Lär du dig av vår store Undervisare?

”JAG läste juridik i fem år vid ett av Spaniens bästa universitet”, förklarade Julio. ”Men det jag fick lära mig när jag började studera Bibeln var långt bättre. Universitetet lärde mig hur man studerar; Bibeln lärde mig hur man skall leva.”

Genom Bibeln har vi tillgång till Guds tankar, hans principer och normer. Bibeln beskriver Jehova som vår ”store Undervisare”, därför att han är den bäste läraren i hela universum. (Jesaja 30:20) Det hebreiska ord som återgetts med ”store Undervisare” står egentligen i pluralis — en pluralform som anger upphöjdhet och storhet. Detta bör påminna oss om att den som blir undervisad av Jehova är föremål för en undervisning som är överlägsen allt som någon annan lärare kan ge.

Praktisk vishet från Jehova

Varför medför undervisning från Gud sådana välsignelser? För det första därför att dess innehåll är ovärderligt. Av Jehova lär vi oss ”praktisk vishet”, och visheten från Gud ”bevarar ... [dem] vid liv” som omsätter den i praktiken. — Ordspråken 3:21, 22; Predikaren 7:12.

Den som skrev Psalm 119 insåg att Jehovas vishet hade skyddat honom under hela hans liv. Så till exempel sjöng han: ”Din muns lag är god för mig, bättre än tusentals stycken guld och silver. Om din lag inte hade varit vad jag håller kärt, då skulle jag ha förgåtts i mitt betryck. Visare än mina fiender gör mig ditt bud, ty till obestämd tid är det mitt. Mera insikt än alla mina lärare har jag fått, ty med dina påminnelser sysselsätter jag mina tankar.” — Psalm 119:72, 92, 98, 99.

Psalmisten är inte den ende som skulle ha ”förgåtts i ... [sitt] betryck” om inte Jehovas lag funnits. Rosa, en ung kvinna från Spanien, är övertygad om att hon räddades till livet av att hon tillämpade gudaktiga principer. ”När jag var 26 år hade jag redan försökt begå självmord två gånger”, berättar hon.

Rosa var prostituerad, och hon missbrukade alkohol och droger. Hon säger: ”En dag då jag var djupt förtvivlad talade ett gift par som var Jehovas vittnen med mig om hur Bibeln kan hjälpa oss med våra problem. Jag började studera Guds ord och blev mycket intresserad. Inom mindre än en månad hade jag kraft nog att börja ett helt nytt liv. Nu hade jag ett mål i livet, och jag behövde inte längre stödja mig på mina kryckor — sprit och knark. Jag ville så gärna vara Jehovas vän, och jag var därför fast besluten att leva efter hans normer. Om jag inte hade fått lära mig den praktiska visheten i Guds ord, är jag säker på att jag vid det här laget hade gjort slut på mitt liv.”

Visheten från Jehova räddar sannerligen liv. Vi kan därför dra nytta av det ovärderliga innehållet i Guds undervisning och av de medel som Jehova använder för att undervisa sina tjänare. Eftersom Guds Son, Jesus Kristus, befallde oss att undervisa och göra lärjungar, vill vi lära oss de mest effektiva metoderna för att förmedla undervisning. — Matteus 28:19, 20.

Jehova använder illustrationer

I Markus’ evangelium berättas det om Jesus att ”utan liknelse brukade han inte tala till dem”. (Markus 4:34) Det här kännetecknande draget i Jesu undervisning är egentligen inte förvånande. Han efterliknade helt enkelt ett av de sätt på vilka Jehova överbringade sina profetiska budskap till Israels nation. Dessa budskap innehåller flera målande illustrationer. — Jesaja 5:1—7; Jeremia 18:1—11; Hesekiel 15:2—7; Hosea 11:1—4.

