högt av glädje?

◻ Hur har sann glädje ökat i vår tid?

◻ Hur går uthållighet och glädje hand i hand?

◻ Hur kan vi bevara vår glädje?