Frågor från läsekretsen

I vilken bemärkelse blev Hesekiel ”stum” när Jerusalem belägrades och ödelades?

I den bemärkelsen att han inte hade något att tillägga till Jehovas profetiska budskap som han redan hade framfört.

Profeten Hesekiel började sin tjänst som en trogen väktare för de israeliter som var i landsflykt i Babylon i ”femte året av kung Jehojakins landsflykt”, dvs. år 613 f.v.t. (Hesekiel 1:2, 3) På tionde dagen i den tionde månmånaden år 609 tillkännagav Jehova för honom att babyloniernas belägring av Jerusalem hade börjat. (Hesekiel 24:1, 2) Vad skulle bli resultatet av belägringen? Skulle Jerusalem och dess otrogna invånare klara sig? Som väktare hade Hesekiel redan framfört Jehovas tydliga domsbudskap, och Hesekiel behövde inte tillägga något för att på något sätt göra budskapet mer övertygande. När det gäller belägringen av Jerusalem var alltså Hesekiel stum. (Hesekiel 24:25–27)

Omkring sex månader efter det att Jerusalem hade ödelagts år 607 kom en av dem som hade överlevt till Hesekiel i Babylon med nyheten om att den heliga staden låg i ruiner. Kvällen före hans ankomst öppnade Jehova Hesekiels mun, och han ”befanns inte längre vara stum”. (Hesekiel 33:22)

Var Hesekiel bokstavligt talat stum under den här perioden? Uppenbarligen inte. Efter det att Hesekiel hade blivit ”stum” uttalade han profetior som huvudsakligen riktade sig till de kringliggande nationerna som gladde sig över Jerusalems olycka. (Hesekiel, kapitel 25–32) Tidigare under Hesekiels bana som profet och väktare hade Jehova sagt till honom: ”Din tunga skall jag låta klibba vid din gom, och du kommer sannerligen att bli stum, och du kommer inte att bli för dem en man som utdelar tillrättavisning, ty de är ett upproriskt hus. Och när jag talar med dig, kommer jag att öppna din mun.” (Hesekiel 3:26, 27) När Jehova inte hade något budskap till Israel, skulle Hesekiel vara stum när det gällde nationen. Hesekiel skulle framföra Jehovas budskap vid den tid som Jehova ville att han skulle göra det. Att Hesekiel var stum betydde att han inte skulle uttala några profetiska ord som gällde israeliterna.

Våra dagars väktarklass, de smorda kristna, har varnat för domen över kristenheten, det motbildliga Jerusalem. När ”det stora Babylon”, världsväldet av falsk religion, angrips och ödeläggs under ”den stora vedermödan”, kommer den smorda Hesekielklassen inte att behöva säga något mer om kristenheten, som är den största delen av det väldet, och dess fall. (Matteus 24:21; Uppenbarelseboken 17:1, 2, 5)

Ja, det kommer en dag då den smorda kvarlevan och deras följeslagare kommer att vara stumma, inte ha något mer att säga kristenheten. Den dagen kommer när ”de tio hornen” och ”vilddjuret” gör det stora Babylon öde och naket. (Uppenbarelseboken 17:16) Det betyder givetvis inte att de kristna kommer att bli bokstavligen stumma. De kommer att fortsätta att prisa Jehova och tala om honom varje dag och ”under alla kommande generationer”. (Psalm 45:17; 145:2)