Tänk till exempel på hur Jehova använder en drastisk illustration för att lära oss att avgudar är värdelösa. I Jesaja 44:14—17 läser vi: ”En har till uppgift att hugga ner cedrar; och han tar ett visst träslag, ja ett kraftigt träd. ... Han planterade lagerträdet, och ... det har blivit något som för människan tjänar till att hålla en eld brinnande. Så han tar något av det för att värma sig. Ja, han gör upp eld och bakar faktiskt bröd. Han arbetar också på en gud som han kan böja sig ner för. Han har gjort det till en skulpterad bild, och han kastar sig ner inför den. Hälften av det bränner han i själva verket upp i eld. Över hälften av det steker han köttet väl, det som han äter, och han blir mätt. ... Men återstoden av det gör han faktiskt till en gud, till sin skulpterade bild. Han kastar sig ner inför den och böjer sig ner och ber till den och säger: ’Befria mig, för du är min gud.’” Sådana här illustrationer är effektiva redskap för att förmå människor med ärligt hjärta att förkasta avgudadyrkan och falska läror.

Självrannsakande frågor

Bibeln innehåller också exempel på hur Jehova korrigerade några av sina tjänares tänkesätt genom tankeväckande frågor. Patriarken Job var en sådan man. Jehova hjälpte honom tålmodigt att inse sin egen litenhet i jämförelse med Gud. Detta gjorde han genom en rad frågor som Job absolut inte var kvalificerad att besvara.

”Var befann du dig, när jag grundade jorden?” frågade Jehova Job. ”Vem spärrade havet med dörrar? ... Kan du knyta stjärnbilden Kimas band, eller kan du lossa stjärnbilden Kesils linor? ... Har du en arm som den sanne Gudens?” I raden av frågor i syfte att förmå Job att ödmjuka sig finns också denna viktiga fråga: ”Vill du förklara mig [Jehova] ondskefull för att du må få rätt?” — Job 38:4, 8, 31; 40:8, 9.

Dessa rannsakande frågor fick Job att förstå att han hade talat utan förstånd. Han tog därför tillbaka vad han sagt och ångrade sig. (Job 42:6) På motsvarande sätt kan väl valda frågor hjälpa våra barn eller dem som vi studerar Bibeln med att korrigera ett felaktigt tänkesätt.

Att bygga upp tillförsikt

Ibland behöver vi hjälpa någon som känner sig ovärdig eller otillräcklig. Då kan vi lära av det samtal som Jehova hade med sin profet Mose. När Gud gav Mose uppdraget att vara hans talesman inför Farao och israeliterna, kände sig profeten oförmögen att genomföra uppgiften. ”Jag har en trög mun och en trög tunga”, sade han. Gud svarade emellertid: ”Vem bestämde om en mun åt människan? ... Är det inte jag, Jehova? Så gå nu, och jag själv kommer att visa mig vara med din mun, och jag skall lära dig vad du bör säga.” — 2 Moseboken 4:10—12.

Jehova gav Moses bror Aron i uppgift att vara hans talesman, och de började genomföra sitt uppdrag i Egypten. (2 Moseboken 4:14—16) Det är många bland Jehovas vittnen som liksom Mose har känt sig otillräckliga när de börjat delta i förkunnartjänsten från hus till hus eller i gatuvittnande. Liksom för Mose kan vetskapen om att vi får stöd från Jehova och att vi har sällskap av en erfaren förkunnare förmå oss att övervinna tveksamheten. Liksom Mose kunde förvärva självförtroende ända därhän att han kunde framföra de kraftfulla tal som finns i Femte Moseboken i Bibeln, kan vi också med Jehovas hjälp utveckla förmågan att tala.

Åskådningsundervisning

En uppriktig önskan att bistå andra är också oumbärlig. Den egenskapen saknade profeten Jona. Jehova gav Jona i uppdrag att varna folket i Nineve för den hotande förstörelsen av staden. Nineviterna ångrade sig helt oväntat. (Jona 3:5) Därför uppsköt Jehova katastrofen. Hur reagerade Jona? I stället för att glädja sig över att hans predikoverksamhet hade haft framgång blev han förargad över att hans förutsägelser inte gick i uppfyllelse. Vad gjorde Jehova för att hjälpa honom att få en rätt syn på saken?

Jehova använde en flaskkurbitsört för att lära Jona vikten av att ha omsorg om andra. Örten växte upp mirakulöst på en enda natt och gav välkommen skugga åt Jona, som hade uppfört en hydda åt sig i utkanten av Nineve. Jona började ”storligen glädja sig” över denna enkla ört. Men sedan lät Jehova en mask sticka örten så att den torkade bort. Jona blev mycket arg när han nu utsattes för solen och en brännande vind, och han sade: ”Det är bättre att jag dör än att jag förblir vid liv.” (Jona 4:5—8) Vilken lärdom ger denna händelse?

Jehova talade till Jona och sade: ”Du för din del tyckte synd om flaskkurbitsörten, som du inte hade mödat dig med eller gjort stor, som visade sig vara blott en natts växt och förgicks som blott en natts växt. Och skulle då inte jag för min del tycka synd om Nineve, den stora staden, i vilken det finns mer än ett hundra tjugo tusen människor, som inte ens känner skillnaden mellan sin högra och sin vänstra hand — förutom många husdjur?” — Jona 4:9—11.

Detta var effektiv åskådningsundervisning. Jona var mer intresserad av en flaskkurbitsört än av tusentals människor. Även om det är berömvärt att man visar omsorg om någon del av Guds skapelse, är vår viktigaste uppgift att hjälpa till med att rädda människoliv.

Att undervisa med tålamod

Jonas erfarenhet visar att det inte alltid är så lätt för oss att utföra vår tjänst. (2 Timoteus 4:5) Att vi har tålamod med andra är emellertid till god hjälp.

Hur reagerar du när någon som du studerar Bibeln med är långsam eller motsträvig? Vår store Undervisare lär oss hur vi skall handla i sådana situationer. Han visade utomordentligt tålamod, när Abraham gång på gång ställde frågor till honom om den hotande domen över Sodom och Gomorra. ”Kommer du verkligen att rycka bort den rättfärdige med den ondskefulle?” frågade Abraham. ”Tänk om det finns femtio rättfärdiga mitt i staden”, vädjade Abraham. ”Kommer du då att rycka bort dem och inte förlåta platsen för de femtio rättfärdigas skull, som är inom den?” Jehovas svar fick Abraham att fortsätta att vädja ända tills antalet minskats till tio. Jehova visste att det bara var Lots familj som förtjänade att räddas och att anordningar hade gjorts för det. Men Gud tillät tålmodigt att Abraham fortsatte att ställa sina frågor ända tills han insåg storheten i Jehovas barmhärtighet. — 1 Moseboken 18:20—32.

Jehova tog hänsyn till att Abraham inte kunde förstå helt och fullt och till att han hyste omsorg. Om vi också inser att den som vi studerar med kanske bara har en begränsad förståelse, kan detta hjälpa oss att visa tålamod, medan han eller hon försöker fatta innebörden av en viss lärofråga eller försöker övervinna en djupt rotad vana.

Fortsätt att lära av Jehova

Jehova är utan tvivel vår store Undervisare. Genom illustrationer, frågor och åskådningsundervisning ger han oss tålmodigt insikt och förståelse. I den utsträckning som vi efterliknar hans undervisningsmetoder kan vi också själva bli bättre lärare.

Eftersom de som undervisar andra inte skall underlåta att själva bli undervisade, måste vi fortsätta att bli ”lärda av Jehova”. (Jesaja 54:13) Jesaja skrev: ”Dina ögon skall bli ögon som ser din store Undervisare. Och dina öron, de kommer att höra ett ord bakom dig säga: ’Detta är vägen. Vandra på den’, ifall ni skulle gå åt höger eller ifall ni skulle gå åt vänster.” (Jesaja 30:20, 21) Genom att fortsätta att vandra på Jehovas väg och hjälpa andra att också göra det kan vi få det enastående privilegiet att för evigt bli lärda av vår store Undervisare.

[Bild på sidan 28]

Jehova frågade Job: ”Är det på din befallning som en örn flyger uppåt och som den bygger sitt näste högt uppe?”

[Bild på sidan 28]

Med hjälp av en flaskkurbitsört lärde Jehova Jona att visa större omsorg om människor